Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sparrman, Anders - Sparrman, Gertrud Siri Louise - Sparrmania - Sparrstuga - Sparrsätra - Sparsluss - Sparta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
593
Sparrmania- Sparta
594
land, d. 9 aug. 1820 i Stockholm, studerade i Uppsala
som Linnés lärjunge och fick vid 17 års ålder som
skeppsläkare medfölja ett af Ostindiska kompaniets
fartyg till Indien 1765-67. Efter medicinsk examen
1770 antog S. ett anbud att göra en forskningsresa
i Kap-landet, och i egenskap af lärare i en högre
tjänstemans hus erhöll han tillträde till detta
land. Han vistades där under en del af 1772 samt
1775-76 och var under mellantiden, nov. 1772- mars
1775, vetenskaplig medlem af Cooks andra resa i
Söderhafvet och Södra ishaf-vet. Han promoverades
frånvarande till med. doktor i Uppsala 1775 och
blef efter hemkomsten led. af Vet. akad. 1776; han
innehade 1778-98 förordnandet att ha tillsyn öfver
akademiens natu-raliekabinett. Jämte K. A. Arrhenius
och K. B. Wadström företog S. 1787-88 en resa till
Senegaltrakten i Väst-Afrika med uppdrag att där utse
plats för en svensk koloni, ett syfte, som dock ej
uppnåddes. S. blef 1790 professor i naturalhistoria
och farmakologi och 1803 assessor i Collegium medicum
och var mot slutet af sin lefnad tillika fattigläkare
i Klara församling. Som forskningsresande var S. ej
blott ifrig och framgångsrik samlare af djur och
växter (hans samlingar tillhöra Naturhistoriska
riksmuseet), utan äfven skarp iakttagare och lycklig
skildrare af folkslagen, deras seder och bruk. Sina
forskningsfärder har han skildrat i Resa till Goda
Hoppsudden, södra polkretsen och omkring jordklotet,
samt till Hottentott- och Gafferlanden åren 1772-76
(2 dlr, 1783, 1802-18; d. l i eng. öfv. 1785, ty. 1784
o. fr. 1787). Han utgaf äfven beskrifningar på sina
afrikanska samlingar samt dessutom Museum Carlsonianum
(1786-89, en redogörelse för de zoologiska
samlingarna på Mälby) och Svensk ornithologie (med
kolor. tafl., 1806-07), hvarjämte han var medarbetare
i forskningsresandena Forsters botaniska arbeten
"Charac-teres generum plantarum", "Florulse insularum
australium prodromus" etc. - 2. Gertrud Siri Louise
S., af samma släkt som S. l, sångerska, f. 7 nov. 1870
i Umeå, elev af Arlberg, Delle Sedie m. fl., fick
under ett kort engagemang 1894 -96 vid K. operan i
Stockholm i början stora uppgifter, för hvilka hon
hvarken vokalt eller dramatiskt räckte till (Julia,
Margareta], men visade sedermera i blygsammare partier
anmärkningsvärd talang (Sylvia, Maria i "Hexfällan"
och Greta i "Hans och Greta"). Under artistnamnet
Siri Lind uppträdde hon sedermera med framgång i
Paris och engagerades vid dess Opéra-comique för
1899, blef 1900 gift med baron Morley Burnett S t
e a r s och vardt änka 1904. 1. C. Lmn. 2. A. L.*
Sparrmania (S p arm a’n n i a) L. f., bot., ett släkte
af 3 träd och buskar hörande till fam. Tili-acece,
förekommande i Afrika. Bladen äro hjärt-lika eller
flikiga, mjukhåriga. Blommorna sitta i
flock, äro fyrtaliga med de frie ståndarna ordnade i
4 grupper; de yttre ståndarna äro sterila. Frukten
är en kapsel. En vanlig krukväxt är S. afri-cana,
r u m s l i n d, härstammande från Kap och
blommande under våren med hvita blommor med
vackert röda och gula, vågiga ståndar-strängar.
G- l-ni.
Sparrstuga. Se Ryggåsstuga.
Sparrsätra, socken i Uppsala län, Åsunda härad. 3,266
har. 697 inv. (1916). S. bildar med Bred ett pastorat
i Uppsala stift, Äsunda kontrakt. Trakten är bekant
genom det nederlag, som där tillfogades Holmger
(se d. o.) 1247.
Sparsluss, tekn. Se Sluss
Sparta (grek. Σπάρτη l. Σπάρτα, nygrek. Sparti),
hufvudstad i grekiska landskapet <sp>Lakonien (se
d. o.) l. Lakedaimon och själf ofta betecknadt med
namnet Lakedaimon (lat. Lacedæmon), liksom å andra
sidan namnet S. i vidsträckt mening betecknar hela
den spartanska staten. Staden är belägen nedanför
bergskedjan Taygetos
 |
| Fig. 1. Sparta (i bakgrunden Taygetos). |
|
| Fig. 2. Bronsmynt från det forntida Sparta (med Herakles’ hufvud och två amforor). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
