Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sotberg, Erik - Sotdagg - sotdroppar - Sotdöd - Soten - Sotenäs härad - soter - Soteria - Soteriologi - Sotfux - Sotholms härad - Sothönssläktet - sotie - Sotisperioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bättrad upplaga af Wulfilas gotiska
bibelöfversättfling, "Ulphilas illustratus"
(1752-55). 1758 blef S. docent i litteraturhistoria,
1761 lektor i Karlskrona, företog 1763 en resa
till Tyskland, Schweiz, Frankrike och England
och var 1765-75 prinsessan Sofia Albertinas
lärare. Han erhöll 1768 titeln lagman, 1772 adlig
värdighet och 1778 titeln kansliråd. Från 1773
var han Vitterhetsakad:s sekreterare. Liksom åt
gotiska språket egnade S. noggranna forskningar åt
isländskan, i det han verkställde en granskning af
Uppsala biblioteks pergamentskodex af den prosaiska
Eddan, och åt modersmålet. Hans Anmärkningar öfver
svenska språket (1773, i Vitterhetsakad:s handl. 1776)
utgöra det till tiden andra försöket till en svensk
språkhistoria (det första är Ihres "De mutationibus
Lingvæ Sveo Gothicæ", 1742-43). Jämte dessa arbeten
utgaf han Om Romarbrefvet på mæsogothiska (1759),
Begängelseact, då Dalin och Klingenstierna lades
i hög tilsamman på Lofön (1769), Tal öfver Berch
(1778), en öfv. af Voltaires "Zayre" (1774) m. m.
(Ad. N-n.)
Sotdagg, bot., ett svart, sotliknande öfverdrag
på blad och andra växtdelar, särskildt på deras
öfversida, som består af hyfer och konidier af Fumago,
en till Sphæriaceæ hörande svamp. Svampen är ej
parasit på bladen, utan endast epifyt, lefvande
af honungsdagg (bladlössens exkrementer), som
faller ner från ofvanför sittande blad. Sotdagg
kan därför också finnas på döda föremål, som
befinna sig under af bladlöss angripna träd,
t. ex. trädgårdsmöbler. Förefinnes sotdagg
i större mängd, skadar den bladen genom att
försvaga ljuset. Vissa växter i varmare
länder angripas ej sällan svårt af sotdagg,
t. ex. apelsiner, som därigenom förlora i saluvärde.
G. L-m.
Sotdroppar, farm. med. Se Glanssot.
Sotdöd. Se Sot.
Soten kallas den del af Kattegatt, som ligger utanför
Sotenäs härad af Göteborgs och Bohus län. Genom sitt
ringa djup och sina många blindskär är dess vatten
ytterst lättrörligt, hvarför denna passage af resande
i allmänhet är fruktad.
Sotenäs härad, i Göteborgs och Bohus län, ingår i
Sunuervikens domsaga, Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och
Sotenäs härads tingslag samt Sunnervikens fögderi och
omfattar socknarna Tossene, Askum, Malmön, Kungshamn,
Bärfendal. 15,733 har. 13,933 inv. (1916).
Soter (grek., räddare, frälsare), fem. Soteira,
lat. Sospita, ett tillnamn, som (under österländskt
inflytande) af grekerna ofta tillades de förnämsta
gudarna, såsom Zeus, Apollon, Asklepios (mycket ofta),
Hennes, Poseidon, Serapis, Dioskurerna, Artemis,
Athena, Isis, Kore, Nike, Themis, Tyche (Fortuna),
Hygieia (Salus). Det är sålunda ingen för antikens
uppfattning främmande tanke, som ligger till grund för
de kristnes vanligaste benämning på Jesus. I forntiden
tillade man namnen ofta äfven de som gudar betraktade
konungarna, såsom egyptiske konungen Ptolemaios
I och syriske konungen Antiochos I. Pompeius och
Augustus fingo af de smickrande grekerna samma binamn.
J. C.
Soter, romersk biskop (påfve) omkr. 167-174, anses
vara författare till ’’Klemens’ andra bref till
korintierna’ . Jfr Klemens, sp. 244.
Soteria (grek., "f rälsar-festen") firades på flera
ställen i det forna Grekland till ära för en gud,
som från ett samhälle af vändt någon stor fara. Så åt
Apollon, sedan han tillbakavisat gallernas angrepp
på Delfi (279 f. Kr.). Soteria kallades äfven offer-
eller tacksägelsefester, som den enskilde egnade
någon gud för sin räddning. J. C.
Soteriologi (af grek. soteri’a, frälsning, och lo’gos,
lära), läran om Jesus Kristus som frälsaren. Jfr
Dogmatik, sp. 621, och Kristologi.
Sotfux. Se Fux.
Sotholms härad, i Stockholms län, ingår i Södertörns
domsaga och fögderi samt omfattar socknarna
Österhaninge, Ornö, Nämdö, Utö, Tyresö, Dalarö,
Västerhaninge, Muskö, Ösmo, Sorunda, Torö och
Nynäshamns köping. 92,566 har. 16,134 inv. (1916).
Sothönssläktet, Fulica, zool., släkte tillhörande
fam. sumphöns (Rallidæ), ordn. Gruiformes
bland fåglarna. Sothönsen skiljas lätt ifrån sina
samsläktingar genom sina fina, med en flikig hudfåll
kantade framtår. Näbben är kort och tjock; näbbryggen
sträcker sig upp å pannan, där den utvidgar sig till
en naken, kullrig plåt. Stjärten är kort med mjuka
fjädrar. Sothönan (F. atra;
Sothöna. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>