- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
551-552

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanska språket - Spanska stöfveln - Spanska trappan - Spanska tronföljdskriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

551 Spanska stöfveln–Spanska tronföljdskriget 552

ofta tillbaka till lat. f- : Jiierro < femim, hoz
< falcem (foro ue, r kvarstår f : fuego < focum,
frente < frontem; ord som fácil, fino äro yngre
lånord; ibland finns jämte den äldre formen en
yngre biform: hilo, filo < filum); inljudande sp.
z går bl. a. tillbaka till lat ci, ce, ti, te + vok.:
erizo < ericium, razón < rationem (ord som nación
< nationem äro yngre lånord) – finalt z vanl.
till lat. -ce(m) : paz < pacem, diez < decem –;
inljudande sp. ch återgår företrädesvis till lat. ct,
(u)lt : hecho < factum, mucho < multum;
inljudande sp. j återgår bl. a. till lat. ss, x, li, le
+ vok., cl, pl, tl : pájaro < passerum (för -em),
dije < dixi, mejor < meliorem, ojo < oc(u)lum,
viejo < vet(u)lum; initialt sp. ll går vanl. tillbaka
till lat. cl, pl, fl: llave < clavem, llorar <
plorare, llama < flamma; sp. ñ återgår vaul. till lat.
nn, ni, ne + vok., mn, ng, gn: año < annum,
viña < vineam, sueño < somnum, puño < pugnum;
sp. y går bl a. tillbaka till lat. di, gi, ge,
+ vok.: rayo < radium, huyo < fugio, haya <
fageam (fagus); sp. -mbr- (om det ej är urspr.
som i sombra < subumbra) går regelbundet tillbaka
till lat. m’r, m’n: hombro < hum(e)rum,
hombre < hom(i)nem, costumbre < consuetum(i)nem
(för consuetud.). – Beträffande formlära
och syntax må blott nämnas, att best.
art., mask. sing. el, pl. los, fem. sing. la (el), pl.
las, har en särskild neutral form lo (lo hermoso
det sköna) och så också det pers. pron. él, ella
han, hon, ello det, och de demonstr. pron. mask.
och fem. este esta, ese esa, aquel aquella (den här,
den där), neutr. esto eso aquello-, att nomina bilda
plur. med -s eller -es: perro-s fiel-es trogna hundar,
pobre-s mujer-es vieja-s stackars gamla kvinnor;
att komparativen bildas med más (lat. magis), icke
med ”plus” som i fr. o. it.; att 1:a och 2:a pers.
plur. af det pers. pron. i modern sp. regelbundet
sammansättes med otros, -as (alteros,-as): nosotros,-as,
vosotros,-as, vi, I (ni); att tilltalspron. är usted
(= vuestra merced, ers nåd); att lat. pluskvamperf.
och fut. exactum äro bevarade i konjunktiv
bet.: cantara < cantaveram, cantare < cantavero;
att subjektet ej utsattes, om det är obetonadt pers.
pron.: veo jag ser, veamos låtom oss se, och att
det direkta objektet i regel anges med prep. a,
om det är individuell person eller artikellöst namn
på stad eller land: he visto a tu amigo jag har
sett din vän. – Dialekter. De dialektala
differenserna i Spanien äro i allmänhet ej så starkt
utpräglade som på flera andra håll (t. ex. Italien,
Frankrike). F. ö. äro de spanska dialekterna ännu
blott ofullständigt undersökta. Man har särskilt
tre dialektgrupper: den asturisk-leonska (större
delen af Asturien och Leon jämte angränsande
områden), den kastiliansk-andalusiska (de båda
Kastilierna och Andalusien) och den navarrisk-aragonska.
Den i de gamla kolonierna (i Syd- o. Mellan-Amerika
m. fl.) omplanterade spanskan, som f. ö.
står de andalusiska målen närmast, företer
naturligen också mer eller mindre utpräglade särdrag
bl. a. genom upptagande af många lånord ur
infödingarnas språk.

