Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mognadstiden äro "sotkornen" grå på ytan samt fyllda
inuti med en brunsvart stoftmassa. De ha stinkande
lukt, som påminner om sillake. Sot-
Fig. 1. Stinksot på hvete. a två sotiga hveteax, b
"sotkorn" helt och c genomskuret, d sporer, e en spor,
som grott.
kornen följa hela med de friska kornen i logen. Först
vid tröskningen gå de sönder, och det svarta
sporstoftet blir spridt. Sporerna fastna därvid på
de friska kornen, särskildt på hårpenseln i dessas
topp. Med dylika korn öfverföres sjukdomen till
nästa års gröda. Då hvetekornet gror, gro äfven
sotsporerna på dettas skal och insända groddslangar
i den späda hvetebrodden. Sådan infektion kallas
"groddinfektion". Mot denna sjukdom ha tillgripits
olika skyddsåtgärder. De viktigaste äro: a) utsädets
betning i kopparvitriollösning (1/2 kg. kopparvitriol
till 100 l. vatten) under 12-14 timmar samt därpå dess
öfversprutning med kalkmjölk (l kg. nybränd kalk till
100 1. vatten); b) utsädetsbetning
Fig. 2. Flygsot på hvete. a tre sotiga hveteax, det
sista med sotkorn och agnar bortblåsta, b sporer,
c märkesflik ur en blomma, infekterad med sporstoft.
i formalinlösning (1/2-2/3 1. formalin till 100
1. vatten) under 2-3 timmar; samt c) varmvatten
behandling, hvarvid utsädet nedsänkes i vatten af
omkr. 56° C. (under 10-15 minuter). - 2. Flygsot på
hvete (Ustilago Tritici; fig. 2) framträder synbart,
så snart hvetet begynner gå i ax. Kornskalet, som
omsluter stoftmassan, brister snart, och sporstoftet
sprids af vinden. Till sist kvarstår af hveteaxet ej mer än
den nakna axspindeln. Sporernas spridning inträffar
samtidigt mod de friska hveteaxens blomning. Sporer
fastna på pistillens märken, gro på dessa samt
sända groddslangar genom pistillens stift ned i
fruktämnet, som på sådant sätt blir smittadt. Sådan
infektion benämnes "blominfektion". Ett sålunda
infekteradt kornämne växer ut och mognar som ett
vanligt hvetekorn. Först i följande gröda kommer
sjukdomen fram. Utsås det infekterade kornet,
så blir den därifrån uppväxande plantan sotsjuk.
Väderleken under blomningstiden inverkar på
flygsotets spridning. Regnig väderlek motverkar
denna, medan torrt väder gynnar uppkomsten af
blominfektioner. Som skyddsåtgärd har förordats
utsädets stöpning först i ljumt vatten (20-30°) under
4-6 timmar, därpå dess nedsänkning i varmt vatten
(50-54°) under 30 minuter. - 3. Täcksot på korn
l. täckt kornsot och hårdbrand (Ustilago Jensenii;
fig. 3). De hemsökta kornaxen afvika vid blomningen
föga från de friska. Först någon vecka senare
sticka de af genom sin mörka färg. Småaxen i dem äro
omdanade till en bred. uppsvälld, tretandad bildning,
som innesluter sporstoftet. Skalet å denna bildning
förblir som en silfvergrå hinna helt eller mestadels
slutet ända till kornets mognadstid. Sotaxen,
hela eller sönderstyckade, föras jämte de friska
mogna sädesaxen in i logen. Sotkornen brista först
vid sädens tröskning. Sporstoft fastnar då på de
friska kornen. Finnes sporstoft kvar i grobart
skick på dessa, då de nästa vår utsås, smittas den
utväxande grodden ("groddinfektion"). Skyddsåtgärd:
utsädets betning i formalinlösning (l kg. formalin
till 225 1. vatten) under 10-15 minuter samt
säden därpå lämnad orörd i högen 7-8 timmar. -
4. Flygsot på korn l. naketkornsot (Ustilago
Hordei; fig. 4) gör sig bemärkt, då kornet
går i ax. Stoftmassan sprids omedelbart af
vinden. Sporstoft införes i de öppna kornblommorna,
fastnar på pistillernas märkesflikar, nedsänder
groddslangar uti fruktämnena och smittar så
de utväxande kornen ("blominfektion"). Ur
dylika smittade korn framväxa nästa år sjuka
plantor. Skyddsåtgärden är densamma som mot flygsot
å hvete. - 5. Flygsot på hafre (Ustilago Arenæ;
fig. 5) liknar i allt väsentligt flygsotsarterna
å hvete och å korn. Redan vid sotvippornas
första framträdande, hvilket inträffar, så snart
vipporna bli synliga ur den sprängda bladslidan,
är skalet på sotkornen mer eller mindre brustet och
sporstoftet färdigt att spridas. Sporspridningen
fortfar här längre än hos hvete och korn, ända fram
emot mognadstiden. Sporspridningen framkallar
sällan om ens någonsin blominfektion, utan
sjukdomen öfverförs till nästa års hafre-gröda
dels så, att under blomningen sporer hamna
kring fruktämnet i den öppna hafreblomman, att
där kvarhållas under kärnans utväxande, dels
så att sedermera sporer fastna utvändigt å det
utväxande hafrekornet. All infektion hos denna
sotart är ’’groddinfektion". Skyddsåtgärderna äro
desamma som mot stinksot på hvete och täcksot
på korn. - 6. Täcksot på hafre, täckt hafresot
(Ustilago Kolleri), en mindre ofta förekommande
sotart, öfverensstämmer i afseende på sin natur
och sin utveckling väsentligen med täcksot å
korn. Skyddsåtgärderna äro desamma som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
