- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
343-344

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solmaskin - Solmikroskop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

343

Solmikroskop

nu, hvaribland den mest kända väl är John Ericssons
(se denne, sp. 769). Hans viktigaste förbättring
bestod däri, att Mouchots tratt ersattes af smala,
på baksidan försilfrade och sedermera med fernissa
öfverdragna långa glasribbor, upplagda på en ställning
(svart tecknad i fig. 2)

Fig. 2. John Ericssons solmaskin.
j

böjd som en parabolisk cylinder, längs hvars bränn-
; linje en ångpanna (tvärstreckad i fig. 2) var j
inlagd. Försök, vid hvilka spegelns öppning in- j
riktades mot solen, anställdes i New York och be-
j skrefvos 1888 i engelska tidskr. "Nature". En
effekt af 10,5 proc. af det infallande solvärmet
uppgafs ha erhållits. Troligen är denna siffra
betydligt för hög. - Försök i stor skala med en
förbättrad Ericssonsmaskin ha utförts af amerikanen
Shuman vid Meadi nära Kairo. Speglarna ligga i hans
maskin horisontellt och vridas automatiskt, så att
deras öppningar äro vända mot solen, kring axlar lo-
a pande i nord-sydlinjen. Speglarna voro 5, hvar-dera
med en öppning af 4 m. vidd och 60 m. längd. Pannan
i hvarje spegels axel är af gjutjärn, 62,5 m. lång,
37,5 cm. hög och 9 cm. bred samt upplagd på rullar för
att kunna utvidga sig fritt vid uppvärmningen. Den
är ofvantill täckt af fönsterglas. Ångan ledes
från pannorna till en lågtrycksmaskin om 100
hästkrafter. Försöken kontrollerades under 3 veckor
af en ingenjör Ackermann, som fann, att man borde
kunna genom införande af enkla förbättringar
uppnå en effekt af 525 hkr pr har spegelöppning
(med de något ofullkomliga anordningarna ernåd-
j des endast två tredjedelar af denna effekt, med
en ångturbinsmaskin borde man kunna nå betydligt
gynnsammare resultat). Arbetsförmågan, 0,0020 hkr pr
kvm., är endast omkr. hälften af den, som uppgetts
af J. Ericsson, men är otvifvelaktigt riktigare
beräknad än af denne. Enligt de kostnadsberäkningar,
som af Shuman lämnats, bör maskinen med den
angifna verkningsgraden lämna en häst-krafttimme på
arbetsplatsen för 7,5 öre. Förvandlad till elektrisk
energi och transporterad från Meadi till Kairo, bör
arbetsförmågan betinga en kostnad af omkr. 13 öre pr
kilowatt-timme, ett synnerligen rimligt pris. Shumans
solmaskin bör kunna konkurrera med en vanlig
ångmaskin, om kolpriset stiger till 50 kr. pr ton
stenkol. Den är af ungefär samma pris och effekt som
en vindmotor af samma styrka. Framför denna har den
betydande fördelar i länder, där solen nästan stän-

digt skiner, såsom i Egypten. Däremot är den
ångmaskinen underlägsen, emedan den ej kan arbeta
i mulet väder eller om natten. Utan tvifvel
kommer solmaskinen att en gång revolutionera do
industriella förhållandena i tropikerna, särskildt
ökentrakterna, där dess hufvuduppgift torde bli
att pumpa upp vatten och genom dettas fördelning
förvandla öknen till trädgård. Se S. Arrhenius,
"Solmaskinen" (i Yet. akad:s "Årsbok", 1915).
S. A-?’.

Solmikroskop (jfr Mikroskop), ett optiskt instrument,
med hvars tillhjälp man kan erhålla förstorade bilder
af mycket små föremål projicie-rade på en hvit skärm
(bildmikroskopi. Under det att vid det vanliga
mikroskopet endast en person i sänder kan betrakta
den förstorade bilden, blir man genom användning af
solmikroskopet i stånd att för ett större publikum
förevisa bilder af mikroskopiskt små föremål (m
i-kroprojektion). Vid detta slags mikroskop (se
fig.) blir föremålet belyst af från en plan spegel
reflekteradt solljus, som medelst samlings-linsen a
vid ena och samlingslinscn b vid den andra ändan af
ett rör koncentreras på föremålet hvilket härigenom
blir utsatt för ett intensivt ljus. Detta starkt
belysta föremål, som vanligen anbringas mellan
tunna glasplattor (c-c), är pla-ceradt något framför
brännpunkten till ett akro-

matiskt linssystem, d, af kort brännvidd. Härigenom
uppstår en starkt förstorad, reell bild på andra sidan
dessa senare linser i förhållande till föremålet,
och denna" bild kan uppfångas på en hvit skärm. Med
tillhjälp af dref och kuggstång kan föremålet
inställas så, att det kommer på en punkt nära intill
belysningssystemets brännpunkt, och medelst ett annat
dref med kuggstång kan objektivet förflyttas så,
att en tydlig bild erhålles på skärmen. I allmänhet
är den praktiska anordningen vid solmikroskopet
sådan, att belysningslinsen, tillika med spegeln,
är placerad vid ena ändan af ett rör, i hvars andra
ända det belysta föremålet är placeradt, under
det att det förstorande linssystemet är anbragt
omedelbart framför föremålet. Detta gäller, när
det är fråga om genomskinliga föremål. Om man med
solmikroskop önskar framställa en förstorad bild af
en ogenomskinlig kropp, måste man ställa så till,
att den blir starkt belyst på den sida, som är vänd
åt det förstorande linssystemet till. Emedan till
följd af förstoringen det urspr, intensiva ljuset blir
betydligt försvagadt, komma bilderna att bli otydliga,
i samma mån som förstoringen ökas, och då bilderna i
allmänhet icke äro skarpa, ha dessa instrument ingen
vetenskaplig betydelse, utan användas hufvudsakligen
för undervisningsändamåi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:34:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free