- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
387-388

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sommelius - Sommen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SommeiJus-Sömmen

388

den i Skärkinds församling, M a g n u s S. (f. 1637,
d 1701), namnet S.

1. Gustaf Johan S., sonson till
ofvannämnde Magnus S., orientalist, historisk samlare,
f. 1726 i Malmö, d. 19 juni 1800 i Lund, kom 1742
till Lunds universitet. Han aflade magistergraden
i Greifswald 1748, blef 1749 docent i
österländska och grekiska språken i Lund, 1756
rektor vid skolan där, 1763 titulärprofessor
och utnämndes 1767 till universitetsbibliotekarie
med skyldighet att föreläsa i lärdomshistoria. S.
var en man af vidtomfattande lärdom, hvilken
han gjorde fruktbärande dels som utgifvare af ett
stort antal (öfver 400) akademiska disputationer och
af andra arbeten, dels som föreläsare i det ämne, som
var honom anförtrodt. Bland hans tryckta skrifter
märkas särskildt De templo cathedrah
lundensi (1755), Skånska clereciets historia
(1763), Lexicon eruditorum scanensium (1776-97)
samt Regim academice yustavo-carolince sive
dorpato-pernavi-ensis historia (1790-96), de tre
sistnämnda ofullbordade. Äfven gjorde han viktiga
personalhistoriska och bibliografiska samlingar,
som i handskrift förvaras i Lunds universitets
bibliotek.

2. Gustaf Lorens S., den föregåendes sonson,
skald under pseudonymen Beppo, f. 19 okt.
1811 i Mörrum i Blekinge, där hans fader var
kyrkoherde, d. 5 juni 1848 vid Dybböl, blef student
i Lund 1829, tog en juridisk examen, men slog om
och inträdde i armén 1834, utnämndes s. å.
till underlöjtnant vid Älfsborgs regemente
samt befordrades 1837 till löjtnant. I Borås
var han bosatt under flera år. 1839 finnas hans
första poem införda i ett Göteborgsblad, "Göthen".
1840 uppehöll han sig i Stockholm, där han sedan hos
en släkting tillbragte en jämförelsevis lugn
tid. Där utvecklade sig hans diktarverksamhet
allt kraftigare. Sedan han 1840-44 varit en
flitig insändare i "Aftonbladet" och "Freja"
under åtskilliga pseudonymer (Beppo, Dulcamara, Q v o
d l i b e t m. fl.), utgaf han 1846 två diktsamlingar,
Vallmoknoppar, plockade på steppen af
Beppo och Silhouetter klippta i papp, samlade af
doktor Dulcamara, i hvilken senare han gisslade
åtskilliga bekanta personer i Göteborg. I början
af 1848 tog han afsked ur svensk krigstjänst, därtill
hufvudsakligen föranledd af ekonomiska bekymmer, och
ställde sig inom kort som frivillig i danska
arméns led. Efter endast tre dagars fälttåg fann
han döden under förpostfäktningen vid Sundeved
nära Dybböl. - Till att deltaga i danska kriget drefs
S. dels af längtan efter äfventyr och faror, dels och
kanske framför allt af förhoppningen att därigenom
komma ur de svårigheter i ekonomiskt och socialt
hänseende, som tycktes ohjälpliga. Hans
diktning, som vill påminna om Byrons och frossar i
hemska och skrämmande utmålningar af död och skräck,
är rik på skildringar ur soldat-lifvet, sådant det
formade sig för hans kraftiga fantasi, Tonnerre,
Demonerne, Grenadieren, Tam-bourmajoren m. fl. samt
i styckena Bravon, Piraten o. a., i hvilka det
regellöst fria äfventyrarlifvet funnit en hänförd
tolkare. Särskildt framträder hans djupa
missnöje med allt, hans disharmoni och våldsamhet
i dikterna Conrad, Anselmo, o. a. En grupp
dikter är hånfulla och bittra skildringar af adel,
prästerskap och brackor; ofta nog äro

dessa tendentiösa tidsdikter i radikal anda. - S:s
författarskap är formellt svagt, med svåra brister i
komposition och versbehandling, Hjelten. En tidsbild
m. fl. En ny tillökad upplaga af hans dikter utgafs
1867. Jfr C. Bååth-Holmberff, "Frihetens sångarätt"
(1889).

