- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
609-610

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Specificum - Specifik - Specifikation - Specifikationsköp - Specimen - Speckbacher, Joseph - Speckle, Daniel - Specksten - Spectator - Spectatum veniunt; veniunt spectentur it ipsae - Spectrum - Specula alba - Specularia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

609

Specifik-Specularia

610

vid frossa. Till specifica höra måhända äfven
salicylsyrepreparaten vid akut ledgångsreumatism;
särskildt verka de "specifikt symtomatiskt" mot de
svåra ledsmärtorna vid denna sjukdom, men ej alls
eller ej på långt när så kraftigt mot smärtorna vid
en ledinflammation af annan natur. C. G. S.

Specifik (se Specificera), särskildt tillhörig, egendomlig,
utmärkande för en art; grundad på en säregen naturlig
beskaffenhet; synnerligen tjänlig till något;
egentlig.
Specifika retmedel, med. farm. Se
Järnmedel. sp. 413.
Specifika sinnesenergien, fysiol.
Se Sinnesorgan, sp. 630–631.
Specifik dispersion, fys., skillnaden mellan ett visst
ämnes brytningsexponenter för linjerna H och C
i solspektret. Jfr Dispersion och Ljusbrytning.
Specifik elektrisk laddning, fys., förhållandet mellan
den elektriska laddningen (e) och massan (m) hos de
partiklar, som i elektriska strömmar äro bärare för
elektriciteten (e / m). Jfr Elektron, Ion,
Katodstrålar och Anodstrålar (i Suppl.).
Specifik fuktighet, fys. Se Hygrometri.
Specifik induktionskoefficient, fys.
Se Dielektricitetskonstant.
Specifik ledningsförmåga, fys., det omvända
värdet af specifika ledningsmotståndet. Se Ledningsförmåga.
Specifik retningströskel, psyk. o. fysiol.
Se Retningströskel.
Specifikt ledningsmotstånd, fys.
Se Ledningsförmåga.
Specifikt läkemedel, med. Se Specificum.
Specifikt värme, fys. Se Egentligt värme.
Specifik vikt, fys. Se Egentlig vikt.
Specifik volym, fys., omvända värdet af tätheten
(se d. o.), d. v. s. massenhetens volym.
Specifik vridning, fys. Se Sackarimetri.

Specifikation (mlat. specificätio). 1. (Af
specificera, se d. o.) Omständlig förteckning
eller uppräkning. - 2. Jur. (Af lat. spefciem
fa’cere, förfärdiga en särskild sak), förarbetande,
förfärdigande af något nytt, eg. af råämne, som
tillhör annan, hvarvid emellertid under vissa villkor
cganderätten till detta nya tillfaller den, som
förfärdigat det. De romerske rättslärarna hade tvistat
om villkoren för ifrågavarande eganderättsförvärf;
i den justinianska kodifikationen fastställdes,
att den (för egen räkning) förfärdigande, som
handlat i god tro, skulle bli egare till det nya
föremålet, så framt detta ej kunde åter göras om
till råämnet, och egaren till råämnet få ersättning
för detta. Modern rätt går längre i skydd åt den
förfärdigande: god tro kräfves sålunda ej med
nödvändighet för hans eganderättsförvärf (själfva
arbetet är förvärfsgrunden), icke heller omöjlighet
att åter framställa råämnet; däremot begäres det,
att arbetet skall vara mera vardt än råämnet. Efter
enahanda grundsatser torde specifikationen böra
bedömas enligt svensk rätt, där emellertid direkt
tillämpliga lagregler så godt som fullständigt saknas.
2. C. G. Bj.

Specifikationsköp, jur. och hand., leveransaftal (köp
af blott generiskt bestämdt löst gods), i hvilket
dimensioner eller andra egenskaper hos det

Tryckt den 13// 17

gods, som skall levereras, ej bestämts,
utan köparen fått befogenhet att välja
mellan flera olika slag. Förrän säljaren genom
s. k. specifikationsuppgift (sorteringsuppgift) fått
besked om detta köparens val, kan leverans ej ega
rum. Se vidare Almén, "Om köp och byte af lös egendom"
I (2:a uppl. 1917, s. 479 ff.). C. G. Bj.

Spe^imen, plur. speci^mina, lat., prof, prof-stycke;
examensprof. - Speciminera, aflägga prof.

Speckbacher, Joseph, kallad "mannen från Rinn", en
af anförarna i tyrolarnas uppror- 1809, f. 1767,
d. 1820, öfverföll vid upprorets början bajerska
garnisonen i Hall (12 april) och inlade sedan, djärf,
beslutsam och energisk, stora förtjänster om upprorets
organisation. I striderna 25-29 maj, genom hvilka
fransmän och bajrare tvungos att utrymma Tyrolen,
spelade han en framträdande roll. Sedan österrikarna
genom stilleståndet i Znaim (12 juli) prisgett landet
åt fienderna, var S. nära att ge tappt, men Hofer
(se d. o.) vann honom utan svårighet för fortsatt
motstånd. Vid det lysande försvaret af Stilfserjoch
mot marskalk Lefebvre visade han stor taktisk begaf
ning, men den offensiv in på bajerskt område, som,
delvis på S:s bedrifvande, igångsattes och för hvilken
han, i egenskap af Hofers "underkommendant" för
"Unter-innthal", öfvertog ledningen, öfversteg hans
krafter. Han hängaf sig åt öfver-drifna förhoppningar
om anslutning från grannbygdernas befolkning, och
då fransmän och bajrare i okt. ånyo anryckte, ledo
hans skaror vid Melegg ett förkrossande nederlag
(17 okt.). Hans tolfårige son, som kämpat vid hans
sida, blef tillfångatagen; själf undkom han genom
flykten. Än en gång förmådde honom Hofer att gripa
till vapen. Men företaget var denna gång utsiktslöst,
och han måste nu lämna Tyrolen. Han medverkade
sedan vid landets återeröfring af österrikarna
1813, slog sig därefter ned i Hall och belönades
för sina tjänster med majorstitel och en kejserlig
pension. Hans kvarlefvor flyttades 1858 till hofkyrkan
i Innsbruck, där de hvila vid sidan af Hofers. Biogr,
af J. G. Mayr ("Der mann von Rinn", 1851), J. F. Mair
(1904) och Kiechl (1912). N. H-tz.

Speckle, Daniel, tysk militäringenjör,
f. i Strassburg. Se Befästningskonst,
sp. 1198. Det italienska befästningssystemets
brister sökte han afhjälpa genom anvisningar
i Architectura von festungen (1589).
L. W:sonM.

Speeksten, miner. Se Späcksten.

Spectator [spektéVte], eng., "betraktaren", engelsk
tidskrift, utgifven af Addison (se denne).

Spectätor, pseudonym. Se G r i n g m u t, Y. A.

Spectätum ve’niunt; ve’niunt specte’ntur ut ipsae,
lat., "(kvinnorna) komma att se, de komma att själfva
bli sedda". Uttrycket (en hexameter) är hämtadt från
Ovidius, "Ars amandi", l, 5, 99.

Spektrum, lat. Se Spektrum.

Spe’cula alba, fäste. Se Mispe 1.

Speculäria Heist., bot., ett släkte af 10
enåriga örter, hörande till fam. Campanulacece,
underfam. Campanuloidece, skildt från Campanula
genom nästan hjulformig blomkrona och cylindrisk
kapsel. S. Speculum, ett sydeuropeiskt åkerogräs,
odlas i olika former (enkla eller dubbla, blå,
hvita eller

26 b. 20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free