Litt.: Ordböcker: ”Diccionario de la lengua
castellana”, utg. af Spanska akad (14:e uppl. 1914),
Tolhausen, ”Neues spanisch-deutsches und
deutsch-spanisches wörterbuch” (6:e uppl. 1913), Paz y
Mélia, "Taschenwörterbuch der spanischen und deutschen
sprachen" (Langenscheidt, liten fickord-bok),
Fahlstedt och Fredbär j, "Svenskt-spanskt
parlörlexikon" (1912). Språkläror: Spanska akad:s
"Gramåtica de la lengua castellana", hvaraf nya
uppl. då och då utkomma, Bello-Cuervo, "Gramåtica
cast." (13:e uppl. 1910), Nyrop, "Kortfattet spansk
grammatik" (4:e uppl. 1908; hvartill "Lserebog i det
spanske sprog", öfnings- och läsebok), Gräfenberg,
"Praktisches Ithrbuch der spanischen sprache"
(4:e uppl. 1912; hvartill "Spa-nisches lesebuch",
2:a uppl. 1911); vetenskapl.-historiska: Baist,
"Die spanische sprache" (i Grö-bers "Grundriss der
romanischen philologie", 1906), Zauner, "Altspanisches
elementarbuch" (1908), Hansen, "Spanische
grammatik auf historische grundlage", Q910),
hvaraf tillökad spansk uppl.: "Gramåtica hist. de
la lengua castellana" (1913). Fonetik: Josselyn,
"Études de phonétique espag-nole" (1907), Colton,
"La phonétique cast." (1911). Dialektologi: Å. Munthe,
"Folkmålet i en trakt af vestra Asturien" (1887),
E. Staaff, "Étude sur Tanden dialecte léonais" (1907),
R. Menéndez Pidal, "Cantar de Mio Cid" I (1908,
med grammatik och ordbok för gammal-kastilianskan),
Kriiger, "Studien zur lautgeschichte westspanischer
mundarten" (1914), samt F. Wulff, "Un chapitre de
phonétique andalouse" (i "Recueil Gaston Paris",
1889); bidrag till kännedomen om modern aragonska
ger J. Saroihandy i "Annales de l’École des hautes
études" (1898 o. 1901) och i "Bulletin hispanique"
VI och till studiet af gam-malaragonska Menéndez
Pidal i "Revista de archi-vos" 1902 ("Poema de Yucuf
). För den amerikanska spanskan se bl. a. Cuervo,
"Apuntaciones criticas sobre el lenguajebogotano"
(5:euppl. 1907), Lenz i "Zeitschrift fiir romanische
philologie" XVII och "Phonetische studien" V, samt
"Diccionario etimologico de las voces chilenas
deriv. de lenguas indigenas" (1910), Espinosa,
"Studies in new-mexican spanish" (i "Rev. de
dialectologie rom.", I o. III). - R. Menéndez Pidal
utger sedan 1904 en värdefull "Revista de filologia
espanola", som bl. a. lämnar en utförlig bibliografi.
Å. W:sonM.

Spanska stöfveln eller "benskrufven" (lat. Ca’liga
hispänica), ett tortyrinstrument, som man förr
använde för att genom hoppressning af benet framkalla
en oerhördt intensiv smärta. Det bestod af två
halfcylindriska plattor, som på insidan kunde vara
försedda med trubbiga taggar. Dessa båda plattor lades
kring delinkventens ben, hvarefter de med tillhjälp
af en skrufanordning, medelst inslag-ning af kilar i
ett yttre plattorna omgifvande fast omhölje e. d.,
pressades intill hvarandra. Under sådan behandling
fick delinkventen sina ben sönderkrossade, så
att ofta märgen rann ut. Till smärtans förökande
brukade man med hammare hårdt slå på plattorna.
(V. A-t.)

Spanska trappan. Se Rom, sp. 674 och fig. 41 å pl. X.

Spanska tronföljdskriget kallas det stora krig, som
1701-14 rasade mellan Frankrike, kurfursten-dömena
Bajern och Köln samt hertigdömena Mantua och (till
1703) Savojen å ena sidan och Österrike, England,
Holland, Preussen, Hannover och Tyska riket samt
längre fram Portugal och det från det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free