Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spegel, Haqvin - Spegelafläsing - Spegelamalgam - Spegelcirkel - Spegelfolie - Spegelförsök - Spegelgalvanometer - Spegelglas - Spegelhvalf - Spegeljärn - Spegelkalkonen - Spegelkarpen - Spegelklädsel - Spegelkvadrant - Spegellist - Spegelpåfåglar - Spegelsextant - Spegelstereoskop - Spegelteleskop - Spegeltimmer - Spegling - Speglosa - Speidel, Wilhelm - Speier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppsatser af G. Westling om S:s verksamhetstid i
Linköping (i "Pedagog. tidskr." 1883, 1886,
"Teol. tidskr." 1884, 1885); jfr äfven
"Kyrkohist. årsskrift" 1900, 1901, 1910.
K. B. W-n.
Spegelafläsning, fys., en af Poggendorff uppfunnen
metod för afläsning af mycket små vinklar. Om man
t. ex. vill observera de små förändringar läget af
en fritt hängande magnetnål undergår, kan detta ske
med stor noggrannhet genom följande anordning. På
magneten eller den tråd, hvarpå den hänger, fästes en
liten planspegel a (se fig.), och på ett afstånd från
densamma uppställes på ett säkert stativ en optisk
teo-dolit eller astronomisk kikare, e, inställbar på
kortare distanser. Denna tub placeras så, att dess
axel kommer vinkelrätt mot spegeln. Strax öfver
eller under tuben och vid dess objektivända, o,
placeras en upp- och nedvänd, horisontell skala,
bed, hvilken likaledes står vinkelrätt mot tubens
axel. Denna skala afspeglar sig i planspegeln och
ses genom tuben i rättvänd ställning. Är skalan så
inställd, att dess nollpunkt, reflekterad i spegeln,
ses i tuben sammanfalla med hårkorset, märkes den
allra minsta vridning, som magnetnålen och den på
denna fästa planspegeln göra, därpå, att bilden
af skalans nollpunkt lämnar hårkorset och en annan
skaldel intar dess plats. Iakttar man nu genom tuben,
hvilken skaldel som befinner sig invid hårkorset,
så kan man lätt, med kännedom af skaldelarnas storlek
och af tubens afstånd från spegeln, beräkna, hur stor
vinkel magnetnålen vridit sig ur sitt ursprungliga
läge. Härvid bör observeras, att spegelns vridning
är endast hälften af den förflyttning, som bilden
af skalans nollpunkt undergått. En variation
af ifrågavarande metod består däri, att kikaren
ersattes med en lampa, vanligen en liten glödlampa,
framför hvilken en konvex lins placeras och inställes
så, att en tydlig bild af lys-tråden erhålles på
skalan. Om spegeln vrider sig, förflyttar sig bilden,
och vridningsvinkeln kan på nyss omnämnda sätt lätt
bestämmas. R. R.*
Spegelamalgam. Se A m a l g a m l och F o l i e-ring.
Spegelcirkel, astron., instrument, konstrueradt enligt
samma princip som prismacirkeln. Hos spegelcirkeln
är den totalreflekterande prisman ersatt med en
spegel (se Astronomiska instrument, sp. 296).
B-d.
Spegelfölie. Se Bladmetall 4. Spegelförsök,
Fresnels. Se Interferens, sp. 765.
Spegelgalvanometer, fys. Se Galvanome-t e r, sp. 671.
Spegelglas. Se Glasfabrikation, sp.
1280. Spegelhvalf, bygnk. Se H v
a l f, sp. 1390. Spegeljärn, metall.
Se Manganjärn. Spegelkalkonen, zool. Se M
el ea gris. Spegelkarpen, zool. Se K a r p s
l ä k t e t. Spegelklädsel. Se Bordläggning,
skpsb. Spegelkvadrant, astron., instrument,
konstrueradt enligt samma princip som
spegelsextanten
(se Astronomiska instrument, sp. 296), men omfattande
en fjärdedels cirkel i st. f. som hos sextanten
en sjättedels. B~d-
Spegellist, skpsb. Se L i s t 2.
Spegelpåfåglar, zool. Se Polyplectron.
Spegelsextant 1. Sextant. Se Astronomiska instrument,
sp. 296.
Spegelstereoskop. Se Stereosko p.
Spegelteleskop 1. Reflektor. Se Astronomiska
instrument, sp. 290, och Kikare.
Spegeltimmer, skpsb. Se H ä k t b a l k.
Spegling, fys. Se Ljus, sp. 887, Reflexion l och
Spegel.
Speglosa. Se Glosa 2.
Speidel [spa’j-], Wilhelm, tysk tonsättare,
f. 1826 i Ulm, d. 1899 i Stuttgart, studerade i
Mimenen, verkade från 1857 som kördirigent och
kon-servatorielärare (pianospel) i Stuttgart och
kompo* nerade i efterklassisk stil samt påverkad af
Schu-mann gedigna sångverk för manskör (Waldestrost,
Fräter Kellermeister, Wikinger ausfahrt. Volkers
nachtgesang, Geisterchor aus "Faust"), sonater m. m.
Speier l. Speyer [spa’j-; lat. Spira]. 1. Fordom
ett tyskt riksomedelbart biskopsstift, ett af de
äldsta i Tyskland, mellan Kurpfalz, Baden, Elsass
och grefsk. Leiningen, omfattade på 1700-talet 1,542
kvkm. på ömse sidor om Rhen 55,000 inv. Genom freden
i Lunéville (1801) kom den på vänstra Rhenstranden
belägna delen till Frankrike, men afträddes 1815
till Bajern, och den öfriga delen införlifvades 1803
med Baden. Biskopens residens var Bruchsal. 1817
upprättades stiftet åter och omfattar nu Bajerska
Rhenpfalz. Omkr. 400,000 katoliker. Se Remling,
"Geschichte der bischöfe zu Speier" (1852–54). –
2. Hufvudstad
 |
| Domkyrkan i Speier. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
