Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sorrento - Sorsele - Sort - Sortavala - Sorte Friiser - Sorter - Sortera - Sortering - Sorteringsbom - Sorteringsgods - Sorteringsmaskin - Sorterup, Jörgen - Sorterverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var född i S., har en marmorstaty på Piazzan, men
huset, där han föddes, har jämte klippan, på hvilket
det stod, störtat i hafvet.
Sorsele [så’r-], socken i Västerbottens län,
Lycksele lappmarks tingslag. 7,835 kvkm. 3,830
inv. (1916). S. utgör ett pastorat i Luleå
stift. Lappmarkens andra kontrakt. Inlandsbanan skall
gå genom socknen.
Sort (fr. sorte, af lat. sors, eg. lott), slag, art,
beskaffenhet. - Biol. Se Ras 1.
Sortavala [så’-]. Se Sordavala.
Sorte Friiser. Se Friis, sp. 1427.
Sorter är en i matematiken ännu bruklig sammanfattande
benämning på de olika enheterna för uppmätning af
mynt, mått, vikt m. m. Man skiljer mellan dekadiska
sorter, där hvarje större sort innehåller 10 (eller
100, 1,000 o. s. v.) enheter af närmast mindre sort
(se Decimalsystem), och icke dekadiska
sorter, där reduktionstalen äro andra tal. Exempel på
det förra slaget äro metersystemets olika enheter,
exempel på det senare de vanliga enheterna för tid
och stycketal (gross, tjog, tolft o. s. v.).
Sortera (fr. assortir; jfr Sort), indela l. ordna
efter olika slag l. sorter. – Sortera under, lyda
under, vara inordnad under (en högre myndighet). –
Väl sorterad, väl försedd (med olika sorter). Jfr
Assortera.
Sortering. 1. Träv., klassificering af sågadt virke
efter kvalitet. Redan på 1820-talet började man
sortera det virke, som skulle säljas på utlandet,
i två kvaliteter: "bättre och sämre sågadt", men
snart uppgjordes sex klasser: vid försäljning
till England: Mixed, 3a (tertia), 4a (quarta),
5a (quinta), 6a (sexta) och 7a (septima); vid
försäljning på Frankrike 1ma (prima), 2da (secunda),
3a, 4a, 5a och 6a. Sedan 1907 används endast franska
sorteringssättet. Sortering tillämpas vanligen på
furuplank, furubattens och furubrädor, men äfven på
granplank. Granbattens, granbräder och virke från
Öfverbotten säljas i regel osorterade. Sorteringen,
som är subjektiv för hvarje verk, är icke fastslagen
efter vissa normer, men man kan i stort sedt framhålla
följande beträffande de olika kvaliteterna: 1ma Ingen
blåyta, ingen röta, inga sprickor och vankanter. De
friska kvistar, som få förekomma, få ej vara större
än 1/2". 2da Några lätta sprickor, ingen röta,
friska kvistar om 1", några små torra kvistar,
vankant på 1/2" på 20 proc. af längden. 3a Långa,
men ej genomgående sprickor tillåtna, 5 à 6 kvistar
om 2" eller ett par torra kvistar på 1", vankant
på 1 1/4" får finnas på 30 proc. af längden, någon
blåyta kan tillåtas. 4a Genomgående, dock ej mycket
öppna sprickor, stora kvistar, vankant på 1 1/4" på 50
proc. af längden. 5a Stor vankant, blåyta och röta
tillåtna. De olika verken märka sina olika kvaliteter
med skilda märken i plankornas ändar. Hyfladt virke
sorteras vanligen i 2 eller 3 klasser.
