- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
497-498

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3 månader) samt har i allmänhet den verkställande
makten. Ansvaret hvilar på den kontrasignerande
ministern, som kan ställas till ansvar inför
senaten. I spetsen för statsförvaltningen står
ministerrådet (consejo de ministros), bestående
af en konseljpresident och 8 ministrar. De olika
departementen äro: stats- (utrikes-), benådnings-
och justitie-, krigs-, marin-, finans-, inrikes-,
departementet för undervisning och sköna konster samt
dep. för jordbruk, industri, handel och allmänna
arbeten. Utrikesministern är tillika minister
för det kungliga huset, de kyrkliga ärendena
tillhöra benådnings- och justitiedepartementet,
post, telegraf och medicinalväsendet
inrikesdepartementet. Ministrarna kunna vara
deputerade eller senatorer och deltaga i båda
kamrarnas diskussioner, men rösta blott i den kammare
de tillhöra. Statsrådet (consejo de estado), som har
en särskild president och består af de 8 ministrarna
samt af konungen på förslag af ministerrådet utnämnda
medlemmar, är en rådgifvande myndighet, som jämväl
afgör kompetenstvister. Det är deladt i flera
sektioner, som arbeta hvar för sig eller, vid vissa
ärenden, samfälldt. En del af statsrådet fungerar som
regeringsrätt i förvaltningsärenden. En själfständig
ställning bredvid minister- och statsrådet intar
kammarrätten (tribunal de cuentas). Riksdagen,
cortes, är delad på två kamrar: senaten (senado)
och deputeradekammaren (congreso de los diputados),
hvilka samlas årligen. Den förra består
1) af själfskrifna ledamöter (senadores de derecho
propio
): kungliga prinsar, grander af S. med en
årsinkomst af minst 60,000 pesetas samt
de högste statsämbetsmännen (generalkaptener,
amiraler, ärkebiskoparna, presidenterna i
statsrådet, högsta domstolen och kammarrätten
samt högsta krigs- och marindomstolen efter 2 års
tjänstetid);
2) af regeringen för lifstiden utsedda
ledamöter (dessa båda kategorier tills.
högst 180) samt 3) af de högst beskattade och
af vissa statskorporationer valde ledamöterna.
Af de sistnämnde, som väljas för 10 år, men
omväljas till halfva antalet hvart 5:e, utses
9 af ärkebiskoparna, biskoparna och kapitlen,
6 af akademierna, en af hvart och ett af de 10
universiteten, 5 af de ekonomiska sällskapen,
150 af provinsrepresentationerna jämte valmännen
i kommunalråden och de högst beskattade i orterna.
Senatorer måste vara 35 år gamla. Några ämbeten
äro oförenliga med senatorsvärdighet. –
Deputeradekammaren består (enligt vallagen 8 aug.
1907) af 412 ledamöter, som väljas för 5 år
genom allmänna, lika och direkta val af
röstberättigade i hvarje valkrets. Röstberättigad
är hvarje öfver 25 år gammal spanjor, som är i
fullt åtnjutande af medborgerliga rättigheter och
minst 2 år varit bosatt i den kommun han vid valet
tillhör. Uteslutna från rösträtt äro alla aktiva
medlemmar af den beväpnade styrkan eller vapenbärande
korporationer, vidare de till vissa straff dömda,
under konkurs stående eller icke rehabiliterade
bankruttörer samt de, som häfta för utskylder till
staten m. m. Valbara till kammaren äro alla 25
år gamla manliga spanjorer, som äro lekmän och ha
rösträtt. Icke valbara äro de fleste innehafvare af
borgerliga, militära och domarämbeten, entreprenörer
för stat, provins eller kommun eller som ett
år före valet i valkretsen
beklädt ett aflönadt ämbete eller uppdrag för statens
räkning. Valbarheten begränsas ytterligare däraf, att
hvarje kandidat, som icke varit eller är deputerad,
måste vara föreslagen af 2 nuv. eller f. d. deputerade
eller senatorer i vederbörande valkrets eller af 3
medlemmar i provinsrepresentationen eller af 1/20
af valmanskåren i valkretsen. Valmännen äro införda i
vallistor, som årligen revideras. Röstplikt infördes
1907, så att hvarje valman med få undantag (ålder
öfver 70 år, klerus, domare i första instans)
måste vid vite eller förlust af rätten att söka
eller bekläda ett offentligt ämbete deltaga i alla
val inom valkretsen. Denna röstplikt infördes
för att motverka befolkningens likgiltighet för
allmänna värf. Genom lokalförvaltningens beroende af
centralregeringen råder vidsträckt valkorruption,
som ofta gör valen till ett narrspel. Valet beror
nästan h. o. h. af regeringen och den af regeringen
beroende lokala valmekanismen; den öfverlåter på
förhand åt oppositionen 1/4–1/3 af mandaten och sörjer
i flertalet valkretsar för, att regeringstrogna
kandidater uppställas, hvilkas val regeringen vet
att genomdrifva med hjälp af sina anhängare, genom
förfalskning af vallistor, genom skrämsel eller köp af
valmän m. m. Valkretsar, som kunna motstå regeringens
inflytande, äro mycket få. Hvarken senatorer eller
deputerade få arfvode. Konungen utnämner talman
och vicetalman i senaten bland dess medlemmar, men
deputeradekammaren väljer själf sina talmän. Såväl
konungen som hvardera kammaren ha initiativ i
lagfrågor. Bevillningsfrågor behandlas först i
deputeradekammaren. Provins- och kommanalförvaltningen
är ordnad hufvudsakligen efter franskt mönster
och starkt centraliserad. Riket är (sedan 1833)
indeladt i 49 provinser, som i allmänhet ha namn
efter sina hufvudstäder. (Enligt den gamla historiska
indelningen var riket deladt i följande stater:
konungarikena Galicien, Gamla Kastilien, Aragonien,
Na-arra, León, Estremadura, Nya Kastilien, Valencia,
Murcia, Sevilla, Córdoba, Jaén, Granada och Mallorca,
furdendömena Asturien, Katalonien och Canarias samt
Baskiska provinserna.) Hvarje provins har en guvernör
och ett landsting (diputación provincial), till
hvilket äro valbara alla spanjorer, som kunna läsa
och skrifva och äro bosatta inom valkretsen, äfvensom
bland analfabeter de, som erlägga skatt och minst ett
år idkat jordbruk eller minst två år haft industriell
eller annan verksamhet. Det samlas årligen, men har
ett ständigt utskott (comisión provincial), som består
af så många medlemmar, som provinsen har valkretsar,
och har guvernören till ordf. Hvarje provins är för
val- och rättsärenden delad i distrikt (partidos)
och dessa i kommuner (öfver 9,300), hvilka alla
förvaltas likformigt utan skillnad mellan stad
och land. Hvarje kommun har ett valdt kommunalråd
(concejo, ayuntamiento), bestående af 5–39 ledamöter
(regidores l. concejales) med borgmästaren (alcalde)
som ordf. och verkställare af besluten cch därför
ansvarig inför regeringen. Borgmästaren i de större
kommunerna (minst 6,000 inv.) utnämnes af regeringen
bland kommunalråden, i de öfriga kommunerna väljes
han af kommunalråden bland dess medlemmar. Större
stad med egen domsrätt kallas ciudad (tills. 284),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free