- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
469-470

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spade - Spader - Spadharf - Spadiciflorae - Spagirisk - Spagna, Giovannilo - Spagnolett - Spagnoletto - Spahi - Spak - Spak, Fredrik Adolf - Spakvatten - Spalacideae - Spalatin, Georg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

469

Spader-Spalatin

470

3) äro försedda med rektangulära eller nedåt
föga afsmalnande blad utan spets. 2. H. J. Dft.
C. G. D.

Fig. 1. Vanlig spade.

Fig. 2. Spade för täckdikning.

Fig. 3. Trlid-gårdsspade.

Spader. Se Kor t.

Spadharf, landtbr. Se Harf.

Spadiciflörae (af lat. spädix, kolf, och flös,
blomma), Kolfblomstriga, bot., afdelning af
monokotyledonerna, som omfattar serierna Pan-danales,
Principes, Synanthce och Spathiflorce, hvilkas blommor
sitta tätt i ax eller kolf och ha mer eller mindre
rudimentärt (icke kronlikt) eller felande hylle. Af
E. Fries fördes äfven fam. Po-tamogetonacece och
Cyperacece hit. G- L-m.

Spagirica, kem. farm. Se Spagirisk.

Spagirisk (af grek. späéln, söndra, och agéifrein,
förena) sades urspr, om kemien, såsom sysslande
med kroppars sönderdelning i deras beståndsdelar
och föreningars framställning af beståndsdelarna. Om
remedia spagirica, spagiriska läkemedel, se Galeniska
läkemedel, Kräkvinsten och Medicin, sp. 1430.

Spagna [spa’nja], Giovannilo, eg. Giovanni di Pietro,
italiensk målare af toskansk-umbriska skolan,
f. före 1495, d. mellan 1528 och 1533, var elev
af Pietro Perugino, som han i hög grad imiterade,
samt verksam i Spoleto. Fresker af honom finnas där i
kommunalpalatset. Taflor af hans hand finnas i Louvre,
i Vatikanen och i Berlins museum, alla ådagaläggande
hans starka beroende af sin lärares maner. Ö. G-g.

Spagnolett [spanjå-]. Se Spän j ölet t.

Spagnoletto [spanjåle’ttå], Lo. Se K ib er a, J. de. _

Spahi (riktigare S i p a h i) kallades urspr, den
förnämligaste af de sex besoldade ryttarkårer ("kapu
kuli"), som uppsattes af den turkiska statskassan;
senare öfvergick benämningen till alla dessa kårer och
slutligen till allt oregelbundet rytteri. Fransmännen
upptogo benämningen för det rytteri, som de uppsatte i
Afrika af infödt folk. Till en början afsedda endast
för ordon-nanstjänst, utgjorde spahi 1834 endast 4
skvadro-ner, men 1845 3 regementen på 6 skvadroner. De
äro numera likställda med det öfriga kavalleriet.
C. O. N.

Spak, sjöv. Se B rasp e l, Handspak och Ratt. -
Spakvatten, ett äldre namn på "stillvatten", då
strömförändring från ebb till flod eller tvärtom
eger rum. R. N.*

Spak, Fredrik Adolf, militär, vapenhistoriker,
f. 1846 i Stockholm, d. där 1915, blef underlöjtnant
vid Svea artilleriregemente 1864 och major 1892
samt tog afsked ur krigstjänsten 1903. S. var på
sin tid en af den vapenhistoriska forskningens
främsta målsmän i Sverige och en af banbrytarna
för denna vetenskap i vårt land. Framför allt
är hans namn förknippadt med grundläggandet af
Artillerimuseum (se d. o.). Som löjtnant mottog han
1877, af dåv. generalfält-tygmästaren, frih. K. G:son
Leijonhufvud, uppdraget att ordna en historisk vapen-
och modellsamling vid Artillerigården i Stockholm,
och redan 1879 invigdes nuv. Artillerimuseum,
hvars föreståndare S. blef, en befattning, som
han bibehöll ända till 1902. Tack vare hans stora
energi sam-manbringades dessa värdefulla samlingar,
hvilka i flera fall, exempelvis i afseende på
äldre bronskanoner, modeller och originaluniformer,
tafla med eller öfverträffa motsvarande samlingar
i utlandet. S. sammanförde ock under denna tid
resultatet af sina forskningar i en serie historiska
upplysningar rörande uniformering, fanor, handeldvapen
och blanka vapen m. m. Ett synnerligen värdefullt
arbete nedlade han äfven på utarbetandet af en
omfattande katalog öfver Artillerimuseum (1888;
ny omarb. uppl. 1914). Sedan S. tagit afsked,
verkade han 1902-08 vid Zeughaus i Berlin, särskildt
sysselsatt med ordnandet af dess stora samling af
blanka vapen. Vid Internat. vapenhistoriska kongressen
i Stockholm 1914 kallades S. till hedersled, af Verein
fur hist. waffenkunde. O. K-a.

Spakvatten. Se Spak, sjöv.

Spalacideae, zool. Se Blindråtta.

Spalatin, Georg, Luthers vän och medarbetare i
reformationsverket, f. 17 jan. 1484, d. 16 jan. 1545
i Alten-burg, hette eg. Bur k-h a r d t, men antog
namnet S. efter sin hemort Spalt, nära Nurnberg. Efter
att ha studerat juridik i Er-furt och Wittenberg
prästvigdes S. 1508 och blef 1509 lärare för
kurprinsen Johan Fredrik. Han vann snart kurfurstens
förtroende samt utnämndes efter hvartannat till dennes
bibliotekarie, historieskrifvare, privatsekreterare
och hofkaplan. Redan tidigt blef S. bekant med Luther,
som väckte hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free