- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
429-430

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sorel, Albert - Sorella - Sorenskriver - Soresina - Sorex - Sorg - Sorgcypress - Sorge, Georg Andreas - Sorgenfri - Sorgespel - Sorgetid - Sorgfluga - Sorgh, Hendrik Martetnsz - Sorghum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af Acad. des sciences morales et politiques
(efter Fustel do Coulanges, 1889), af
Franska akad. (efter Taine, 1894) samt af
Vitt. hist. o. ant. akad. (s. å.) och Vet. soc. i
Uppsala (1903).

Sorella, pseudonym. Se Naumann 2, sp. 613.

Sorenskriver, no. (edsvuren skrifvare), en i kraft af
Kristian V:s "Norske lov" (1687) fastslagen benämning
på underdomaren (domaren i 1:a instans) i Norges
förvaltningsområden. Jämte utöfningen af domarkallet
har en sorenskriver att fullgöra en notaries plikter,
bl. a. att föra inteckningsböckerna, hvarjämte en del
administrativa göromål, förr tillhöriga de enl. lag
af 21 juli 1894 upphäfda (krono-) fogdeämbetena (jfr
Fogde, sp. 713), såsom häktningar och utfärdande af
förbud samt skötseln af handelsregistret, efter hand
på grund af dessa tjänsters indragning öfverflyttats
på sorenskriveren. Hans ämbetsområde benämnes
sorenskriveri; f. n. finnas 83 sorenskriverier.
K. V. H.

Soresina [så-], stad i italienska prov. Cremona
(Lombardiet). 11,053 inv. (1911) i hela
kommunen. Teknisk skola. Sidenindustri.
J. F. N.

Sorex, zool., landnäbbmussläktet. Se Näbbmössen,
sp. 314-315.

Sorg, psyk., olustkänsla, som är förbunden med
föreställningen om förlusten af något värdefullt
eller något, som förut väckt lustkänsla. Vanligast
är sorgen vid en persons död. Sorgen kan ega olika
grunder af styrka och varaktighet, än vara en till
förtviflan gränsande affekt, än en endast vemodig
känslostämning. Dess vanliga uttrycksrörelse är
fällandet af tårar. Därigenom lindras ofta sorgen,
så att den öfvergår från affekt till stämning.
S-e.

Sorgcypress, bot. Se Cupressus.

Sorge [så’rge], Georg Andreas, tysk musiker,
f. 1703, d. 1778, alltifrån 1722 hof- och
stadsorganist i Lobenstein, komponerade piano- och
orgelsonater m. m. och var den förste upptäckaren af
kombinationstonerna (se d. o.) Bland hans skrifter må
nämnas Vorgeschmack der musicalischen composition
(3 dlr, 1745-47). Comvendium harmonicum (1760) och
Die natur des orgelklangs (1771).

Sorgenfri, slott med vacker park vid Lyngby i
Nord-Själland, byggdt i början af 1700-talet,
egdes af Kristian VIII, som sedan 1823 både som
prins och konung använde det till sommarresidens;
äfven hans gemål. Karolina Amalia, vistades
där gärna ända till sin död (1881). Sedan 1855
tillhörigt staten, har det alltsedan 1898 varit
sommarbostad för prins Kristian (nuv. Kristian X).
E. Ebg.

Sorgespel. Se Skådespel.

Sorgetid, jur., i lag fastställd tid efter makes
död, hvars utgång den efterlefvande maken måste
afvakta före ingående af nytt gifte. Redan i
romersk rätt var sådan tid föreskrifvon för änka
(tempus luctui statutum), från början tio månader,
senare ett år; och ehuru föreskriften eftergifvits
af den kanoniska rätten, har den flerstädes i de
protestantiska länderna återupptagits. Här möta också,
efter förebild från mosaisk rätt, påbud om sorgetid
för änkling. Så fanns i 1686 års svenska
kyrkolag och likaså i 1734 års lags giftermålsbalk
(12 : 3) stadgad en sorgetid af i ett år för änka och
ett halft år för änkling, något
som ännu gäller i Finland. Dansk rätt har likaledes
en sorgetid af ett år för änka och tre månader
för änkling, men medger för allmogebefolkningen
densammas förkortande till tre månader resp. sex
veckor. F. ö. förekommer institutet sorgetid ej mera
i nutidens civilrätt; gemenligen måste dock änka
liksom frånskild hustru vänta med ingående af nytt
äktenskap, tills hon ej längre kan vara hafvande
från förra giftet. En sådan bestämmelse återfinnes
också i nu gällande svenska lag om äktenskaps
ingående och upplösning 12 nov. 1915 (2:11); den har
ersatt ofvannämnda äldre svenska regel om sorgetid.
C. G. Bj.

Sorgfluga, zool. Se Sväfflugor.

Sorgh, Hendrik Martensz, kallad Rokes, holländsk
målare, f. före 1620 i Rotterdam, d. där 1669
eller 1670, var lärjunge af W. Buijteweg och
utbildades vidare under inflytande af Cornelis
Saftleven. Han målade hufvudsakligen genrestycken,
men behandlade äfven bibliska motiv (dock alltid
med genreartad uppfattning) samt efterlämnade
f. ö. landskap och sjöstycken. Hans arbeten äro
långt ifrån sällsynta. De träffas i museerna
i Petersburg. München, Braunschweig, Amsterdam
o. s. v. - Sedan länge tillskrifves honom, men utan
skäl, en i Stockholms Nationalmuseum befintlig,
ypperligt målad Fårslaktare. O. G-g.

Sorghum Pers., bot. tekn., undersläkte af
släktet Andropogon, bestående af högväxta gräs
(fam. Gramineæ). Den i varma länder utbredda
S. halepense är stamart till den i talrika former
odlade S. vulgare (Andropogon Sorghum). Denna är ett
ända till 5 m. högt gräs med stor och yfvig vippa,
sammansatt af småax, hvilkas blommor äro dels
2-könade, dels 1-könade (hanblommor). Frukten
("fröet" 1. "kornet"), stor ungefär som ett
hampfrö, är beklädd af de hårda och glänsande agnarna;
formen är rundad eller oval, med en fåra på ena
sidan. Bland kulturformerna märkes först och främst
durra, dari, Afrikas viktigaste sädesslag (fig. 1),
som odlas i stor utsträckning äfven i Indien och
Kina; under rysk-japanska kriget spelade durrafälten
("gaolian") en viss roll (se fig. 2). Durra odlas
äfven i Syd-Europa både som säd och till grönfoder. I
Egypten odlas 2 slag, "Durrha schami" och "Durrha
beledi", vinter- och sommar-(eg. inhemsk)durra,
och benämnes äfven af européerna

Fig. 1. Vippa af en borstbärande form af durra. (1/3 nat. storl.)

fellahkorn, efter de egyptiske jordarbetarna. Detta
sädesslag är f. ö. bekant under namnet negerkorn
("mor-hirs") och kallas i södra Afrika kafferkorn,
emedan det odlas af kaffrerna, som förstå att af
kornet bereda en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:34:08 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free