- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
401-402

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sondén, Anders Fredrik - Sondén, Karl Mårten - Sondén, Per Henning Simeon - Sondén, Klas Gustaf Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

401

Sondén

att uppgöra förslag tili en förbättring i allmänna
läroverkens organisation, och var 1872-73 ordf. i
kommittén för pensioneringen af änkor och barn efter
präster och elementarlärare. Scm skriftställare
var han mycket verksam. Utom en Lärobok i bibliska
historien (flera uppl.) skref han broschyrer
och tidningsartiklar rörande kyrkliga frågor,
fattigvården, brännvinslagstiftningen m. m.

4. Karl Mårten S., den föregåendes son,
läkare, samlare, f. 10 mars 1846 i
Linköping, d. 20 maj 1913 i Stockholm, blef 1863
student och 1869 med. kandidat i Uppsala, 1873
med. licentiat

vid Karolinska institutet och 1874 med. doktor i
Uppsala efter att ha försvarat afh. Anteckningar om
rup-tura perincei. Han var 1875-78 t. f. ombudsman och
fiskal i Sundhetskollegium, 1878- 81 distriktsläkare
och t. f. sundhetsinspektör l i Stockholm, 1881-
96 biträdande lärare och sedan 1896 professor vid
barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm. S., som
1874 blef led. af Svenska läkarsällskapet, var 1880-95
detta sällskaps sekreterare, efter att redan 1878-79
ha bestridt dennes syssla. Han lämnade en mängd
bidrag till "Hygiea" samt Svenska läkarsällskapets och
Uppsala läkarförenings "Förhandlingar". S. egnade sig
därjämte med stort intresse åt botaniken och företog
flera botaniska studieresor samt egde ett omfångsrikt
herbarium, hvilket han kort före sin död skänkte
till Naturhistoriska riksmuseum. - Slutligen var
S. en betydande samlare och kännare af grafisk konst
och verkade under många år som ordf. i Föreningen
för grafisk konst, till hvars stiftande 1887 han
kraftigt bidrog. Hans samling af svenska gravyrer
och svenska porträtt var den största i Sverige. Tack
vare offervilligheten hos några mecenater inköptes
densamma, som omfattade öfver 50,000 blad, några
veckor före S:s bortgång för en summa af 70,000
kr. för svenska statens räkning och fördelades efter
bestämda grunder mellan K. biblioteket, Nationalmuseum
och universitetsbiblioteket i Uppsala.

5. Per Henning Simeon S., den föregåendes
broder, arkivman, historiker, f. 12 april 1853
i Linköping, blef student i Uppsala 1872,
promoverades där 1883 till filos, doktor på
afh. Nils Bielke och det svenska kavalleriet 1674-1679
och inträdde 1883 som e. o. amanuens i Riksarkivet,
där han 1899 befordrades ti.ll ord. amanuens och
arkivarie (1910 förste arkivarie). S. har af den
storartade urkundspublikationen "Axel Oxenstiernas
skrifter och brefvexling. Senare afdelningen"
(bref till Oxenstierna), redigerat bd I, III, VI-X
(1888-1900). För samlande och kopiering
af Oxenstiernas egenhändiga bref har han besökt
ett tjugutal utländska arkiv. Dessutom har han
utgett "Svenska residenten Lars Nilsson Tungels
efterlämnade papper" (i "Hist. handl.", d. 22, 1907
-09) samt har skrifvit bl. a. Axel Oxenstierna

och hans broder (i Föreningen Heimdals folkskrifter,
1903), uppsatser i "Hist. tidskr." och
"Nord. tidskr." samt artiklar i Nordisk
familjebok. 6. Klas Gustaf An der s S., den
föregåendes broder, ingenjör, hygieniker,
f. 5 aug. 1859 i Kvillinge, Östergötlands län,
genomgick Tekniska högskolans fackskola för kemisk
teknologi 1876-79, studerade därefter vid Fresenius’
laboratorium i Wiesbaden och innehade 1879-82
olika kemistbefattninear i Tyskland. 1883 blef
S. lärare i kemi och matematik vid Tekniska skolan
i Eskilstuna samt 1885 ingenjör hos Stockholms
stads hälsovårdsnämnd och. föreståndare för dess
kemiska laboratorium. Vid sidan af denna verksamhet
fortsatte S. sin lärarbana, blef 1894 docent
i teknisk hygien vid Tekniska högskolan, extra
lärare där i samma ämne 1898 och jämväl i tillämpad
värmelära 1904. S:s förnämsta arbeten ligga inom
ämnesområdena vattenrening, uppvärmning, ventilation
och gasanalyser, inom hvilka gebit han utfört och
publicerat en mängd tekniska och vetenskapliga
undersökningar af högt värde (jfr Hygrometer,
sp. 1482). Så innehålla "Bihang till Stockholms stads
Hälsovårdsnämnds årsberättelser" afh. om Stockholms
afloppsvatten (1888), fukten i tegelbyggnader (1892),
murars uttorkning (1897), olägenheterna genom rök
från ångpanneeldstäder (1899), värmeugnar (1900) och
kemiska och hydrografiska undersökningar om vattnet
i sjöar och vattendrag inom Stockholm och i dess
omgifning (1912). Ofta anlitad i offentliga uppdrag,
som berört hans fack, lämnade S. väsentliga bidrag
till det kommittéarbete, som låg till grund för den
nya giftstadgan af 1906, samt det kommittéförslag,
som 1914 framlades rörande åtgärder mot industriell
förorening af luft och vatten. Hans anteckningar
rörande svenska vattendrag belönades af Vet. akad. med
Arnbergska priset 1915. Hans i samarbete med
professor R. Tigerstedt utförda Unter-suchungen
iiber die respiration und den gesammt-stoffwechsel
des menschen (1905), hvarvid kom till användning en
af S. konstruerad ny respira-tionsapparat byggd på
användningen af Otto Petterssons precisionsmetod för
kolsyreanalyser, belönades af Svenska läkarsällskapet
med Regneilska priset (1895). För sina hygieniska
arbetens förtjänster från medicinsk synpunkt
utnämndes S. af Uppsala universitet 1907 till
med. hedersdoktor. Han invaldes i Vet. akad. 1911
och kallades till led. af Medicinalstyrelsens
vetenskapliga råd 1914. Ett annat område, inom
hvilket S. varit en af ban-brytarna i vårt land, är
varukännedomen. Han tog initiativet till och ledde
upprättandet (1897) af Handelsmuseet i Stockholm,
hvars för våra förhållanden rikhaltiga samlingar af
varuprof sedermera införlifvades med Handelshögskolan,
samt utgaf en mycket använd lärobok i varukännedom
(3:e uppl. 1916). S. redigerade 1887-92 tidskr. "Kemi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free