Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sonat - Sonatin - Sonchus - Soncino - Sonck, Lars Eliel - Sond - Sondén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sonatin-Sondén
398
mentalmusik, genom Handel, Bach, Locatelli, Tar-tini,
Mannheimskolan, Gluck o. s. v. Phil. Em. Bach
stadgade den tresatsiga sonatens gestalt, hans
broder Joh. Christian ingöt däri en mer kan-tabel
anda, Haydn tillade (närmast inom stråkkvartetten)
menuetten, Mozart utbildade sångtemat, Boccherini,
Clementi och Dussek gingo som talanger i geniernas
spår, och Beethoven lyfte sonaten till högsta
poetiska fullkomning. Senare namn af betydenhet
på sonatkompositionens område äro Schubert, Weber,
Mendelssohn, Schu-mann, Chopin, Brahms, C. Franck,
Saint-Saens, Tjajkovskij, Grieg, Sjögren. Ännu
i vår experi-mentlystna nutid häfdar sonatformen
sin rang som det högsta förverkligade idealet af
musikalisk konstform, genom sluten enhetlighet i
förening med rikedom och kontrastverkan. - Litt.:
S. Bagge, "Die geschichtliche entwickelung der
sonate" (1880), Shedlock, "The pianoforte-so-nata"
(1895), Klauwell, "Geschichte der sonate" <1899),
och Gascue, "Historia de la sonata" (1911).
A. L. (E. F-t.)
Sonatin (fr. sonatine), mus., en mindre, enklare och
mera lättspelt sonat i 2-3 satser. A. L.*
So;nchus L., Mjölktistelsläktet, bot., växtsläkte
af fam. Compositce, afd. Liguliflorce med 45 arter
i Gamla världens tempererade trakter (endast 4 äro
tropiska). De flesta äro örter. Holk-t j allén äro
tegellagda. Blommorna äro gula. Frukten är försedd
med hårpensel. Som ett allmänt ogräs i våra trädgårdar
förekommer den 30-60 cm.
Sonchus oleraceus (mjölktistel), l växtens
öfversta del
och ett blad från dess nedre del, 2
blomma, 3 frukt,
4 frukt med affallen hårpensel 1. tlygapparat.
höga S. oleraceus L., mjölktistel (se fig.), som
har glatt och grenig stjälk, tunna, blågröna blad,
hvilka äro lyrformigt flikiga. De blekgula blommorna
sitta i blomkorgar, som bilda en oregelbundet kvastlik
blomställning, hvars skaft först äro fint ullhåriga,
sedermera glatta. S. arvensis L., fettistel, och
S. asper L., svintistel, äro äfvenledes allmänna å
åkrar och stränder. Sonchus-
arterna innehålla ymnig mjölksaft, hvaraf man försökt
framställa kautschuk, ett försök, som dock ej visat
sig vara ekonomiskt lönande. O. T. S. (G. L-m.)
Soncino [såntjmå], stad i italienska prov. Cremona,
nära Oglio, genom spårvägar förenad med Milano,
Brescia och Bergamo. 9,517 inv. (1911) i hela
kommunen. Sidenindustri. J- *’. ^-
Sonck, Lars E Ii el, finsk arkitekt, f. 10 aug. 1870
i Kelviå, arkitekt 1894, vann redan som elev vid
polytekniska institutet i Helsingfors första priset
i täfling om ritningar till Mikaelskyrkan i Åbo
(färdig 1905). S. har vunnit många pris i täflingar,
och hans verksamhet som arkitekt har varit synnerligen
omfattande. Bland hans arbeten, flera monumentala
byggnader i Helsingfors och den finska landsorten
samt åtskilliga privathus, äro J ohanne skyr k an
i Tammerfors (1904), Telefoncentralen (1905), Eira
sjukhus (1905 och 1910), Hy-pol eks j öreningens
hus (1910), Berghälls kyrka (s. å.), Börshuset
(1911), Helsingfors magasins-a -b:s hus (s. å.),
Centraltryckeriets (1914) och A.-b. G. F. Stockmanns
affärspalats (s. å.), alla i Helsingfors, Hyvinge
sanatorium, Bad Grankulla (1910), Norrmarks
sjukhus (1911), Karaktärshuset på Gullranda gods
(1913) och Villa Ekblom i Libau (1913). S. har
inlagt stor förtjänst om skapandet af moderna
stadsplaner och har själf uppgjort flera, såsom för
Tölö stadsdel i Helsingfors (jämte G. Nyström),
Tammerfors och Raumo, Brandö (1911) och Alberga
(s. å.) villasamhällen, Joensuu (1912) och Åbo (1913).
T.Stz.
Sond [sån^d; fr. sonde, urspr, "sänklod"], Hr. med.,
i allmänhet ett instrument, hvarmed inre, för ögat
icke synliga håligheter och kanaler i en organism
kunna undersökas. Sådana sönder förfärdigas för vissa
ändamål af metall (silfver, nysilfver och för vissa
fall stål) eller hård kautschuk, för andra åter af
mjuk kautschuk, guttaperka, tarmsträngar o. d. Man
har solida, rörformiga, rännformiga sönder, raka
sönder med eller utan knapp i spetsen samt krökta
sönder, allt för olika användning. Med den fasta
knappsonden undersöka? bulnader, fistelgångar,
skottkanaler (Nélatons sond med knapp af porslin
till upptäckande af blyprojektiler i en skottskada,
kulsond) o. s. v. Rörformiga sönder (kateter) användas
till blåsans tappning; solida af olika groflek
efter antagna skalor (en fransk och en engelsk)
begagnas till utvidgning af strikturer. Särskilda
sönder användas till uppsökande af sten i
blåsan, till krossning af sten där och blåsans
sköljning. Uterinsond har användning i gynekologiska
fall. Magsonden (forna magpumpen), mjuk och böjlig,
tjänar till upphämtning af magsäckens innehåll;
esophagus-sonder kunna möjligen vidga förträngningar
i matstrupen. Genom näsan inför man olika slag
af sönder för att undersöka denna kavitets olika
delar och för att intränga i eustachiska rörets
mynning samt (Bellocska sonden) för att tamponera
(tilltäppa) näshålans bakre mynningar vid svår
näsblod. Med fina sönder kan tårkanalen undersökas
och vidgas. För lokal behandling kunna ihåliga sönder
genomspolas med kallt vatten, k y l s o n-d e r. Det
ges sålunda en stor mångfald olika slags sönder,
af hvilka flera bära namn efter sina uppfinnare.
O. T. S. J. A.
Sondén, släkt, härstammande från bonden Jöns Svensson
(f. 1671, d. 1734) i Södra Sonderängen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
