Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sollefteå - Sollen - Sollentuna - Sollentuna och Färentuna härads domsaga - Soller - Sollerö - Solli bruk - Sollicitant - Sollicitera - Sollicitor - Sollicitudo omnium ecclesiarium - Solliden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bygga en masugn. Denna nedlades snart och
ersattes 1737 af en stångjärnshammare med två
härdar. Bruket kom sedermera i andra händer,
slutligen till Graningeverkens a.-b., som där bedref
stångjärnsmide, till dess bruket med betydande
jordområden och tillhörande vattenfall samt
elektrisk belysningsanläggning vid sekelskiftet inköptes
af S. köping förnämligast i syfte att kunna
tillhandahålla kronan erforderlig mark för Västernorrlands
regemente. På sin tid fanns inom nuv.
stadsområde å den s. k. Trästaholmen äfven ett
exportsågverk, hvilket numera är nedlagdt. S. blef 1885
municipalsamhälle och med 1902 års ingång (enl.
k. br. 27 okt. 1899) köping och äfven i fattigvårdsafseende
från S. socken afskild kommun, som dock
i kyrkligt afseende tillhör S. församling. Genom
k. br. 30 dec. 1916 blef S. stad fr. o. m. 1917 års
ingång, men utan egen jurisdiktion. Det ingår i
S. tingslag.
3. H. Fn.
Sollen. Se Sollerö.
Sollentuna. 1. Härad i Stockholms län, ingår
i Sollentuna och Färentuna härads domsaga och
Svartsjö fögderi samt omfattar socknarna Spånga,
Järfälla, Ed, Sollentuna och köpingen Sundbyberg.
19,747 har. 20,727 inv. (1916). – 2. Socken i
Stockholms län, Sollentuna härad. 5,310 har.
3,320 inv. (1916). S. bildar med Ed ett pastorat
i Uppsala stift, Roslags västra kontrakt. (Till 1
maj 1917 var Ed moderförsamling.) Till minne af
Olympiska spelens Maratonlöpning, som hade sin
vändpunkt i S., restes i nov. 1913 inom socknen
ett minnesmärke, en dorisk pelare i svart granit,
omkr. 3,5 m. hög, med inskriften ”Marathon
1912”.
Sollentuna och Färentuna härads domsaga, i
Stockholms län; bildades 1/1 1916 genom
delning af Södra Roslags domsaga, utgör ett tingslag
(Sollentuna och Färentuna härads tingslag) samt
sammanfaller med Svartsjö fögderi 41,297 har.
27,828 inv. (1916).
Sóller [så′ljer], stad på spanska ön Mallorca i
en djup dal i nordvästra kustbergen, 22 km. n. v.
om Palma. 8,026 inv. (1900). Gammal borg. 6
km. n. v. om S. ligger hamnplatsen Puerto de
S. med två fyrtorn.
Sollerö, socken i Kopparbergs län, Mora tingslag.
496,05 kvkm., hvaraf 87,26 kvkm. vatten
(bl. a. socknens andel af Siljan, 79,89 kvkm.). 1,997
inv. (1916). Socknen omfattar dels Sollerön i Siljan,
dels en högländig fastlandsdel, den sydligaste delen
af tingslaget. Ön, som har en längd af 7,5 km., en
bredd af 4 km., med en areal af 20,47 kvkm., höjer
sig högst ett 40-tal m. öfver Siljans vattenyta (161
m. ö. h.) och består till större delen af siluriska
bergarter, som ge upphof till en bördig jordmån.
Den är därför tätt bebyggd (omkr. 90 pers. per
kvkm.) och inrymmer största delen af socknens
befolkning. Den bebyggda delen (omkring kyrkan på
öns midt) genomkorsas af villsamma gator och
vägar mellan de grå, mycket ålderdomligt byggda
husen. Ön är ock en mycket gammal bygd, bebodd
åtminstone från senare delen af järnåldern. Den
står i förbindelse med fastlandet genom en lång
flott- och pålbro. Fastlandsdelen är en starkt
kuperad skogrik bergsbygd med många sjöar,
myrmarker och flera höjder af mer än 500 m. höjd
(Flenberget, 524 m., Säliträdberget, 597 m.,
Kvällsberget, 548 m., och det nära Siljan liggande
Gesundaberget, 500,5 m., berömdt för sin storslagna
utsikt öfver Siljansbygden), lämpar sig föga för
odling och används hufvudsakligen som betesmark.
Hvarje vår flyttar befolkningen på ön man ur huse
med all boskapen upp till fäbodarna på fastlandet,
först till de närmaste, ”hemfäbodarna”, vid
Gesunda, där hvarje hushåll har sin ofta prydligt
byggda gård med åkrar och trädgårdstäppor utanför
och med ett inre, som tyder på stationär
bosättning, fram på sommaren till ”långfäbodarna”,
långt bort i skogens och bergens ödemarker. Till
vintern, om ock först till jul, flytta folk och kreatur
öfver till byn på ön. Somliga familjer äro numera
faktiskt året om bosatta i fäbodbyn, men måste
dock alltid vara skrifna i den ursprungliga
hembyn på ön. Socknen utgjorde under århundraden den
s. k. solbyggesettungen af Mora socken. Det kapell,
hvari gudstjänst förr hölls, uppfördes i början af
1500-talet och står delvis ännu kvar prydt i taket
med granna målningar. 1775, efter långvariga
tvister med moderförsamlingen, blef S. eget pastorat
(Mora kontrakt, Västerås stift) med kyrka,
byggd 1779–86 och uppkallad efter dåv.
drottningen Sofia Magdalena, hvilket namn stundom
används äfven om socknen. Namnet S. (på Moramål
Soldi) förekommer som namn på öar (alltid den
största) i andra dalasjöar, såsom Amungen, Norra
Barken, Vässman, under formen Sollen.
Solli bruk. Se Sanne.
Sollicitant, Sollicitation. Se Sollicitera.
Sollicitera (lat. sollicitare), enträget anhålla.
– Sollicitant, rättssökande; i äldre författningar
benämning på den, som hos konungen framlade
någon ansökning. Genom de s. k. sollicitant-plakaten,
af hvilka det sista är det ännu gällande
påbudet ang. sollicitanter 3 okt. 1723, inskärptes
förbud att omedelbarligen besvära K. M:t med
ansökningar eller besvär i ämnen, hvilka först böra
anmälas hos vederbörande landshöfdingar eller
domstolar. – Sollicitation, enträgen
anhållan.
L. A.
Sollicitor. Se Solicitor.
Sollicitudo omnium ecclesiarum, lat. (”alla
kyrkors bekymmer”), den påfliga bullan af 7 aug.
1814, genom hvilken jesuitorden återupprättades
till hela sin forna beskaffenhet. Se Jesuitorden,
sp. 1394.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
