- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
365-366

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solutio - Solutol - Solutrétiden - Solv. - Solvabilitet - Solvarg - Solvay, Ernest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

l. lutdröppar (se d. o., sp. 1479). -
S. chloreti ferrici, järnkloridlösning, af lika delar
järnklorid och destilleradt vatten. - S. chloreti
jerrici spirituosa
, järnkloriddroppar,
"tinctura Martis", af 1 d. järnkloridlösning
och 4 dlr utspädd sprit. - S. chloreti ferrici spirituoso-œtherea, eterhaltiga järnkloriddroppar,
af 1 d. järnkloridlösning och 4 dlr Hoffmanns
droppar (se d. o.). - S. formaldehydi,
formalin, en omkr. 35-procentig lösning
af formaldehyd i vatten (se Formaldehyd). -
S. hydratis calcici, kalkvatten (se Kalk, sp. 635),
kalciumhydratlösning. - S. hydratis kalici,
kalilut (se Kali), omkr. 25-proc. vattenlösning af
kaliumhydrat. - S. hydratis natrici, natronlut,
omkr. 25-proc. vattenlösning af natriumhydrat. -
S. jodi concentrata, stark jodsprit (se
Jodpreparat), 10 dlr jod, lösta i 45 dlr absolut
alkohol och lika mycket koncentrerad sprit, svartbrun
vätska. - S. jodi spirituosa, jodsprit, 5 dlr jod,
lösta i 95 dlr koncentrerad sprit, rödbrun klar
lösning. - S. phenoli, fenollösning (se
Fenol), af 2 dlr kristallinisk fenol (karbolsyra)
i 98 dlr destilleradt vatten.
- S. subacetatis aluminici,
aluminiumsubacetatlösning, Burows lösning,
beredes af aluminiumsulfat, ättiksyra,
kalciumkarbonat och vatten, hvarvid olösligt
kalciumsulfat (gips) bildas och af-skiljes, hvarefter
erhålles en (nästan) klar lösning af omkr. 9 proc.
aluminiumsubacetat. - S. sub-acetatis plumbici,
blyättika (se d. o.). - S. subacetatis plumbici diluta,
blyvatten, Goulards vatten (se d. o.), en lösning
af 2 dlr blyättika i 8 dlr utspädd sprit och 90
dlr destilleradt vatten. - S. subchloreti jerrici,
järnoxikloridlösning, en genom upplösning
af nyss fälldt järnoxidhydrat i saltsurt vatten
erhållen, klar, brunröd vätska, innehållande omkr. 3,5
proc. järn. - S. sulfatis magnesici carbonica,
bittervatten (se d. o.). Dessutom märkas under
beteckningen solutio bl. a. följande preparat:
S. acetatis ammonici, äfven kallad spiritus
Mindereri
, en lösning af 10 dlr ammoniak i
12 dlr ättiksyra. - S. arsenicalis Fowleri l.
liquor arseniitis kalici, arsenikdroppar (se
Liquor). - S. chlori, Aqua chlori, klorvatten
beredt genom inledning af klorgas i vatten. -
S. citratis kalici, äfven kallad mixtura salina,
lösning af kalciumcitrat till 3 proc.
i vatten med tillfogande af sirap. -
S. camphorcæ spirituoso-ætherea
l. Aether spirituosus camphoratus. Se Nervdroppar. - S.
hyperchloritis kalici
l. "eau de Javelle". Se Eau,
sp. 1264. - S. hypochloritis natrici l. "eau" l.
"liqueur de Labaraque". Se Liquor, sp. 749. -
S. superjodeti kalici l. S. Lugoli, en lösning
af l d. jod och 2 dlr jodkalium i 97 dlr vatten,
brun vätska.
- S. jodi caustica Lugoli, bestående af l d. jod,
2 dlr jodkalium och 2 dlr vatten. - S. Vlemingkx,
Vlemingkx vätska, vattenlösning af orent
svafvelkalcium, s. k. kalksvafvellefver, använd
till skabbkurer. - 2. Mat., lösning af
ett problem eller en ekvation (jfr
Singulär). 1. C. G. S.