3. Malte Johan Teodor S., sonsons son till S. l,
affärs- och kommunalman, f. 29 april 1851 i Hölje
(Blekinge), ämnade efter aflagd studentexamen
1872 i Kristianstad bli präst, men efter ett par
års studier vid Lunds universitet slog han genom
sin anställning vid Kristianstads enskilda bank
in på bankbanan, där han snabbt gjorde karriär och
slutligen blef ordf. i bank-a.-b. Södra Sverige, på
hvilken post han kvarstod till 1910, då industrien och
kommunalpolitiken alltmera utprägladt lade beslag på
hans intressen och krafter. Kedan 1892 verkställande
direktör i Hälsingborgs sockerfabriks-a.-b.,
främjade han genom insiktsfull skötsel i hög grad
detta företag, och då det 1907 uppgick i Svenska
sockerfabriksaktiebolaget, blef han en af dettas
direktörer. Tre af dess råsockerbolag stå alltjämt
under hans ledning liksom hufvudparten af dess
jordegendomar, som tack vare banbrytande moderna
metoder med ångplöjning o. d. nått en synnerlig
förkofran. Äfven Luggude härads mejeriförening har
utsett S. till sin ordf. Han har dessutom anlitats
som styrelseordf. i Hälsingborgs jutefabriks-a.-b.,
Hälsingborgs gummifabriks-a.-b. och Hälsingborgs
järn- och lerkärlfabriks-a.-b. Sin framsynthet
och handlingskraft har S. ej mindre ådagalagt i
offentliga värf. I slutet af 1880-talet invaldes
han i Hälsingborgs stadsfullmäktige, där han under
årens lopp fick allt större inflytande och 1908 blef
ordf. Snart sagdt otaliga äro de företag, inrättningar
och kommittéer, hvari han varit medlem, styrelseled,
eller ordf.; nämnas må: Hälsingborgs sparbank,
Hälsingborgs högre handelsinstitut, köpmannaförening
och handelsförenings fullmäktige. Hälsingborgs
sjuksköterskehem, stadens orkesterförening,
hvars verksamhet under hans v. ordförandeskap
kraftigt befordrats, Hälsingborg-Landskrona-Eslöfs
järnvägs-a.-b. m. fl. dylika, Malmöhus läns
skogsvårdsförening och Baltiska utställningens
förvaltningsutskott. 1911 valdes S. som
högerrepresentant för trestadsvalkretsen
Hälsingborg-Landskrona-Lund till led. af Andra
kammaren, där han framträdt som en mycket ifrisr
målsman för särskildt det skånska näringslifvets
intressen och bl. a. med framgång sträfvat att
vinna riksdagens bevågenhet för åstadkommande af
djupborrningar i Skåne. 1. K. af P-s. 2. A. U. B.*

Sommelius (S.-Bottero), Georgina, sångerska. Se
Bottero 2.

Sommen [sω’mmen], insjö, belägen dels inom Ydre,
Kinda och Göstrings härad i Östergötlands län, dels
inom Norra Vedbo härad i Jönköpings län. Dess yta,
omkr. 146 m. ö. h., har en areal af 123,4 kvkm.,
hvaraf 12,5 i Jönköpings län (enl. Hydrografiska
byråns beräkning är sjöns areal 130 kvkm.). Viktiga
tillflöden äro Bulsjöån, som utgör aflopp för sjöarna
Ö. Lägern (197 m. ö. h., 15,4 kvkm.) i Ydre härad
samt den långa, smala V. Lägern (207 m. ö. h., 12
kvkm.) på länsgränsen och utmynnar inom Ydre härad,
samt Svartån inom Jönköpings län, hvilken ock utgör
sjöns aflopp till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free