Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 439-440 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sorterverk - Sortes - Sortie - Sortiment - Sortland - Sortlandssundet - Sortlina - Sorunda - Sorö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pappersmaskinen, den öfriga går till raffinörerna för ommalning,
den odugliga (flis, spån) uppbrännes. 2. G. S—n.

Sortes (lat., eg. lotter), i forntidens och
medeltidens Italien vissa slag af orakelsvar. Dit
hörde 1) S. Prcenestinæ, i Prsenestes Fortunatempel
liksom på åtskilliga andra ställen i Italien till
mantik använda små taflor af ekträ eller brons,
med ett språk på hvarje; de blandades och drogos af
en gosse. Man har ännu kvar flera dylika, delvis i
original, delvis i afskrift; 2) S. sangallenses,
en antik orakelbok från tiden omkr. 200 e. Kr.,
på vulgärlatin, öfversatt från grek. och bevarad i
en palimpsest i Sankt Gallen. Litt.: S. Bücheler i
"Index scholæ æstatis Bonn." (1877), Winnefeld,
"Sortes sangallenses ineditæ" (1887); 3)
S. Vergilianæ, d. v. s. att man antingen uppslog
den i hela medeltiden som trollkarl ansedde
Vergilius och af den första vers man fick ögonen
på drog slutsatser till svaret på frågor, som
för tillfället oroade sinnet, eller ock skref
man en vers ur Vergilius på bitar af något fast
skrifmateriel, lade dessa i ett kärl och drog eller
lät utdraga en af dem. Under den kristna tiden
använde man på samma sätt heliga böcker. Detta
sätt att få ingifvelse kallades 4) S. apostolorum
l. sanctorum och finner ännu i dag användning. Ofta
sker denna slags divination så, att man sticker in
en pappers- eller bordsknif i bibeln; detta kallas
eller kallades i Sverige: skära i bibeln. Äfven hos
hebréerna förekom en art lotter som orakel. Se Hauck,
"Real-encyklopädie für protestantische theologie",
art "Sortes Apostolorum" och "Los bei den hebräern".
J.C.

Sortie [sårti], fr. .(af sortir, gå ut), bortgång,
utgång; en skådespelares utträde från scenen i
en roll (jfr Entré). - Sorties [-ti], fortif. Se
Fästningsportar.

Sortiment (jfr Sortera), urval, varulager. -
Sortimentsbokhandlare 1. Sortimentare. Se
Bokhandel, sp. 956.

Sortland, härad och pastorat kring
Sortlandssundet, som skiljer Langöen från
Hinnöen, Nordlands amt, Norge. 586,82 kvkm. 3,747
inv. (1910). Ångbåtsförbindelse med Harstad och Bodö.
K. V. H.

Sortlandssundet. Se Sortland.

Sortlina l. Sorklina, sjöv., ett tåg, hvari
rodret blir hängande, om det skulle bli aflyft
från sina hakar. Sortlinan instickes genom ett hål
(sortlinehålet) i rodrets akterkant och genomhalas,
tills en knop i dess ena ända stannar mot rodret,
hvarefter den andra ändan går upp genom ett hål i
hvalfvet eller leder öfver hackbrädet samt fastgöres
i lämplig bult e. d. inombords. Jfr Nottaljekätting.
R. N.*

Sorunda, socken i Stockholms län (Södertörn), Sotholms
härad. 17,153 har. 2,942 inv. (1916).
S. bildar med Torö ett pastorat i Strängnäs stift,
Södertörns kontrakt. Se G. Westerin, "Anteckningar
om Sorunda kyrka i Södertörn" (1906).

Sorö akademis byggnader på Holbergs tid. (Efter Thura, 1749.)

Sorö, stad i västra Själland, Sorö amt, vid den
af vackra skogar omgifna Sorö sö. 2,412 inv., med
tillhörande landsbygd 3,873 (1911). S:s tillvaro är
närmast förknippad med därvarande skola, förr kallad
Sorö akademi, likasom det leder sitt ursprung från
det af Skjalm Hvides söner på 1100-talet grundlagda
Sorö kloster. Detta cisterciensmunkkloster, som
fick sin slutliga organisation af Absalon 1161,
var ett af de viktigaste i Danmark, och dess
abboter hörde till rikets främsta prelater samt
hade säte i riksrådet. Också arbetade munkarna i
Sorö kloster flitigt med Danmarks historia; broder
Niels, den danska rimkrönikans författare, var munk
i S. 1586 ombildades klostret till en skola och
uppfostringsanstalt för 30 adliga och 30 borgerliga
gossar. 1623 upprättades vidare
en riddarakademi, som besöktes af de k. prinsarna och
unga adelsmän, men nedlades redan 1655. Akademien
återupprättades 1747, då Holberg dit skänkte
sitt baroni, och det hade en hel serie af ansedda
vetenskapsmän till professorer, som sysselsatte sig i
synnerhet med danska språket och historien; akademien
(se fig.) upphörde dock 1793. 1822 upprättades i S. en
lärd skola, och därmed förenades 1826 en akademi,
som dock aldrig blef af någon synnerlig betydelse och
nedlades 1849. Numera återstår blott ett högre allmänt
läroverk jämte uppfostringsanstalt för 100 gossar;
institutionen bär namnet Sorö skola. S. akademis
rika tillgångar (kapitalförmögenhet på öfver 9
mill. kr. och dessutom en årlig inkomst af 160,000
kr. från herrgårdar, skogar, tionden) ha sedan till
stor del användts att främja många andliga ändamål;
men Grundtvigs 1838 framkastade tanke, som 1847
vann Kristian VIII:s gillande, att upprätta ett
stort folkuniversitet, har hittills icke kunnat
förverkligas. S. kyrka, som byggdes af Absalon, är
hvilostad för honom och en mängd af Skjalm Hvides
öfriga ättlingar, vidare för konungarna Kristofer
II, Valdemar Atterdag och Olof Håkansson (drottning
Margaretas lik fördes 1413 från S. till Roskilde)
samt för Holberg. I Akademiträdgården ("Akademihaven")

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>