- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
601-602

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spartivento - Spartokos - Spartum - Spartyrin - Sparus maena - Spasm - Spasmodic school - Spasmodisk - Spasmus cynicus - Spasmus glottidis - Spasowicz, Wlodzimierz - Spastaras död - Spastisk - Spatel - Spatha - Spathaceae - Spathegaster - Spathiflorae - Spathodea - Spatig järnglans - Spatium - Spatt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

601

Spartivento-Spätt

602

Spartive’nto [-tå], Capo. 1. Italiens näst sydligaste
udde, belägen på sydöstra kusten af Kala-brien, 37°
55; n. br. Vanligen räknas S. som Italiens sydligaste
udde, ehuru en punkt nära Melito di Porto Salvo
(24 km. v. om S.) ligger 6’ sydligare. I forntiden
kallades S. Herculis promontorium. - 2. Sydligaste
udden på ön Sardinien. J- F- N-

Spa’rtokos, Spartokider. Se Bospo-ranska riket.

Spartum. Se Beklädnadsväxter, sp. 1239.

Spartyrin, kem., en organisk bas, C15 H24N2, som
innehåller 2 väteatomer mindre än alkaloiden spartein
(se S a r o t h a m n u s), C15 H2G N2, och bildas
ur detta ämne vid oxidation med kromsyra. Spartyrin
bildar färglösa, i vatten nästan olösliga kristaller,
som smälta vid 153-154° och af syror färgas gula.
K. A. V-g.

Spa’rus maena, zool. Se Laxerfisken.

Spasm, plur. sp a sm er (af grek. spasmo’s, kramp),
liktydigt med kramp (se d. o.).

Spasmodic school [späsmå’dik skö;l], eng., "den
krampaktiga skolan", ett vedernamn, som af Car-lyle
fästes på Byron och hans imitatörer, men som i den
engelska litteraturhistorien framför allt kommit
att beteckna Ph. J. Bailey (se d. o.), S. T. Dobell
(1824-74), George Gilfillan, Alexander Smith m. fl.,
hvilka sammanfattades under denna benämning af
W. E. Aytoun (se d. o.) i satiren "Firmilian" (1854).

Spasmodisk (af spasm, se d. o.), med.,
kramp-artad. Ordet används som adjektiv
till ryckningar eller abnorma rörelser
för att beteckna dem som krampaktiga.
(l- H.)

Spa’smus cy’nicus. Se R i s u s sardonicus.

Spa’smus gio’ttidis, med., en vid vissa
sjukdomstillstånd uppträdande kramp i
stämbands-springan. Se S t r u p s j u k d o m a r.
I II.

Spasowicz [spasårvitj], W l o d z i m i e r z
(V l a-dimir-Danilovitj), polsk-rysk jurist och
litteraturforskare, f. 1829 i Minsk, d. 1906
i Petersburg, studerade juridik vid Petersburgs
universitet och anslöt sig litterärt till "Vjestnik
Jevropy", hvari han blef flitig medarbetare,
höll 1857-61 föreläsningar i straffrätt, men
lämnade universitetet 1864 för att egna sig åt
advokat- och litterär verksamhet. Han skref många
juridiska afhandlingar, medverkade i den sedermera
till Sibiriei^ förvisade Ogryzkos "Volumina legum"
(1859), utgaf en politisk monografi Zjizn i politika
markiza Wielopolskago (1882) och öfversatte på
polska Swietoslaw Ormelskis latinska krönika om det
polska interregnum 1572-76. Som litteraturforskare
redigerade han den polska afdelningen i Pypins
(se denne) "Istorija slavjanskich literatur" och
författade en mängd litteraturhistoriska uppsatser
om byronismen (Pusjkin, Lermontov, Mickie-wicz
m. fl.) samt intressanta studier om Hamlet,
Schiller och Goethe m. m. Som försvarsadvokat i
många politiska rättegångar utvecklade han glänsande
talang i förfäktande af västeuropeiska rättsidéer
emot trångsynt nationalism och klerikalism. För
polsk-ryskt kulturnärmande verkade han i de polska
tidskr. "Ateneum" i Warschau (efter 1876) och
"Kraj" i Petersburg (efter 1883). Hans samlade verk,
Sotjinenija, utkommo på ryska i 10 dlr (1889-1902)
och på polska (Pisma) i 7 dlr (1892

-99), hvartill kom en samling uppsatser och tal med
titeln Za mnogo Ijet (1879). A-d J.

