- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
605-606

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Specialkommittén - Specialstål - Specie - Speciedaler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Specialstål-Speciedaler

606-

motstånd från Sverige, och förberedde sig därför
från norsk sida på alla eventualiteter. Unionens
utveckling hade blifvit Norges gemensamma program,
som skulle genomföras af Michelsen-Lövlands 11 mars
utnämnda ministär. Regeringens uppgift formulerades
af Michelsen i en i stortinget 15 mars afgifven
förklaring. 10 maj gjorde kommittén hos stortinget
en hemställan "ang. afslutande af förhandlingarna om
särskilda konsulatväsen för Norge och Sverige" och af
gaf s. d. till odelstinget sitt förslag till lag om
norskt konsulatväsen, som antogs af odelstinget 18, af
lagtinget 23 maj, men hvarpå konungen 27 s. m. vägrade
sanktion. Därigenom inträdde den kris, som 7 juni
ledde till stortingets enhälliga beslut om upplösning
af Norges och Sveriges förening. Sveriges vägran att
erkänna detta besluts omedelbara giltighet medförde,
att specialkommittén fick taga itu med lösningen af
de konstitutionella och folkrättsliga frågor, som
denna nya situation framkallade. I kraft häraf inkom
den 28 juli med en hemställan till stortinget, att
norsk folkomröstning måtte ega rum ang. föreningens
upplösning, och 4 okt. med förslag om godkännande
från norsk sida af de under förhandlingarna i Karlstad
utarbetade förslagen till en serie öfverenskom-inelser
mellan Sverige och Norge. S. d. hade kommittén
sitt sista möte för att afsluta och underteckna
förhandlingsprotokollet, hvaraf ett utdrag,
dagtecknadt för offentliggörande 27 juli 1906,
trycktes som stortingsdokument n:r 79 för sessionen
1905-06. Ordf. i specialkommittén var hela tiden
dåv. amtmannen N. C. G. Prebensen (se d. o.). - Jfr
J. V. Heiberg, "Unionens oplösning 1905. Officielle
aktstykker" (1906). K. V. II.

Specialstål, metall., götmetall, åt hvilken man
afsiktligt gett en halt af främmande beståndsdelar,
för att den må erhålla särskilda (special-)
egenskaper. De mest bekanta specialstålen äro
1. Nickelstål och nickelkromstål (se dessa ord,
sp. 936 och 937). - 2 Kromstål, kromhaltigt stål. En
halt af krom ökar stålets hårdhet, men samtidigt
äfven dess sprödhet. I vanligt verktygsstål låter man
därför kromhalten icke of verstiga l proc.; i regel
håller den 0,3-O,G proc. - 3. Manganstål (se d. o.,
sp. 761). - 4. Snabbsvarfstål, stål, som på grund af
särskild kemisk sammansättning erhållit egenskapen att
bibehålla sin hårdhet vid afsevärdt högre temperatur
än vanligt kolstål. Ett härdadt kolstål sträfvar
vid stigande temperatur att återgå till det ohärdade
tillståndet. Stålet förlorar i hårdhet och säges löpa
ut. Denna utlöpning är vid längre tids upphettning
märkbar redan vid 100° C. och sker fortare, ju högre
temperaturen är. Härigenom sättes en gräns för den
arbetshastighet, som kan tillåtas vid ett verktyg,
t. ex. ett svarf- eller hyf-velstål af kolstål. Vid
för stor hastighet förstöres verktyget inom kort
på grund af den inträdande upphettningen. En
tillräckligt hög halt af volfram eller molybden
tillsammans med krom har visat sig stabilitera det
härdade tillståndet i stålet, så att detta äfven
vid högre temperatur bibehåller sin hårdhet. Häraf
begagnade sig amerikanerna Taylor och White för att
framställa ett verktygsstål, som tillät flerdubbelt
större arbetshastiffhet än det förut brukade. Detta
s. k. Taylor-White-stål förevisades i Europa första
gången

på världsutställningen i Paris 1900 och väckte där
utomordentligt uppseende. Inom kort tillverkades
liknande stål, s. k. snabbsvarfstål eller snabbstål
under allehanda fantasinamn, i alla stålpro-ducerande
länder. Framträdandet af dessa snabbsvarfstål har
ledt till en fullständig revolution inom den mekaniska
verkstadsindustrien, i det att arbetshastigheten och
som följd däraf produktionen vid en verktygsmaskin
kunnat flerdubblas. - De minsta halter af volfram
eller molybden, som erfordras för ett snabbsvarfstål,
äro resp. 10 och 3 proc. Molybden verkar sålunda
omkr. 3 gånger så kraftigt som volfram, men på
grund af lägre pris är det likväl i allmänhet den
senare tillsatsen, som kommit till användning. De
ursprungliga snabbsvarfstålen höllo vanligen 10-18
proc. volfram jämte 3-6 proc. krom; numera hålla de
i allmänhet 16-20 proc. volfram, 3-4 proc. krom och
intill l proc. vanadin, hvilken senare tillsats anses
förbättra stålets egenskaper och särskildt minska
sprödheten. Stundom ges äfven en halt af 0,2-1,5
proc. molybden. Ett modernt snabbsvarfstål kan med
bibehållen hårdhet uthärda en temperatur af 600°
C. eller t. o. m. därutöfver. - I Sverige tillverkas
snabbsvarfstål vid Fagersta ("Sabelstål"), österby
("Kejsarstål"), Söderfors ("Rekord") och Vikmanshyttan
("Excelsior"). - 5. K i se l st å l, mjukt götjärn
med minst omkr.

3 proc. kisel, har visat sig ega
en väsentligt ökad magnetisk permeabilitet
och på grund däraf funnit användning för
vissa delar till elektriska maskiner.
F. S-o.

Specie, Species (se d. o.), Specieriks-daler,
myntv., benämning på l riksdaler i silf-ver, präglad
i enlighet med någon af myntordningarna af 1664, 1770
eller 1830, äfvensom på det motsvarande silfvermyntet
å 4 rdr rmt enligt 1855 års myntordning (jfr Riksdaler
och fig.

4 i samma art.). Specie (speciedaler)
benämndes äfven det danska och det norska
hufvud-myntet i silfver, innan guldmyntfot infördes
1873. Både den danska och den norska specien voro dock
af ringare värde än den svenska. Innehållet
af fint silfver och värdet i guldmynt, enligt nu
(1916 års medelpris) gällande silfverpris, äro
för den

svenska specien 25,5045 gr., värde: kr.
2,ioo norska » 25,2966 » »
» 2,oss

danska » 25,28ie » »
» 2,oss

Specieriksdalern blef myntenhet 1766 och därjämte
räkneenhet från 1777, men 1855 års myntordning
fastställde räkneenheten till V* af en riksdaler
i silfver, hvilken räkneenhet benämndes l rdr rmt
och delades i 100 öre. I Norge, där speciedalern
fortfor att vara landets räkneenhet ända till 1875,
ehuru man där liksom i Sverige och Danmark redan
1873 öfvergått till guldmyntfot (med 5 specier
i guld som myntenhet), indelades densamma i 120
skilling. I Danmark, hvars räkneenhet var J/s dansk
species och benämndes rigsdaler (rigsbanks-daler),
indelade man rigsdalern i 6 mark och marken i 16
skilling. Den danska speciedalern var till sitt
värde alldeles lika med "l reichsthaler hamburger
banko", eller "3 mark hamburger banko", ett ideellt
mynt, hvilket aldrig präglades, men som på sin tid
var af den största betydelse för handelsvärlden.
E. IB. (K. A. \v>

Speciedaler. Se Specie.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free