Solutol [-tål], farm. hyg., en för desinfektion
af rum och föremål använd lösning af kresoler (se
Kresol) i vatten, beredd med hjälp af kresolnatrium;
en brun, alkalisk vätska. Vid användningen spädas 3 dlr solutol med 97 dlr vatten,
hvarefter vätskan nyttjas till tvättning.
C. G. S.

Solutrétiden [sålytr&#275;-], Solutréen, arkeol., den
till den yngre paleolitiska tiden hörande period,
som ligger mellan aurignacien och magdalénien,
har fått sitt namn efter en boplats vid Solutré
i dep. Saône-et-Loire nära Mâcon. Vid foten af
en klippa ha under ett minst halfmetertjockt
jordlager anträffats runda eller ovala härdar,
omgifna af stenar. Rundtorn finnes ett lager af aska,
flintredskap och söndertrampade ben (af grottbjörn,
grottlejon, vanlig björn, ren, häst, Elephas
primigenius och Bos primigenius). Äfven grafvar
hittas bland härdarna. Under härdarna finnes ett
väldigt lager af krossade hästben, inbäddade liksom
i kalkcement. Jämte dem anträffades flintredskap af
moustérien- och aurignacientyper samt benföremål. Detta
lager räknas till aurignacien. Man anser, att minst
100,000 hästar blifvit förtärda på denna plats af
de jägare, som här lefvat. Under hästbenslagret lågo
härdar från samma period med 10,000-tal af flintor. De
flintföremål, som äro särskildt karakteristiska
för de öfre solutréhärdarna och solutrétiden,
äro pil- och spjutspetsar af väl slagen flinta i
form af sälg- eller lagerblad, alltså spetsovala
eller rombiska, vidare dubbelsidiga skrapor och
små flintspetsar med en hulling (de sista dock ej
i Solutrétiden). Solutréspetsarna representera den
paleolitiska tidens högsta tekniska utveckling; de
kunna fullt mäta sig med spjutspetsar från neolitisk
tid. Särskildt berömda äro de 14 flintspetsarna från
Volgu i Saône-et-Loire, som hittades tillsammans
vid kanalgräfning 1873. De utgöra troligen en
votivgåfva. Den största mäter 35, den minsta 23
cm. i längd. Solutrétidens kultur är anträffad
mångenstädes i södra Frankrike, såsom i Charente,
Dordogne, Lot och Saône-et-Loire, vidare i Spanien,
Mähren och ryska Polen (se Paleolitiska perioden,
sp. 1286, med afbildningar, samt Paleolitisk konst).
T. J. A.

Solv., på recept, förkortning för lat. solv&#257;tur eller
so’lve, bör upplösas.

Solvabilitet. Se Solvens.

Solvarg förekommer allmänt i talesättet "grina som
en solvarg" och i många landsdelar om bi-solar
eller vädersolar, brokiga ljusfläckar, beroende
af solstrålarnas brytning genom skyarna. I södra
Sverige, Danmark och Norge kallas företeelsen
solulf, på Island säges solen vara í úlfakreppu,
"i ulfvaklämma", angripen af ulfvar från båda
sidor. Ifrån England uppges sun-dogs, sin-dogs,
weather-dogs som namn på regnbågsartade ljusfenomen
i luften och moon-dogs täta skyar kring månen. Vidt
utbredd hos de flesta af Europas och Asiens folk
samt hos åtskilliga stammar af negrer och indianer,
är tron, att sol- och månförmörkelser härröra från
något vidunder, som slukar himlakroppen, och hos
tyskar, rumäner och sydslaver är detta odjur en
varg. Jfr Hat e och A. Olriks uppsats i "Aar-böger
for nordisk oldkyndighed og historie" 1902, s. 191 f.
B-e.

Solvay [sålva], Ernest, belgisk storindustriman,
f. 1838 i Rabecq vid Bruxelles, mottog vid 22
års ålder en underdirektörsplats vid ett gasverk
i en af Bruxelles’ förstäder och uppfann där den
s. k. ammoniak-soda-processen, hvarå det första
belgiska patentet utställdes 1861, och anlade


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free