- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
501-502

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ytterligare gendarmeriet (guardia civil) med 1,000
officerare och 2,000 man samt tullstaten
(carabineros) med 700 officerare och 14,000
man. Arméns fredsstyrka bestämmes årligen och
uppgår f. n. till 130,000 man med omkr. 15,600
officerare (hvaraf 200 generaler). Krigsstyrkan
beräknas till 350,000 man, däri inberäknadt
116 reservbataljoner m. m., som äro afsedda att
uppsättas i rekryteringsdistrikten. – Rekryteringen
grundar sig på allmän värnplikt med 18 års
tjänstskyldighet, delad i fem perioder, nämligen
1:a, till förfogande (tiden, längden obestämd),
2:a, aktiv tjänst under 3 år, 3:e, aktiv tjänst
under 5 år, 4:e, reserv under 6 år, 5:e, andra
reserv under återstoden af tjänstetiden; i fredstid
inkallas endast manskap af 1:a och 2:a perioderna;
den första tjänstgöringstidens längd är icke bestämd
(utgjorde förut 2–3 år). Den, som erlägger 1,000
eller 2,000 pesetas, utrustar och underhåller
sig själf samt eger visst mått af bildning, kan
få tjänstgöringstiden minskad till tio eller fem
månader, delad i kortare perioder. – Underofficerarna
utbildas vid trupperna och ha efter 12 års sammanlagd
tjänstgöring rätt till civilförsörjning. Två högre
underofficersgrader, hvilkas innehafvare förrätta
officerstjänst, ha blifvit inrättade, hvaremot
underofficerarna numera befordras till officerare
endast i reserven. – Officersutbildningen sker vid
militärskolan i Madrid, hvarjämte för officerarnas
vidare utbildning finnas skjutskola, ridskola,
artilleri- och ingenjörakademi (med tvåårig kurs)
och generalstabsakademi (med tvåårig kurs). Befordran
till och med öfverstegraden sker efter tjänsteålder. –
Beväpningen utgöres af Mausergevär med 7 mm. kaliber,
fältkanoner, äldre med 9 cm., nyare, antagna 1906,
med 7,5 cm., bergskanoner med 7 cm., fälthaubitser
med 15 cm. kaliber, alla från Schneider-Creusot. –
Beklädnad och utredning ansluta sig till franska
modeller. En låg, efter hufvudet böjd schakå, enradig
mörkblå vapenrock med röd krage för infanteriet,
grön för jägarna, röda byxor med två smala, svarta
lister för infanteriet och jägarna, mörkblåa byxor för
artilleriet, mörkblå vapenrock för lanciärer, ljusblå
dolman för husarer och hästjägare, blågrå kappa. –
Remonteringen står i förbindelse med stuteriväsendet,
och trupperna erhålla remonter från statens
remontstationer. Mulåsnor ersätta delvis draghästarna
vid artilleriet. Beridna officerare erhålla mot viss
afgift hästar af staten. Vid mobilisering tillämpas
en för ändamålet antagen rekvisitionslag. – Arméns
budget uppgår till 210 mill. pesetas (med undantag
af pensioner).
C. O. N.

