- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
523-524

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanien - Spaning - Spaniol - Spanioler - Spaniolit - Spanishtown

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

premiärministern Maura (1903–04, 1907–09) alltmer
klerikalt. De klerikala tendensernas allt starkare
framträdande föranledde en sammanslutning mellan
de olika liberala grupperna. Af stor betydelse
var Mauras andra ministär. Troligen på grund af
yrkanden från ententemakterna, beviljades 1907 200
mill. pesetas som början till en stor nybyggnad
af spanska flottan. I Barcelona framkallade det
marokkanska fälttåget, hvilket betraktades som
uteslutande företaget för storkapitalets intresse,
i juli 1909 ett fruktansvärdt uppror. Ett stort
antal kloster och kyrkor förstördes. I hela
S. infördes belägringstillstånd. Med militärmakt
krossades upproret. Stor uppståndelse inom och
utom S. väckte det, att föreståndaren för "moderna
skolan", anarkisten Ferrer, afrättades efter en
under egendomliga former förd process. Mauras
kabinett föll. Liberalerna under Moret kommo
till makten i okt. 1909, men denne måste i
febr. 1910 vika för ett nytt liberalt kabinett
under Canalejas. Mot klerikalismen riktade sig
flera af dennes åtgärder. Genom ley del candado
("hänglåslagen") sökte man förebygga munkväsendets
vidare utveckling. En föreningslag 1911, som ställde
alla sammanslutningar under den allmänna lagen, afsåg
främst att hindra de andliga ordnarnas ofantliga
förmögenhetstillväxt. Författningens princip om
religionsfrihet häfdades. Allmän värnplikt, äfven
för andliga, genomfördes 1912. I nov. s. å. mördades
Canalejas af en anarkist. Ministären ombildades under
ledning af Romanones. Genom det liberala partiets
splittring – en grupp med radikalare program,
"reformisterna", bröt sig ut under Garcia Prieto –
störtades Romanones i okt. 1913. Konservativa partiet,
ej längre under den klerikale Maura, utan under
den mera moderate Dato, kom till ledningen. Dato,
som tidigare gjort sig känd som socialpolitiker,
försökte återupptaga Cánovas "liberalkonservativa"
politik. Han måste 1 maj 1916 lämna platsen åt
Romanones. Då denne icke kunde vinna sina kollegers
medverkan till uppgifvande af den dittills följda
fullkomliga neutraliteten under Världskriget och
till ett närmande till ententemakterna, afgick
han 19 april 1917 och fick till efterträdare den
strängt neutrale Carcia Prieto. Sedan denne redan
i juni s. å. begärt sitt afsked, bildade Dato ånyo
en ministär. Kraftiga åtgärder ha vidtagits för
militärmaktens stärkande. En omfattande flottplan
antogs i febr. 1915. Härens fredsstyrka ökades, förut
oöfvadt folk inkallades. Däremot har S:s finansiella
svaghet klart framträdt.

Litt.: "Colección de documentos inéditos para la
historia de España" (112 bd, 1842–95), "España
sagrada", utg. af H. Florez m. fl. (51 bd,
1754–1879), H. Finke, "Acta Aragonensia" (2 bd,
1908), M. Lafuente, "Historia general de España" (2:a
uppl., utg. af Valera, 24 bd, 1887–91), Historiska
akademiens "Historia general de España" (1893 ff.),
F. W. Lembke, H. Schäfer och F. W. Schirrmacher,
"Geschichte von Spanien" (7 bd, 1834–1902),
G. Diercks, "Geschichte Spaniens" (2 bd, 1894–95),
U. R. Burke, "A history of Spain from the earliest
times to the death of Ferdinand the Catholic" (2 bd,
1898), R. Altamira y Crevea, "Historia de España y
de la civilización española" (4 bd,
1900–08), E. de Hinojosa, "Historia general del
derecho español" (1887), R. P. A. Dozy, "Histoire
des Musulmans d’Espagne de 711–1110" (4 bd, 1861;
2:a uppl. 1881), M. Hume, "The spanish people"
(1901), "Spain. Its greatness and decay (1479–1788)"
(1898), "Modern Spain 1788–1898" (1899; flera uppl.),
W. Prescott, "History of the reign of Ferdinand and
Isabella the Catholic" (3 bd, 1838, sv. öfv. 1859–60),
E. Schäfer, "Geschichte des spanischen protestantismus
und der inquisition" (3 bd, 1902), K. Häbler,
"Geschichte Spaniens unter den Habsburgern"
(1907), "Die wirtschaftliche blüte Spaniens und ihr
verfall" (Untersuchungen, utg. af Jastrow, 1888),
H. Forneron, "Histoire de Philippe II." (4 bd, 1882),
A. Morel-Fatio, "L’Espagne aux 16:e et 17:e siècles"
(1878), A. Baudrillart, "Philippe V et la cour de
France" (5 bd, 1890–1901), E. Bourgeois, "Le secret
des Farnèse. Philippe V et la politique d’Alberoni"
(1909), E. Rousseau, "Règne de Charles III d’Espagne"
(2 bd, 1907), H. Baumgarten, "Geschichte Spaniens
zur zeit der französischen revolution" (1861) och
"Geschichte Spaniens vom ausbruch der französischen
revolution" (3 bd, 1865–71), Ch. Oman, "A history of
the peninsular war" (3 bd, 1902–08), H. B. Clarke,
"Modern Spain 1815–1898" (2:a uppl. 1906),
E. H. Strobel, "The spanish revolution 1868–1875"
(1898), A. Marvaud, "L’Espagne au 20:e siècle"
(1913), P. Herre, "Spanien und der weltkrieg"
(1915), A. Zimmermann, "Die kolonialpolitik
Portugals und Spaniens" (1896), A. Posada,
"Spanisches staatsrecht" (1914), A. Fabricius,
"Forbindelserne mellem Norden og den spanske halvö
i ældre tider" (1882), E. Gigas, "Spanien omkring
1789" (1904), J. Vising, "Spanien och Portugal"
(1911), och O. Engström, "Tjugo år i Spanien" (1913).
E. N-nn.

Spaning, Spaningstjänst, krigsv., innebär
utforskande af motståndaren i krig och af hans
förehafvande. Om spaning från marken se vidare
Rekognoscering. Spaning kan emellertid företagas
äfven från luftballong, särskildt fjättrad ballong
(ballon captif), eller, hvilket blir alltmer
vanligt, från flygmaskin. Spaningen från luften
måste emellertid fullständigas genom spaning på
marken, och under ogynnsamma väderleks-, luft-
eller andra förhållanden är den omöjlig att utföra.
C. O. N.

Spaniöl, ett slags fint snus, som egentligen
tillverkades i Amerika och Spanien af rödfärgade
havannablad.

Spaniöler, eg. spanjorer, brukas framför allt som
beteckning på ättlingarna af de judar som 1492
fördrefvos från Spanien och funno en tillflykt i
Turkiet. Med den osmanska invasionen trängde de långt
in i Ungern. De utgöra den större delen af sefardim
(se Judar, sp. 221) och tala ännu en ålderdomlig form
af spanskan, ppblandad med lånord af slaviskt och
turkiskt ursprung. Deras antal uppskattas till 300,000
personer. Se P. Fer-nandez, "Los israelitas espanoles"
(1904).

Spaniolft, miner. Se F a l e r t s.

Spanishtown [spä’nijtä"un], fordom Santiago de la
Vega, stad på brittisk-västindiska ön Jamaica, vid
Cobre-floden och Kingston-Old-Har-bourbanan. 7,119
inv. (1911). S. anlades 1520 af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free