2. Trädg. Frukt, som försäljes i den
ordnade frukthandeln, måste sorteras i olika
kvaliteter. Enligt det i Sverige tillämpade systemet
(Sveriges pomologiska förenings system) indelas
frukt, tillhörande mera värdefulla äppel- och
päronsorter, dels i bordsfrukt, hvartill hänföras
väl utbildade, felfria eller med endast oväsentliga
fel behäftade
frukter, dels hushållsfrukt, hvartill räknas något
mindre väl utbildade och ej fullt felfria, men dock
fullt hållbara frukter. Hvardera af dessa afdelningar
uppdelas vidare i olika storleksgrupper. Outvecklade
eller skadade frukter eller sådana, behäftade med
fel, som kunna menligt inverka på hållbarheten,
frånskiljas såsom olämpliga för den ordnade
frukthandeln. Frukt, som tillhör mindre värdefulla
sorter, betecknas som hushållsfrukt, äfven om den
är väl utvecklad och fri från anmärkningsvärda fel.
1. W. E-n. 2. C. G. D.
Sorteringsbom, skogsv., skiljebom för
gemensamt flottadt flottgods’ fördelning
mellan de olika egarna; genom dessa
skiljebommar ledas de olika virkespartierna
in i skilda timmermagasin eller flottleder.
H. J. Dft.
Sorteringsgods, tullv., till olika varurubriker i
den statistiska varuförteckningen hörande varor
(i regel korta varor, modevaror, apoteksvaror),
som inkomma till tullförvaltningen i en och samma
förpackning. Hvarje sådant kolli måste därför
uppackas och de olika varorna före förtullningen
sorteras efter de varurubriker, dit de höra. Motsatsen
till sorteringsgods är partigods,
d. v. s. till samma varurubrik hänförliga varor; äro
sådana varor packade i flera kollin, behöfver blott
ett af dessa uppackas och undersökas, hvarefter hela
partiet väges och förtullas.
Å. W:son M.
Sorteringsmaskin l. Automatisk vägningsmaskin för
myntplattar. Se Myntverk, sp. 70–71.
Sorterup, Jörgen, dansk skald, f. 1662, d. 1723,
blef 1692 präst i Lyderslev vid Storeheddinge och
1713 därjämte prost i Stevns härad. Utom en del
mindre tillfällighetsdikter, samlade i Poetiske
smaasagers 1:e part (1714), skref S. dels satirer
mot tidens dåliga skalder (Poetisk skansekurv,
1709), dels fem Heltesange om kong Frederik IV:s
lykkelige sejerrindinger tillands og tilvands
(1716; ny uppl. 1889), där han på ett lyckligt sätt
efterbildade kam pä visorna. Dessutom var S. lärd
filolog och egnade sig äfven åt fornforskning;
han skref bl. a. om Ældgamle gyldne horn (1718),
hvilkas inskrifter han sökte tolka. E. Ebg.
Sorterverk. 1. Bergsv. Se Anrikning och
Stöthärd. – 2. Papperstekn., apparat för sortering
af den från slipapparaten (defibrören) kommande
trämassan. Man använder dels cylinder-sorterverk,
dels skyttel-sorterverk. Vid cylindersorterverken
har cylindern en diameter af omkr. 650 mm.,
en längd af omkr. 1,6 m. samt gör 20—25 hvarf i
minuten. Den i vatten slammade fibermassan uthälles
på en med siktduk beklädd cylinder, hvarvid den
tillräckligt fina massan passerar genom duken,
hvaremot den grofva föres vidare till "raffinörerna"
att ommalas. Försorteringscylindern har gröfre
mässingsduk (n:r 10), finsorteringscylindern finare
duk (n:r 14). Skyttel-, skak- l. plansorterverket
består vanligen af 2 eller 3 öfver hvarandra
anordnade, något lutande silar, omkr. 1,5 m. långa,
0,5 m. breda, försatta i vibrerande rörelse i sin
längdriktning. Silarnas botten är gjord af
mässings- eller kopparplåt, den understa (finast) med hål
af O,8–1 mm. diameter, den mellersta af 1,5–1,75
mm. Blott den massa, som passerat genom understa
silen, är tillräckligt fin och passerar vidare till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
