- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
587-588

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sparre, Nils Gustaf Alexander - Sparre, Louis Per - Sparre, Axel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

587

Sparre

588

1885, och sedan 1888 af det af honom då inköpta
Mariedal, äfvensom åt kommunala värf. Sålunda var han
1863-72, 1876-83 och 1897-1904 led. af Skaraborgs läns
landsting och under denna tid 1870, 1872, 1876-83 dess
vice ordf. Som led. af ridderskapet och adeln deltog
han i ståndsriksdagarna 1862-63 och 1865 -66. Sedan
1870 var han led. af Första kammaren, först som
representant för Skaraborgs län, men fr. o. m. 1888,
då han på grund af sin frihandelsvänlighet uteslöts
af sina gamla valmän, t. o. m. 1908 som representant
för Västernorrlands län. 1872-74 var han led. af
bevillningsutskottet, och under 21 riksdagar, 1875-95,
hade han plats i statsutskottet, hvars vice ordf. han
var 1881-82 och ordf. 1883-95 och där han utförde
ett stort verk genom sin förmåga att medla mellan
partierna och förlika stridiga meningar samt sålunda
åstadkomma positiva resultat. Bland kammarens åt honom
lämnade förtroendeuppdrag märkes f. ö. medlemskap af
talmanskonferensen 1889-91, af särskilda utskottet
1892 och af hemliga utskottet 1895. Regeringen
kallade honom till Första kammarens vice talman
1891(mars)-95 och talman 1896-1908. Under de många
år han ledde kammarens förhandlingar behöll han utan
minskning de sympatier, som hans förmåga att klart
framlägga frågorna och hans flärdfria personlighet
redan från början förskaffat honom. Som riksdagsman
egnade sig S. i främsta rummet åt statsfinansiella
frågor, skattefrågor och försvarsfrågan. Därvid alltid
framträdande som sparsamhetsvän och i godt förstånd
med landtmannapartiet, ehuru lifligt öfvertygad om,
att tidsenligt ordnande af försvaret var villkoret för
bevarandet af vår tillvaro som nation, deltog han i
1883 års kompromiss. Äfven för kommunikationsväsendets
främjande, särskildt för järnvägsnätets utveckling,
var S. synnerligen intresserad. I tullfrågor tillhörde
han frihandelspartiet. S. arbetade som led. i
kommittén för ordnandet af väghållningsbesväret
på landet (1876-80), i skatteregleringskommittén
(1879-83), i landtförsvarskommittén (1880-83) och i
öfverskottsplaceringskommittén (1888-90) samt ledJe
som ordf. förhandlingarna i järnvägstaxekommittén
(1887-88) och kommittén för utredning af Civilstatens
pensionsinrättnings ställning och behof (1889-91)
Han var ock led. af 1895-98 års unionskommitté. På
grund af sin duglighet, sin inflytelserika
ställning i riksdagen äfvensom sitt personliga
anseende lär han vid ett par tillfällen ha fått
erbjudande att bli statsminister, men undanbedt sig
förtroendet. S. blef 1882 led. och 1893 hedersled,
af Landtbruksakad. 32. Louis Per S., grefve, son till
S. 30, målare, f. 3 aug. 1863 i Gr^vellona i Italien,
studerade i Paris, begaf sig 1890 till Finland,
grundlade 1897 i Borgå A.-b. Iris för konstindustrien

verksamhet - hufvudsakligen möbler och krukmakeri -
och var dess verkställande direktör intill 1901,
hade sedan egen konstindustrien fabrik och flyttade
1905 till Helsingfors, där han upprättade en ritbyrå,
hvarifrån utgick en mängd textila mönster, bl. a. för
finska Handarbetets vänner. S:s verksamhet på dessa
områden blef af betydelse för utvecklingen af finsk
konstflit. Själf gjorde han ritningar till möbler,
bokomslag och bokband m. m., illustrerade Runebergs
"Elgskyttarne" 1892 och var flitigt verksam som
målare. Oberäknadt en altartafla, Herdarnis tillbedjan
(i Vasa kyrka), var hans område dels porträtt
(Henri Mar-teau, grefve K. M. Creutz, arkebiskop
Renvall m. fl.), dels motiv ur allmogelifvet
(Finsk bondflicka, Göteborgs museum), Skidlöpare,
Kyrkfolk, Middagsmål (Helsingfors’ galleri), dels
landskapsstämningar från olika delar af Finland
och äfven från Italien, Spanien och England, dels
stadsbilder från Borgå och Helsingfors. 1909
öf-verflyttade S. till Stockholm. Bland de
många porträtt han där utfört äro statsminister
Kr. Lundeberg, grefve Eugen von Rosen, fru M. Key och
andra dambilder samt äfven barnporträtt. Till denna
tid höra många bilder från Visby och från Stockholm -
Stadsgården, Kornhamnstorg, Strömmen, olika motiv från
"gamla staden", Slusspartiet och Södermalm i olika
årstid och växlande stämning. I teckning, etsning,
pastell, litografi har S. behandlat ämnen af samma
art, som han målat. I uppsatser (i "Ord och bild")
har han behandlat gamla Stockholm och Visby. Fem
stora litografier med motiv från Visby ringmur
utkommo 1911. 1898 hade han utgett Det gamla Borgå
(text och teckningar), som bidrog till den gamla
stadens räddning från hotande banalisering (se Borgå,
situationsplanen, där den utdömda, men räddade
gamla stadsdelen ses högst uppe på stadsplanen). -
S:s hustru, Eva S., född Mannerheim, f. 30 juni
1870, gift 1893, har utfört bokband och pärmar till
adresser af utsökt smak och stilsinne. F. Grefliga
ätten S. n:o 74. 33. Axel S., grefve, son till
S. 7, krigare, måhre, f. 9 jan. 1652 i Visby, d.,
barnlös, 31 maj 1728 på Brokind, Östergötland,
gjorde sina krigiska lärospån i holländsk tjänst
1672-75 i kriget mot Frankrike, deltog i danska kriget
1676-79 samt avancerade 1676 till kapten vid gardet
och 1677 till öfverstelöjtnant vid Närke-Värmlands
regemente. Konungskt sinnad, medverkade han 1697
kraftigt till riksdagens beslut att förklara Karl XII
myndig i förtid. Han utnämndes 1699 till öfverste och
chef för Västmanlands regemente, stötte med detta
omedelbart efter Narvaslaget (1700) till kungliga
armén och deltog sedan i kriget, utmärkande sig vid
Diina, Klissov och Fraustadt och 1705 befordrad till
generalmajor, ända till slaget vid Poltava (1709),
där han anförde en af infanteriets fyra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free