Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 613-614 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Speed-Well cavern - Speer - Spegel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Speed-Well cavern [spī′dωel kä′vən], grotta.
Se Peak.

Speer [spēr], en 1,954 m. hög topp i schweiziska
kantonen S:t Gallen, mellan Thur- och
Linth-dalarna i västra delen af kedjan
Churfirsten. Den erbjuder en af de skönaste utsikterna
i Schweiz.
(J. F. N.)

Spegel, fys., hvarje blank eller polerad yta, som
reflekterar ljuset på reguljärt sätt, d. v. s. i
öfverensstämmelse med reflexionslagarna (jfr
Reflexion). Spegelbildens läge, form och storlek,
hvilka med stöd af dessa lagar alltid kunna på
förhand beräknas, rätta sig i första hand efter
spegelns form, men äro alldeles oberoende af det
ämne, hvaraf spegeln blifvit förfärdigad. I afseende
på formen indelas speglarna i plana och buktiga. I
en planspegel afbildas hvarje lysande eller belyst
föremål så, att bilden af hvarje dess punkt faller
bakom spegeln på det ställe, som med tillhjälp af
nyss nämnda lagar lätt bestämmes.


Fig. 1. Planspegel.

Låt SS’ (i fig. 1) föreställa spegeln med den
speglande ytan vänd åt höger och L en lysande
punkt framför densamma. Alla från denna punkt
utgående strålar (La, Lb, Lc) reflekteras på grund af
reflexionslagen så, som om de utginge från punkten L’,
som ligger på en från L vinkelrätt mot ytan fälld
linje (normal), belägen lika långt bakom spegeln,
som L ligger framför densamma. Ett öga (Ö), som
träffas af de reflekterade strålarna, får därför
intrycket af, att ljuset utgår från L’. Då något
ljus i verkligheten icke kommer från L’, säges denna
punkt vara en skenbild l. virtuell bild till L. Häraf
följer, att bild och föremål ha samma form, att de äro
symmetriskt belägna i förhållande till spegelplanet,
så att det aflägsnare föremålet alstrar en mera
aflägsen bild än det närmare spegeln placerade,
vidare att i en vertikalt ställd spegel bilden af en
person blir omvänd i så måtto, att personens högra
sida återges genom bildens vänstra sida och tvärtom,
medan i en horisontalt lagd spegel (speglande tak,
speglande horisontal vattenyta) hvad som på föremålet
är uppåt-vändt synes på bilden vara vändt nedåt och
tvärtom, hvaremot höger och vänster i detta sistnämnda
fall icke byta plats på föremål och bild. Planspeglar
förfärdigas mestadels af glas, som folieras på bakre
sidan, men göras äfven af metall (härdadt gjutstål),
som slipas och poleras. Utom den mångfaldiga
användning planspegeln har i det hvardagliga lifvet
är den af största betydelse som vetenskapligt
hjälpmedel. En mängd vetenskapliga instrument
är försedd med planspeglar. Till denna klass af
instrument höra bl. a. goniometern (se d. o.),
heliostaten (se d. o.) och sextanten (se Astronomiska
instrument, sp. 296). På planspegelns egenskaper
grundar sig äfven den observationsmetod, som fått
namn af spegelafläsning (se d. o.). Om två plan-


Fig. 2. Vinkelspegel

speglar ställas i vinkel med hvarandra (fig. 2),
så uppstå af ett föremål, som placeras i denna
vinkel, flera bilder, hvilkas antal rättar sig
efter vinkelns storlek. Är vinkeln 90°, erhåller
man 3 bilder, vid 60° vinkel 5 och vid 45° vinkel 7
bilder. Äro speglarna ställda fullkomligt parallella
med hvarandra, fås enligt teorien ett obegränsadt
antal bilder, men som de mångfaldiga bilderna uppkomma
genom upprepad reflexion i de båda speglarna och vid
hvarje reflexion en del ljus absorberas, bli de allt
svagare, ju flera reflexioner som frambringat
dem, hvarför äfven vid parallella speglar endast ett
mindre antal bilder blir tillräckligt ljusstarkt
för att kunna ses. På egenskapen hos vinkelspeglar
att ge flera bilder af ett och samma föremål grundar
sig kalejdoskopet (se d. o.). - Af buktiga speglar
är det endast den sfäriska, som spelar någon större
roll. Den utgöres af ett stycke af en sfär, som är
speglande antingen på konkava sidan (konkav spegel,
se fig. 3) eller på konvexa sidan


Fig. 3. Konkav spegel.


Fig. 4. Konvex spegel.

(konvex spegel, se fig. 4). Den linje, som förenar
sfärens medelpunkt med spegelns midtpunkt, kallas
spegelns hufvudaxel (ac). En skärning af spegeln

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>