Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sparbank - Sparbu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en sparkassa ha inrättats i Tottenham 1798, en i
Wendover 1799. Ingenstädes tog dock sparkasseväsendet
någon egentlig fart förrän efter 1815. (Den första
sparbankslagen stiftades i Förenta staterna 1816,
följd af en dylik i England 1817.) F. n. (1917) kan
de enskilda och kommunala sparkassornas antal i den
civiliserade världen räknas i tiotusental, insättarnas
antal i tiotal mill.; och den samtliga behållningen
torde ensamt i Europa uppgå till omkr. ett fyrtiotal
milliarder kr.
Sverige fick sin första egentliga sparbank 1820,
då en sådan inrättades i Göteborg på initiativ
af en köpman Ludendorff från Stettin. (Stockholms
stads sparbank inrättades 1821. Vid Bromö glasbruk
anordnades 1813 en mera enskild sparinrättning
för brukets arbetare.) Sedan 1911 publiceras
en utförlig redogörelse för sparbanksväsendet
i Sverige af Statistiska centralbyrån i serien
"Sveriges officiella statistik" (motsvarande
redogörelser för 1893–1910 finnas i den äldre
serien "Bidrag till Sveriges off. stat." och för
1860–1892 i "Statistisk tidskrift"). Den senast
(1917) utgifna redogörelsen omfattar 1915. Vid
sistnämnda års slut uppgick sparbankernas antal
till 444 (hvaraf 2 dock under utredning eller
likvidation), af hvilka 74 hade inrättats 1820–50,
191 1851–75, 116 1876–1900 och återstående 63
efter 1900. Af dessa 444 sparbanksinrättningar
kommo enligt hufvudkontorets belägenhet 115 på
städerna och 329 på landsbygden (hvaraf dock 21 i
köpingar och municipalsamhällen). Bland städerna hade
(bortsedt från afdelningskontor) Malmö största antalet
sparbanker (4), under det 10 af rikets mindre städer
saknade egna sådana. Största antalet sparbanker på
landsbygden visade Kristianstads län (69), under
det egna sådana saknades i tre län (Stockholms,
Västmanlands och Västerbottens). Antalet insättare
(motböcker) utgjorde 1,807,498 (1900: 1,228,930, 1880:
762,638, 1860: 187,675) och insättarnas behållning
omkr. 1,065,5 mill. kr. (1900: 437,4, 1880: 146,
1860: 27,3 mill. kr.). Behållningarna uppgingo
till öfver 20 mill. kr. i 10 sparbanker (främst
Stockholms stads sparbank med 56,5 mill.), till
10–20 mill. i 8, till 5–10 mill. i 36, till 1–5
mill. i 147, till 0,5–1 mill. i 83, till 50,000–
500,000 i 155 och till mindre än 50,000 kr. i 5
sparbanker. Sparbankernas fonder eller "egna medel"
utgjorde omkr. 87,8 mill. kr. (däraf för Malmöhus
län omkr. 20,8, för Kristianstads län 7,67, för
Stockholms stad och län omkr. 6,75, för Göteborgs och
Bohus län 5,9 mill. kr.). Af de under sparbankernas
förvaltning stående medlen, som tillsammans utgjorde
omkr. 1,156 mill. kr., voro omkr. 14,6 proc. placerade
i obligationer, aktier o. d. (1905: 10,7 proc.), under
det omkr. 3,5 proc. utgjorde fordringar hos kommuner
m. fl. och omkr. 74 proc. fordringar hos enskilda,
däraf omkr. 61 proc. mot inteckning i fast egendom
eller hypotek och omkr. 13 proc. mot borgen (1905:
17,3 proc.). Det sistnämnda procenttalet, ehuru
högt, är lägre än någonsin och belyser den sedan
länge skönjbara tendensen att inskränka den mindre
betryggande utlåningen mot blott namnsäkerhet. –
För att underlätta samlandet af äfven de minsta
besparingar har hos oss på senare tid försökts den
enligt uppgift från amerikanen Burns (1890) utgångna
idén att till hemmen utlåna sparbössor med
lås, till hvilka sparbanken har nyckeln,
s. k. hemsparbössor. Den första svenska sparbank,
som utlämnade sådana, var Göteborgs 1902. Enligt
en 1916 utförd undersökning förekommo då sådana
hemsparbössor i minst 41 sparbanker (35 i städer
och 6 på landsbygden), och de utestående bössornas
antal var 36,233. Bäst har idén utformats af
Göteborgs och Örebro sparbanker, där 31 dec. 1915
på hemsparbössafdelningen innestodo resp. öfver
900,000 och nära 520,000 kr., hvilket visar, att
vackra resultat kunna nås med en väl organiserad
hemsparbössrörelse (jfr B. Linderoth i "Ekonomisk
tidskr.", 1917). – Vår nu gällande sparbankslag är
af 29 juli 1892 med tillägg af 25 maj 1905, 18 juni
1915 och 17 juni 1916.