Spastäras död (Grefvinnan Spastaras död), dikt af
B. Lidner (se d. o.).

Spastisk (af grek. spastiko’s), ryckande,
krampaktig. - Spastisk kontraktur, med. Se
Kontraktur. - Spastisk mydri’asis, med. Se
Mydriasis. – Spastisk spi-nalparalys, med. Se
Lateralskleros och Ryggmärgssjukdomar, sp. 1337.

Spatel (af lat. spa’tuln 1. spa’thula, dim. af
spa’tha, spade), /arm., ett spadformigt, litet verktyg
af tenn, järn, porslin eller glas, till utbredning
af plåster m. m. Till finare kemiska arbeten används
ibland spatel af platina. Ett sådant verktyg (äfven
kalladt s p a k t e 1) begagnas ock af målare.

Spatha, Blomhölster, ’bot., kallas det högblad, som i
form af ett hy lie eller hölster med mer och mindre
tjocka eller hinnaktiga, ibland träartade väggar
omsluter en blomkolf eller en eller flera blommor före
blommornas utsprickning. Spathan är hos aracéerna
ofta färgad och tjänstgör som blomkrona. Den finnes
äfven hos palmerna och amaryllidacéer (som därför
äfven kallas Spathacece). Jfr S pä t h i f lör se.
O. T. S. (G. L-m.)

Spathäcese, bot. Se Spatha.

Spathegaster, zool. Se G a 11 s t e k l a r.

Spathiflörae, Aräles, bot., växtserie bland
monokotyledonerna, utmärkt af de undersittande,
små, oftast enkönade och nakna blommorna, som
sitta i kolfvar utan högblad, i början omslutna af
en spatha. Hit höra fam. Aracece och Lem-nacece.
G. L-m.

Spathödea, bot. Se Vattenfoder.

Spatig järnglans, geol. SeBlodstensmalm.

Spa’tium, plur. spatier, lat., rymd, sträcka, tidrymd,
mellanrum; boktr., den smalaste sorten "utslutning",
ett stycke stilmassa (typ utan gravyr), användt till
att skilja bokstäfver eller ord ifrån hvarandra;
mus., afståndet mellan två linjer i notsystemet. -
Spatiös (lat. spatiösus), rymlig, med stora mellanrum.

Spätt, veter., en företrädesvis hos hästen
förekommande kronisk torr inflammation mellan
små-benen, de s. k. glidlederna, på hasens
inre sida, företrädesvis mellan det stora och
lilla båtbenet, pyramidbenet, sken- och inre
griffelbenet. Inflammationen utgår antingen direkt
från dessa småben eller deras ledbrosk eller från
utom leden liggande delar, såsom senor och ledband,
och sprides därifrån till småbenen i leden. Genom
ben-afsättningar på hasens insida och mellan småbenen,
som orsakas af inflammationen, uppstår oftast en
bensvulst på hasens inre kontur, s. k. spattknöl,
och fullständig sammanväxning af småbenen i hasen
kan åstadkommas (benspatt). Det händer äfven,
att inflammationen håller sig endast till själfva
ledytorna, utan att ge sig till känna genom ytliga
bennybildningar, s. k. dold spätt. Orsaken till spätt
är vrickning eller Öfveransträng-ning af leden,
och hästar med svaga eller felaktigt byggda hasar
(smala, knipta, skefva, för raka eller krokiga)
angripas lättare, och då dylika felaktiga hasformer
lätt gå i arf, kan man säga. att en viss disposition
eller anlag för spätt kan ärfvas, ehuru sjukdomen i
och för sig ej är ärftlig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free