Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soliditetsupplysningsbyrå - Solidungula - Solidus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Solidungula-Solidus
332
å begärd firma inom såväl det egna landet
som utlandet Så snart goda förbindelser hunnit
knytas, öfvertogo dessa byråer äfven konsulernas
arbete som upplysningsgifvare. Somliga större
upplysningsbyråer sysselsätta å hufvudkontoret 300
ä 400 personer, hvarjämte de i hvarje land eller
å större plats anlagt afdelningskontor. Dun &
C:is t. ex. har f. n. 239 egna kontor å mera
betydande platser inom hela den civiliserade
världen. Å de platser, där byrån har eget kontor,
inhämta bolagets egna tjänstemän, s. k. undersökare,
de nödiga upplysningarna Undersökarna sätta sig i
förbindelse med leverantörer, banker, myndigheter,
konkurrenter, hyresvärdar m. fl. för inhämtande
af noggranna uppgifter. Vissa firmor ställa äfven
sina bokföringsböcker till förfogande för byråernas
tjänstemän. De omfrågade firmorna tillåtas äfven att
lämna upplysningar om sig själfva/ hvilka uppgifter
sedermera i detalj kontrolleras. På alla andra platser
af betydenhet anställa byråerna ett eller flera
pålitliga ombud (korrespondenter), som tillhandagå
mod samma upplysningar som undersökarna. Ombuden
afge kontinuerliga rapporter öfver förändringar
beträffande kroditvärdigheten. Å de större kontoren
organiseras särskilda arkiv. För hvarje ort upplägges
en dossier eller akt. I hvarje dylik registreras
firmorna efter bokstafsordning. För hvarje firma
reserveras ett flertal ark för noteringar. Därå
antecknas firmans etableringsdato, affärsbransch,
uppgifter om associering, separering eller
beträffande aktiebolag ökning af kapital, förändring
i styrelsens sammansättning etc. samt anmärkningar
i betalningshänseende, af alla slag, såsom
konkurser, protesterade växlar, äktenskapsförord,
boskillnader, lösöreköp, lagsökningar, handräckningar
m. m. T. o. m. annonser, omnämnande om firmor i
dagspressen, rättegångar, taxeringsuppgifter, in-och
utgående balansräkningar, årsberättelser för firmor
och aktiebolag registreras. Vissa byråer upprätta med
tillhjälp af arkivmaterial s. k. referensböcker där
hvarje firmas kreditvärdighet inom viss landsdel
är betecknad med siffervärde. Köpmännen erhålla
upplysningarna från byråerna mot afgifvande af
vissa förbindelser (tysthetslöfte). På så sätt
tillförsäkras byråerna absolut diskretion och fritaga
sig från allt juridiskt ansvar, därest upplysningen
skulle missbrukas af nås:on köpman. Då nästan alla
affärsmän begära och lämna kredit, kan man säga,
att upplysningsbyråerna i sin mån icke oväsentligt
bidragit till ländernas stora och säkra ekonomiska
uppsving, l Sverige saknas företag, som arbeta
enbart med upplysningar. Vårt lands byråer ombesörja
i förening med upplysningar äfven inkasseringar
och andra juridiska uppdrag. Den äldsta firman är
Jönköpings juridiska byrå ^se d. o.). Bl. a. märkas
Soliditet aktiebolag (1908) med kontor i Stockholm,
Göteborg och Malmö samt Aktiebolaget Hellbergs
byrå (1911) med kontor i Malmö, Hälsingborg,
Stockholm och Göteborg. Äfven köpmannaföreningar
(se d. o.) och flera större advokatfirmor lämna
soliditetsupplysningar. - Litt.: 0. Gerlach,
"iMe krediterkundigung in Doutschland" (i "Conr/ds
Jahrbiicher fiir nationalökonomie und statistik",
ny följd, bd 20), W. Schimmelpfeng, "Zur sicherung
des kreditverkehrs" (1878), "Der wert der geschäfts-
freundlichen und berufsmässigen auskunftertei-lung"
(1881), "Die auskunft und ihre gegner" (1891)
och "Die konsulate und die krediterkundi-gung im
ausland", H. Jacoby, "Die krediterkundi-gung nach
ihrer wirthschaftlichen und nach ihrer rechtlichen
seite" (1891), Ehrenberg i "HandwÖr-terbuch der
staatswissenschaften", bd l (1890), C. Roscher, "Zur
kritik der neuesten wirtschaftlichen entwickelung
im Deutschen reich" samt "Roth-schilds handbok för
köpmän", d. 1. A. T. H.
Solidu’ngu!a, Enhofvade, zool. Se Hästdjuren.
So’lidus, plur. solidi (lat., "hel") kallades det
mynt, som i Konstantin I:s myntreform (omkr. 312
e. Kr.) representerade guldenheten, hvilken förut
utgjorts af aureus. Den är lika med 6,000 denarer
och hade ett värde af omkr. 152/s frcs.
Solidus, slagen för Libius Severus, 461-465.
(Öland.)
Solidus var = VT af ett romerskt skålpund (libra) och
uttrycktes därför stundom genom siffrorna LXXII eller
på grekiska ÖB; detta senare har äfven förklarats
som obryzum (rent guld). Man präglade ock mynt på
*/3 och l/2, mera sällan på multiplar af solidus’
guldvärde. Solidus förekommer, med skiftande värde,
både blånad germanska och bysantinska mynt. Namnet
öfvergick småningom på mynt, värda l/2o af en libra
guld och slutligen på kopparmynt. Jfr Sol d o och
S o u. Konstantins solidus var gångbar öfver hela
den då kända världen. Solidi från såväl tiden före
Romerska rikets delning (395) som efteråt från de
då uppkomna östromerska riket och Västromerska
riket, ha anträffats i Skandinavien. Vid 1893
års slut var antalet där funna 486 (85 från tiden
före 395, 102 Västromerska och 299 östromerska),
hvaraf på Bornholm 112, i det öfriga Danmark 83,
Skåne och Blekinge 23, på Öland 138, på Gottland
82, i andra delar af Sverige 39 och i Norge 9; 1900
uppvisades ytterligare 28 mynt från tiden efter 395,
och enligt nyligen gjord beräkning ha funnits ensamt
på Öland 157, under det att de danska fynden ökats
med ytterligare 10 exemplar. Talrikast äro mynten
från tidrymden mellan 395 och kejsar Zenos sista
regeringsår, 491; 1900 uppgingo dessa till 382:
till den följande kejsaren Anastasios (491-518) hörde
endast 47 (inga på det eljest solidusrika Öland). Mynt
från tiden före 395 äro med få undantag funna i västra
Danmark. Efter denna tid ligger fyndens tyngdpunkt
på östersjööarna. Myntens geografiska och historiska
fördelning låter sluta till, att solidusimporten
skett stötvis med ett stort afbrott under tiden för
hun-nernas invasion i Europa. Den stora hufvudmassan
af solidi torde utgöra tribut, som af kejsarna Leo
och Zeno erlades till östgoterna, och bland dessa
solidi funnos sådana, som präglats äfven för tidigare
kejsare. Endast några få yngre solidi (för Justinus,
Justinianus och Fokas) äro anträffade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