Norge fick sin första sparbank 1822, i
Kristiania. 1914 funnos i landet 525 sparbanker
(sparekasser), hvaraf 66 i städerna och 459 på
landsbygden. Insättarnas (motböckernas) antal utgjorde
1,175,157, deras tillgodohafvande 637,936,220 kr. och
sparbankernas egen förmögenhet 75,3 mill. kr. – I
Danmark, där den första sparbanken öppnades 1820,
i Köpenhamn, utgjorde 31 mars 1914 de egentliga
sparbankernas (sparekassernes) antal 510, hvaraf
113 i städerna och 397 på landsbygden. Insättarnas
antal uppgick till 328,906, deras tillgodohafvande
till 857,976,138 kr. och sammanlagda beloppet
af förvaltade medel till omkr. 937,5 mill. kr. –
Finland, som fick sin första sparbank 1823, i Åbo,
hade 1912 391 sparbanker, hvaraf 50 i städerna och
341 på landsbygden, insättarnas (böckernas) antal
utgjorde 328,906, deras tillgodohafvande 279,441,844
mark och de egna fonderna omkr. 26,6 mill. fi. mk.
Sparbanksväsendet har tvifvelsutan en mycket
viktig social uppgift att fylla, och dess betydande
utveckling i de flesta länder vittnar också både om
dess behöflighet och dess lifskraft. Då emellertid
dessa inrättningar i främsta rummet äro afsedda
att mottaga och förränta den mindre bemedlade
befolkningens besparingar och att placera dessa i
säkra värden, är det af vikt att tillse, att de
verkligen fylla denna sin egentliga uppgift. På
sina håll ha dock kanske ej alldeles oberättigade
klagomål riktats mot sparbankernas organisation
och verksamhet, bl. a. det, att många sparbanker
tendera att bli depositionsbanker för den bemedlade
klassen, hvilket gifvetvis måste anses för ett
svårt missförhållande, – och att sparbanksväsendet
på åtskilliga håll behöfver reformeras, torde
nog vara otvifvelaktigt. På senare tid ha i flera
länder (bl. a. i Österrike, Tyskland och Finland)
allmänna sparbanksföreningar organiserats, som
på sparbanksmöten dryfta gemensamma intressen,
hvarjämte i några länder (t. ex. Österrike) till
underlättande af sparbankernas affärstransaktioner
särskilda centralbanker inrättats. Jfr
Seidel och Pfitzner, "Das sparkassenwesen"
(i "Wiener staatswissenschaftliche studien",
utg. af Bernatzik och Philippovich, 13,3, 1916),
och tidskr. "Internationale sparkassenrundschau"
(Wien).
J. Lr. (Å. W:son M.)
Sparbu, härad och pastorat s. om Beitstadfjord,
N. Trondhjems amt, Norge. 259,04 kvkm. 2,788
inv. (1910). Landtbruksskola vid Mære (se d. o.),
numera platsen för S. hufvudkyrka med omgifvande
samhälle (851 inv.).
K. V. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
