- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
493-494

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1915 217 segelfartyg (öfver 50 ton) om 29,118 ton och
640 ångfartyg om 875,609 ton. – Den första järnvägen
(mellan Barcelona och Mataro) öppnades 1848; i
febr. 1851 följde linjen Madrid–Aranjuez. Under
de senaste åren har järnvägsbyggandet gått mycket
raskt. 1914 hade landet 15,091 km. järnvägar,
hvaraf 11,483 km. af normal spårvidd (1,67 m.) och
3,596 km. smalspåriga; de återstående 12 km. voro
bergbanor. Alla spanska järnvägar tillhöra enskilda
bolag, men de flesta af dem ha erhållit understöd af
staten, som efter 99 år blir egare af järnvägarna. Af
strategiska skäl ha S:s järnvägar en annan spårvidd
än de franska, och af militära skäl har byggandet
af järnvägar genom Pyrenéerna uppskjutits, men
1904 ingicks en öfverenskommelse (bekräftad af
vederbörande spanska och franska representationer)
om anläggning af 1) en linje Huesca–Oloron, 2) en
linje från Aix-les-Thermes i Ariège till Ripoll i
Katalonien samt 3) en linje från S:t Girons i Ariège
till Sort och därifrån till Lérida. Nästan alla
öfriga vägar ha tillkommit på 1800-talet. 1808 funnos
föga mer än 800 km. med vagn farbara vägar; nu är
deras längd omkr. 65,500 km. Men i bergstrakterna
finnas ännu flerstädes endast mulåsnestigar. –
Antalet postanstalter 1914 var 6,912, som behandlade
omkr. 429,9 mill. försändelser. – Telegraflinjerna
hade s. å. en längd af 96,390 km., stationernas
antal var 2,170 och telegrammens 6,27 mill. 1913
funnos 85 stadstelefonnät och 197 interurbana, med
tills. 29,932 stationer. Ett bolag har koncession på
trådlös telegrafering till och från fartyg, mellan
halfön och Kanarieöarna samt, i internationell
tjänst, med England, Italien och Österrike och har
10 stationer enligt Marconisystemet. Alla spanska
handelsfartyg, som föra passagerare eller post eller
ha statssubvention, måste vara utrustade med trådlös
telegraf.

Mynt, mått och vikt. De franska mynt- och
metersystemen ha införts, det förra 1871, det senare
1859. I fråga om vikt ha äfven de franska namnen
antagits med nödiga språkliga förändringar, men
det gamla spanska namnet peseta har bibehållits
för myntenheten (franc) och indelas i 100
céntimos. Teoretiskt är myntfoten dubbel: guld och
silfver i förhållandet 15 1/2 till 1. Men det enda
silfvermynt, som är lagligt betalningsmedel till
hur stort belopp som helst, är 5-pesetas-myntet,
och myntningen däraf är begränsad. Guldmyntet har
nästan försvunnit ur allmänna rörelsen och ersättes
af banksedlar och silfvermynt. Före införandet af
det franska myntsystemet var peseta 1/5 af peso
duro
, som var = 20 reales de vellon, eller något
mer än ett femfrancsstycke. Den enda sedelutgifvande
banken är Banco de España (med 62 filialer), med ett
grundkapital af 150 mill. pesetas och en reservfond
(sista dec. 1915) af 24 mill. Sistn. dag hade banken
utelöpande sedlar för 2,100,173,900 pesetas.

Andlig odling. Undervisningsväsen. Genom lag af 1857
förklarades primärundervisningen obligatorisk för
alla barn i skolåldern (urspr. bestämd till 6–9 års
ålder, nu 6–12 år) och kostnadsfri för de fattige, men
resultatet, sådant det visat sig vid folkräkningar,
ådagalägger, att denna lag ej blifvit strängt
iakttagen. 1877 kunde endast 24,5 proc. af befolkningen
läsa och skrifva (mot 20 proc. 1860), och ännu 1910
egdes dessa färdigheter af endast 38,6 proc. (1,77
proc. kunde läsa, men ej skrifva). Kvinnorna stå
allmänt på lägre bildningsgrad än männen (1900
voro i åldern 11–20 år 57 kvinnor och 45,8 män på
100 okunniga i läsning och skrifning). Bäst äro
förhållandena i Baskiska provinserna, Katalonien samt
Gamla och Nya Kastilien. Enligt 1857 års skollag
skulle det finnas en skola för hvarje 500-tal af
befolkningen; följaktligen skulle då ha kräfts
34,400 skolor, medan det i verkligheten 1915 fanns
endast 26,108, och högst få provinser hade skolor
öfver minimifordringarna. Denna lucka fylles endast
ofullständigt af de privata skolorna (5,669), de
flesta ledda af ordensfolk. Ledningen och underhållet
af de allmänna folkskolorna åligga kommunerna, under
uppsikt af staten, som lämnar ett litet bidrag (1915:
34,7 mill. pesetas). De till kommunernas förfogande
stående medlen äro mycket knappa och lärarnas aflöning
så otillräcklig och oregelbunden, att de måste skaffa
sig biförtjänster. De privata skolorna måste vara
bemyndigade af regeringen och stå under inspektion af
staten, som uppställer de för lärarnas anställning
bestämda villkoren. Mellanskoleundervisningen
meddelas dels i statens läroverk (Institutos de
segunda enseñanza
, 58 till antalet), hvilka förbereda
för universiteten, stå under provinsdeputationernas
förvaltning och ha en 5–6-årig kurs, dels i colegios
(227), privatskolor, af hvilka ungefär 1/4 står
under andlig ledning. Utom dessa finnas yrkes-,
tekniska handels- m. fl. fackskolor, 43 lärar-
och 47 lärarinneseminarier, i industriområdena
äfven fortsättningsskolor för äldre. Flickornas
undervisning ligger nästan fullständigt i händerna
på de kvinnliga ordnarna och kongregationerna. –
För högskolebildningen sörja 10 universitet:
i Madrid (det största), Salamanca (det äldsta),
Granada, Sevilla (med medicinsk fakultet i Cádiz),
Barcelona, Valencia, Santiago, Valladolid, Zaragoza
och Oviedo, hvart och ett med 3–5 fakulteter (med
tills. 20,507 stud. 1914). I Madrid finnes jämte
statens universitet en fri högskola med liberal och
republikansk karaktär. Teologiens studium är uteslutet
från universiteten och förbehållet stiftsseminarierna
samt ordnarnas seminarier och skolor, som stå
under kyrkans omedelbara ledning. Andra högre
läroanstalter äro de kungliga skolorna för diplomatik,
för väg-, kanal- och hamnbyggnadsingenjörer, högre
centralskolan för utbildning af ingenjörer (alla
i Madrid), centralskolor för industriingenjörer (i
Madrid och Barcelona), högskolor för arkitektur (i
Madrid och Barcelona), militärhygieniska institut,
landtbruksinstitut, 12 navigationsskolor,
generalstabsskola m. m., veterinärskolor i
Madrid, Córdoba, León, Zaragoza och Santiago,
artillerihögskola i Segovia, ingenjörskola
i Guadalajara, kavalleriskola i Valladolid,
krigsakademi i Toledo, sjökrigsskola i Ferrol etc. –
Högsta ledningen af undervisningsväsendet tillkommer
undervisningsministeriet, under hvilket sortera
undervisningsrådet och flera direktioner. Landet är
deladt i 10 undervisningsdistrikt, motsvarande de 10
universiteten, med en rektor som omedelbar chef för
vederbörande universitet. I hvarje distrikt finnas
som rådgifvande korporationer provins- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free