- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
533-534

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spannmålstullar - Spanno, Prospero - Spannridare - Spannsele - Spanska akademien - Spanska bibeln - Spanska epoken - Spanska fiolen (Spanska felan) - Spanska flugor - Spanska galeonen - Spanska Guinea - Spanska halfön - Spanska hofridskolan i Wien - Spanska litteraturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

533 Spanno–Spanska litteraturen 534

konsumerande allmänheten äro spannmålstullarna mer
än några andra tullar kännbara, enär de drabba den
viktigaste af alla lifsförnödenheter, brödet. De
förete i skärpt mått den indirekta beskattningens
olägenheter att hårdast drabba de mindre bemedlade,
då dessas utgifter för brödfödan torde vara icke
endast relativt - i förhållande till inkomsten -, utan
äfven absolut större än de förmögnares. För ett lands
industri innebära de ett betydande onus; i realiteten
betyda de nämligen för arbetarna en lönereduktion,
som gärna medför kraf på ökad penninglön, och i
samma mån utgöra de ett hinder i den internationella
konkurrensen. - Å andra sidan kan ej förnekas, att
införandet af spannmålstullar i vissa fall kan vara
berättigadt, nämligen vid plötsligt inträffande
prisfall, som hotar en större del af ett lands
jordbrukare med ruin. Ett tillbakagående jordbruk
betyder en kapitalförlust för hela folkhushållningen,
hvars afvändande väl motiverar äfven betydande
offer. Möjligheten af själfförsörjning i afseende
på brödsäd är ock en förmån, om hvars betydelse
Världskriget gett en kraftig erinran och som, i den
mån den kan främjas genom spannmålstullar, talar till
dessas förmån.

Stundom ha spannmålstullarna förbundits med rätt
till restitution af tullbeloppet vid export al
malningsprodukter till den omfattning, hvari häri
ingår utländsk vara (så bl. a. i Sverige), eller ock
har tullfrihet (fr. admission temporaire) med-getts
för spannmål, af sedd för reexport efter förutgången
förädling. I Tyskland har man gått ett steg längre
och lämnat befogenhet att på grund af verkställd
utförsel af inhemsk spannmål, vare sig i omalet eller
målet tillstånd, få tullfritt införa utländsk, till
myckenhet motsvarande, hvad som utförts. Fordran
på identitet mellan importör och exportör har
härvid frångåtts; de vid utförseln erhållna bevisen
(ty. einfuhrscheine) gå i handel och erläggas i likvid
för tullskuld, numera t. o. m. för vissa andra varor
än spannmål. Härigenom har man vunnit iels en lättare
tillförsel af sådana spannmålsslag, som erfordras till
blandning med inhemsk vara för framställande af godt
mjöl, dels, och framför alH, en rättvisare fördelning
af tullskyddets prisstegrande verkan mellan mer och
mindre starkt spannmålsproducerande trakter.

En metod, hvarmed man trott sig göra
spannmålstullarnas verkan mindre betungande
och därjämte bidraga att stadga prisen, är den
glidande iullskalan, som innebär, att tullens
belopp höjes och sänkes i omvändt förhållande till
spannmålspriset. Detta system har tidigare pröfvats
i flera länder, men har numera kommit ur bruk, sedan
man funnit, att det dels varit svårt att tillämpa,
dels icke förmått uppfylla sitt ändamål, utan snarast
varit egnadt att framkalla en konstlad spekulation
i prisförändringar. K. Å-k.

Spanno, Prospero. Se Spani.

Spannridare. Se Spannkörning.

Spannsele. Se Sele.

Spanska akademien. Se Akademi, sp. 408.

Spanska bibeln. Se Boktryckarkonst, sp. 969.

Spanska epoken. Se Kronologi, sp. 43.

Spanska fiolen (Spanska felan), ett
straffredskap, som fordom användes bl. a. mot kvinnor,
som varit i slagsmål. Enligt 1798 års krigsartiklar skulle straffet att bära
spanska fiolen tillämpas på manskapets hustrur, barn och tjänstefolk inom garnison
å fästning ”så ock på andra ställen i caperner”, om de uppförde sig oordentligt.
Straffet bestod däri, att man för en eller ett par timmar ställdes bunden vid en
påle och med halsen instucken i en inrättning, som liknade en stor fiol.
V. A–t.

Spanska flugor. Se Spansk fluga.

Spanska galeonen. Se Manilagaleonen.

Spanska Guinea (Rio Muni), ett Spanien
tillhörigt område på Nedre Guineakusten, omslutet
af Tyska Kamerun, mellan Rio Campos mynning
i n. och Rio Munis i s. samt sträckande sig till
11° 20′ ö. lgd. 26,000 kvkm. 140,000 inv. Landet
är öfvervägande bergigt och genomflytes i
sin midt af Benitofloden. Hufvudort är Bata
vid kusten. Området lyder under guvernören öfver
de spanska öarna i Guineaviken.
J. F. N.

Spanska halfön. Se Pyreneiska halfön.

Spanska hofridskolan i Wien, som omhuldar den
s. k. höga skolans principer (se Skolridning)
och fått sitt namn däraf, att där städse dresserats
hingstar af ren spansk ras från stuteriet Lippiza
(se d. o.), grundlades af kejsar Karl VI i början
af 1700-talet; dess invid slottet belägna
monumentala ridhus- och stallbyggnader fullbordades
1729. Vid ridskolan finnes vanligen ett trettiotal
Lippizahingstar i dressyr, 157–167 cm. höga,
alla grå eller hvita, men dessutom har
ridskolan numera för fältridning en del engelska
fullblodshästar till förfogande för privatelever (af
mycket begränsadt antal) från Österrike och utlandet
(från Sverige under senare hälften af 1800-talet
flera framstående ryttare, t. ex. P. F. J. V.
Fischerström, se d. o., och G. A. Boltenstern).
Ridskolans stat upptar 1 öfverberidare, 4 beridare och
2 ”scholärer” samt nödig stallpersonal. Bland
ridskolans mera bekanta stallmästare under
1800-talet må nämnas M. von Weyrother, M.
Niedermeyer och Fr. Gebhardt (se fig. 3 i art.
Skolridning).
B. C–m.

Spanska litteraturen indelas här för
öfversiktlighetens skull i fem perioder, af hvilka den första
omfattar tiden till omkr. 1400, den andra ungefär
1400-talet, den tredje storhetstiden och förberedelsen
därtill, ungefär 1500-1600-talen, den fjärde
förfallets tid 1700-talet och den femte 1800-talet
och vår tid.

Tiden till omkr. 1400. Oafsedt ett fragment af
ett liturgiskt trettondagsspel från omkr. 1200 (se
nedan) är den äldsta litteraturen på spanskt språk
episk. Nationalhjälten Rodrigo Diaz de Bivar (d.
1099), mer bekant under det arabiska tillnamnet
Cid, besjöngs i två långa poem, de s. k. ”Poema
del Cid” och ”Crónica rimada del Cid” l.
”El Rodrigo”. Det förra, sannolikt sammanskrifvet
i slutet af 1100-eller början af 1200-talet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free