Det fasta försvaret. S. är utomordentligt rikt på
gamla befästningar, men för moderna sådana hade
eg. ej sörjts förrän efter Spansk-amerikanska
kriget 1898, då vid de viktigaste kustplatserna 65
batterier för 192 kanoner och 102 haubitser byggdes;
men huru de fördelats till de olika orterna, är ej
med säkerhet kändt. Vid landbefästningarna synes
däremot föga ha gjorts utom i Pyrenéerna, där nya
befästningar nyligen påbörjats. De viktigaste af de
ännu underhållna fästningarna äro vid Pyrenéervägarna:
San Sebastian, Pamplona och fort Jaca vid den nya
vägen Jaca-Canfranc, vid hvilka förstärkningsarbeten
utförts under senare år, samt Figueras och Puigcerda;
vid Ebro: Zaragoza, Tortosa och Mequinenza; vid Segre: Lérida;
vid Medelhafvet och kustvägarna: Rosas, Gerona,
Hostalrich, Barcelona, det nyligen förstärkta
Cartagena, Almería, Velez-Málaga, Málaga, San
Roque, Tarifa och det äfvenledes nyligen förstärkta
Cádiz; mot Portugal: Olivenza, Badajoz och Ciudad
Rodrigo; vid Atlantiska hafvet: Vigo, Coruña och
Ferrol; vid Vizcayabukten: Santander, Santona och
Fuenterrabia i det inre: Valladolid, Burgos och
Vitoria; samt på Balearerna: Palma (på Mallorca)
och Mahón (på Menorca). Dessutom finnes på Tenerife:
Santa Cruz de Tenerife; på afrikanska nordkusten:
bland presidios (se Presidio) Ceuta och
Melilla; samt i Guinea: Rio Muni. De flesta af
dessa befästningar äro emellertid föråldrade.
L. W:son M.

Krigsflottan, som under lång tid försummats, äfven
efter sina förluster under kriget med Amerikas
förenta stater, har på senaste tiden afsevärdt
förkofrats. 1908 antogs af regering och riksdag en
plan för flottan, enligt hvilken under den närmaste
framtiden skulle nybyggas 3 slagskepp om 15,800 ton,
bestyckade hufvudsakligen med 8 st. 30,5 cm. kanoner,
3 jagare, 24 torpedbåtar och 4 kanonbåtar. Dessa
äro nu färdigbyggda. Enligt en 1915 antagen
flottplan skola under 1915–17 härtill komma (eller
påbörjas) 2 stora slagskepp, 2 små kryssare och 6
undervattensbåtar. Äfven organisationen har rönt
ökad uppmärksamhet: en marinstab har inrättats,
sjöofficerskårens föryngring genom obligatoriskt
afskedstagande vid viss ålder har tryggats, varfven
i Cádiz, Ferrol och Cartagena ha betydligt utvidgats
o. s. v. Af äldre fartyg äro endast 3 pansarkryssare,
3 lätta kryssare samt en del kanon- och torpedbåtar
jämte skolfartyg tjänstdugliga. Flottans personal
utgjordes 1916 af: 401 officerare (däraf 22 flaggmän),
95 mariningenjörer, 38 präster, 32 auditörer, 100
läkare och 168 intendenter jämte underofficerare
och manskap. Marinartilleriet räknade 53 och
marininfanteriet 196 officerare. Marinbudgeten
för 1915 uppgick till 68,783,557 pesetas.
H. W-l.

Historia. S:s äldsta befolkning. Fenicisk och
kartagisk kolonisation
(omkr. 1100–201 f. Kr.). S:s
äldsta befolkning, ibererna, synes ha kommit
från Afrika, där dess närmaste stamfränder äro
kabylstammarna på Atlasbergen. I historisk tid voro
de bosatta utefter Pyreneiska halföns gränser från
Oviedo österut, sedan söderut och västerut till
Guadianas mynning. En kvarlefva af dem äro baskerna
(se d.o.). Från en del af centrala höglandet af
halfön undanträngdes ibererna af kelterna, som från
500-talet f. Kr. inbröto på halfön, åtminstone delvis
sjövägen. Kustområdet i n. v., Galicien, Portugal
samt delar af León besattes af dem. I halföns midt
uppstod genom sammansmältning af kelter och iberer det
keltiberiska folket. Feniciska kolonier grundlades vid
S:s kuster redan omkr. 1100 f. Kr. Främst bland dem
stod Gadeira l. Gadir (det nuv. Cádiz). Feniciernas
kolonisation afbröts omkr. 500 f. Kr. af kartagernas,
som i likhet med de feniciske stamfrändernas utgjordes
hufvudsakligen af handelsfaktorier vid kusterna;
endast södra S. behärskades före 230-talet f. Kr. af
kartagerna. När dessa började undanträngas från
Sicilien, fick S. allt större betydelse som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free