Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sophiahemmet - Sophie - Sophies minde - Sophokles - Sophoniba - Sophora tinctoria - Sophoreae - Sophronius - Sopmossa - Sopor - Soporificium - Sopp, Olav Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
419
Sophie-Sopp
420
deras pensionering m. m. se Sjuksköterskor,
sp. 718.) Det ursprungliga sjukhemmet har dock
sedermera tid efter annan utökats och utvidgats,
så t. ex. i början af 1900-talet, då en stor
flygelbyggnad med två mindre, från hvarandra isolerade
afdelningar (enskilda sjukrum) jämte en särskild,
fullt modern operationsafdelning, ett gudstjänstkapell
m. m. tillkom på nordvästra delen af tomten, samt
under senaste åren genom uppförande af en ny medicinsk
afdelning i nordöstra delen af parken, bestående af 16
sjukrum med 22 sjukplatser, förutom undersökningsrum,
laboratorium, en stor badafdelning m. m. Bland de
hus, som under de sistförflutna åren - förutom de
olika sjukafdelningarna - infogats i Sophiahemmets
stora komplex, märkas Sophiasystrarnas ålderdomshem,
Solhemmet, öppnadt 1907, och pastorsbostaden, som blef
färdig 19C9. Dessutom har den gamla tvättinrättningen
ersatts af en ny, helt tidsenlig, och likaså
särskild köksbyggnad uppförts. Sjukhemmet utgör,
såsom sjukvårdsanstalt betraktadt, en i och för sig i
många riktningar originell och betydelsefull insats i
svensk sjukvård. I fråga om inre organisation står det
ensamt i sitt slag i vårt land. Ej minst utmärkande
för detsamma i detta afseende är, att sjukhemmet icke
har i samma bemärkelse som andra sjukvårdsanstalter
någon egen behandlande läkare, som obligatoriskt
handhar sjukvården inom anstalten. Dess salar och
sjukrum stå nämligen öppna för enhvar svensk läkare,
som där kan sköta sina patienter lika själfständigt
som i ett enskildt hem.
Sjukhemmets angelägenheter handhas f. n. af
en styrelse, hvilken, utom drottningen som
ordf., består af 10 manliga och 3 kvinnliga
ledamöter; de löpande ärendena ombesörjas af ett
"förvaltningsutskott" af 4 personer, utsedda bland
styrelsens led. Närmaste öfverinseendet inom hemmet
utöfvas af en föreståndarinna. Såväl med afseende
på styrelsens sammansättning som i en del andra
hänseenden föreligger emellertid förslag till
vissa ändringar. Vid hemmet äro, till biträde
vid sjukvården och för undervisningen, anställda
2 läkare, af hvilka "husläkaren" är boende utom,
men underläkaren inom detsamma. Antalet å hemmet
1915 intagna patienter var 1,068. Till nämnda år
hade 106 olika arbetsfält varit upptagna genom
hemmets försorg. Sköterskor från Sophiahemmet voro
i verksamhet vid 33 olika sjukvårdsanstalter inom
alla delar af landet. Af 716 utbildade elever hade
389 afskilts till sköterskor, och af dessa verkade
fortfarande 116 i hemmets tjänst. Jfr "Festskrift
i anledning af änkedrottning Sophias 75-års-dag".
R- W.
Sophie fsåfi], fr. Se Sofia.
Sophies minde [såfīs minne], arbetsskola med internat
för vanföra i Skaadalen vid Holmenkolbanan nära
Kristiania, upprättades af Oskar II för de i anledning
af hans 25-åriga regeringsjubileum (1897) i Norge
insamlade medlen, som skänktes till en af de båda
lärarinnorna för vanföra, systrarna Agnes (f. 1862,
d. 1909) och Nanna Marie Fleischer (f. 1865), 1 febr
1892 grundlagd arbetsskola i Kristiania. Denna genom
kungagåfvan, statsbidrag och privatunderstöd starkt
utvidgade uppfostringsanstalt flyttades 1902 under
namn af "Sophies minde" till Skaadalen, under det att en samtidigt
inrättad poliklinik för vanföra fortfor att ha sin
verksamhet i Kristiana. Stiftelsen, som 1916
förvärfvat en stor, bebyggd tomt ("Nationalbryggeriet")
vid Trondhjemsveien i Kristiania, dit hela
etablissemanget efter till 1919 färdigberäknade
utvidgningar och ny inredning kommer att förläggas,
förestås fortfarande af den ena grundläggarinnan.
K. V. H.
So’phocles, lat. Se S of ok l e s.
Sophoniba. Se S o f o n i s b a(e).
Sophöra tinctöria, bot. Se Baptisia tine-t o r i a.
Sophöreae, bot. Se P a p i l i o n a 133.
Sophro’nius, patriark. Se Sofronios.
Sopmossa, bot. Se Polytrichum.
Sopor, lat., djup sömn. Se Koma.
Sopor, damm (se d. o.), trådändar, tyg-, pappers-,
nål- och andra metall-, glas- och porslinsbitar
samt köksaffall m. m., som förekomma inomhus; till
gatsopor höra dessutom som väsentlig beståndsdel
kreatursspillning. Sopor kunna efter sin härkomst
(köksaffall, gatsopor m. m.) ha ganska växlande
sammansättning, men innehålla i allmänhet så stora
mängder af växtnäring, att de förtjäna tillvaratagas
för jordens gödsling. Numera beredas de vid många
städers renhållningsverk till gödsel. Sopgödselns
värde beror i hög grad på, om köksavfallet ingår
däri, i hvilket fall de i kväfvehalt vanligen
öfverträffa blandad kreatursgödsel. I motsatt fall
äro kväfvehalten och sopgödselns värde afsevärdt
lägre. Om sopors uppsamling, bortförande, användning
eller förstöring se Renhållningsväsen med pl. I–III.
H. J. Dft.
Sopori’ficum (af lat. sopor, sömn), med., sömnmedel.
Sopp (da. o. no. sop, svamp), namn på svamp (se
Boletus).
Sopp, Olav Johan (till 1907 Johan-Olsen}, norsk
mykolog, näringsfysiolog, f. 6 okt. 1860 i Hamar,
med. kandidat 1888, var sedan 18G2 assistent
hos A. Blytt och H. J. Heiberg och 1885-87 hos
grundläggaren af den moderna mykologien 0. Brefeld
i München, där han deltog i utarbetandet af
dennes "Untersuchungen aus dem gesamtgebiete
der mykologie". I München utarbetade S. Norske
Asvergillus-arter, udriklingsliisto-risk studerede
(Kristiania vidensk. selskrs forhandl., 1886)
och Om sop paa klinfisk (ibid. 1887). 1887 -90 var
S. anställd som jäsnins:sfysiolog vid Ring-nes &
komp:s ölbryggeri i Kristiania, och sedan 1891
har han varit föreståndare för en fabrik i Toten
för tillämpning af en af honom uppfunnen metod att
framställa osockrad, kondenserad mjölk (fabriken
och patentet såldes 1897 till schweiziska firman
Henri Nestlé). 1903 tog S. doktorsgraden vid
Kristiania universitet på afh. Om sop paa levende
jordbund. S. har i Xorge utfört ött grundläggande
arbete för mykolo^iens tillämpning på det praktiska
lifvet. Han har ifrigt arbetat för skogssvampars
användning som näringsmedel, för planmässig användning
af renodlad ostjäst (1887- 1904), införande af
renodlad öljäst i bryderierna (1887-90), systematisk
användning af antiseptik-aseptik och nästan obegränsa
dt varaktig sterilisering i mjölkhandteringen (sedan
1888), för förta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
