Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sorghum - Sorgmarsch - Sorgmyggor - Sorgue - Sori - Soria - Soriano
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rusdryck ("tialva") samt af denna en ättika
("tiala"). Var. saccharatum, sockerdurra, sockerhirs,
och andra varieteter innehålla i det saftiga strået
(som liksom hos alla formerna är
Fig. 2. Gaolian som gömställe för japanska
soldater. (Efter A. L. Clément i "La nature".)
solidt) rikligt med socker och odlas därför
till sockerfabrikation i Kina och Nord-Amerika,
särskildt i sydstaterna. En form af sockerdurra
har styfva vippgrenar, som, sedan kornen aflägsnats
med metallkammar, förarbetas till kvastar, viskor
och borstar (s. k. riskvastar, rishalmsviskor
o. d.); detta durraslag odlas mest i Italien och
Ungern. Agnarna innehålla användbara färgämnen.
O. T. S. G. L-m.
Sorgmanteln, Vanessa antiopa,
zool., en genom vingarnas ovanliga färg mycket i
ögonen fallande dagfjäril, ofvan mörkt sammetsbrun,
med bredt,
gulhvitt bräm längs vingarnas utkanter samt
därinnanför ett svart band med en rad blå
fläckar. Vingbredd 61-76 mm. Larverna, som äro svarta
med röda ryggfläckar, lefva i juli i sällskap på
björk, asp och vide-arter. Fjärilen är utbredd öfver
hela vårt land, framträder ur puppan under sommarens
senare del från slutet af juli, öfvervintrar därefter
samt flyger åter i maj, då den i synnerhet besöker
blommande sälg. G. A-z.
Sorgmarsch, mus., en i tungt tempo och tunga
färger hållen marsch, komponerad för att spelas till
begrafningsprocession eller för att fira åminnelsen af
någon hädangången storman. Arten har äfven användts
t. ex. af Beethoven som långsam sats i symfoni
(Eroican) och sonat (Assdursonaten öp. 26), likaså
af Chopin i B-mollsonaten. I Sverige spelas ofta
K. Nordqvists sorgmarsch, vid Karl XV :s begrafning
(1872). Sorgmarschens trio (jfr Marsch) tjänar till
att med ett tröstande förklaringsljus bryta den dystra
stämningen. E. F-t.
Sorgmyggor, zool. Se Svampmyggor.
Sorgue l. Sorgues [sårg], biflod fr. v. till nedre
Rhône, utgår med en vattenkvantitet af omkr. 20 kbm. i
sekunden (stundom 120 kbm.) ur den berömda källan
Vaucluse och faller ut i Rhône ofvanför Avignon,
under sitt omkr. 35 km. långa lopp drifvande en mängd
industriella verk. Se vidare Vaucluse 2.
Sori (plur. af nlat. sorus, af grek. soro’s,
hög), Sporplättar, bot., de samlingar
af sporgömmen (sporangia), som utgöra de
egentliga ormbunkarnas (se Filicales)
så att säga frukter eller fröredningsdelar. Sori
sitta hos vissa släkten på bladens baksida antingen
bildande en sammanhängande rand vid bladflikarnas
kanter eller som skilda plättar närmare medelnerven
och aflägsnade från bladkanten. Hos andra släkten
äro sori samlade på särskilda olika formade blad
(t. ex. hos Struthiopteris) eller delar af sådana
(t. ex. hos Osmunda). Sporplättarna äro till formen
olika hos olika släkten samt hos några släkten
täckta hvar och en af ett svepefjäll
(indusium) af rundad, långsträckt, njurlik eller
annan form (se fig. 3-5 till art: Aspidium).
O. T. S. (G. L-m.)
Soria [så’ria], spansk provins, belägen i östra delen
af Gamla Kastilien, i Dueros öfre floddal. 10,318
kvkm. 156,354 inv. (1910). S. är den kallaste,
ogästvänligaste, torraste och folkfattigaste
(15 inv. per kvkm.) af Spaniens alla provinser,
till större delen en kal högslätt af i medeltal
mer än 1,000 m. höjd, begränsad på tre sidor
af bergskedjor: i n. kedjor med topparna Urbion
(2,252 m.) och Cebollera (2,139 m.), i ö. Sierra
del Moncayo (2,315 m.), som skiljer Dueros dal från
Ebros, medan i s. en östlig fortsättning af Sierra
Guadarrama skiljer prov. från Tajos bäcken. En stor
del består af nakna berg, snöklädda en stor del af
året, här och där finnas barrskogar; stora sträckor
utgöras af betesmarker, där hjordar af nötkreatur,
får och svin uppfödas och jämte skogsarbete utgöra
befolkningens förnämsta näringskälla, ty jordbrukets
afkastning är otillräcklig. Handel och industri äro
till följd af de dåliga kommunikationerna endast
obetydliga. Hufvudstaden Soria (7,535 inv. 1910)
ligger på Dueros högra strand. Instituto, lärar-
och lärarinneseminarium. Omkr. 6 km. nordligare ligga
ruinerna af det gamla Numantia.
Soriano [sårianå], departement i sydamerikanska
republiken Uruguay, mellan floderna Uruguay och Rio
negro. 9,224 kvkm. 51,413 inv. (1913). Boskapsskötsel
och fårafvel äro hufvudnäringarna; däremot
är jordbruket föga utveckladt. Hufvudstad
är Mercedes, vid Rio negro, 30 km. ofvanför
dess utlopp i Paraguay. 15,667 inv. (1916).
" J. F. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
