Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spektralanalys - Spektralapparater - Spektralfärger - Spektrallinjer - Spektrobolometriska mätningar - Spektrofotometer - Spektrograf - Spektroheliograf - Spektroheliogram - Spektrometer - Spektroskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
627
Spektralapparater-Spektroskop
spektra. Genom att undersöka, till hvilken grad
vissa ljussorter absorberas af en lösning, eller
genom bedömande af lösningens färg, kolorimetri
(se Kolorimeter 2), kunna i många fall
slutsatser ang. mängden af det i lösningen befintliga
absorberande ämnet dragas. Ett ungefärligt mått på
koncentrationsgraden kan erhållas, om i det ena
af två reagensglas hälles den lösning, som skall
undersökas, och i det andra en normallösning
af samma ämne, och de båda lösningarnas färg
jämföres. Om normallösningen utspädes med bestämda
mängder lösningsmedel, tills den får samma färg
som den andra lösningen, kan koncentrationsgraden
hos sistnämnda lösning beräknas. Metoden vinner i
skärpa, om de båda lösningarna observeras samtidigt
och därvid placeras omedelbart intill hvarandra. Man
begagnar därför, då större noggrannhet åsyftas,
särskilda instrument, medelst hvilka ljusstrålar,
som passerat genom de båda lösningarna, lagras
omedelbart intill hvarandra. Då absorptionsförmågan
hos en lösning är beroende på antalet absorberande
molekyler i lösningen, kan koncentrationsgraden
beräknas, om absorptionsförmågan bestämmes. För att
förenkla beräkningen införde Bunsen och Roscoe
begreppet exstinktionskoefficient, hvarmed
förstås reciproka värdet af den skikttjocklek, som
en viss substans måste ha för att genom absorption
nedsätta det genomgående ljusets intensitet till
1/10 af det infallande ljusets. För två lösningar
af samma ämne med koncentrationsgraderna c1 och c2
och exstinktionskoefficienterna e1 och e2 gäller relationen
c1/e1 = c2/e2 = A
d. v. s. förhållandet mellan koncentrationsgraderna
och exstinktionskoefficienterna är en konstant
(A). På möjligheten att bestämma dessa förhållanden
beror hela den kvantitativa spektralanalysen. Om
vid en lösning med bekant koncentration (c)
dess exstinktionskoefficient (ej bestämmes för
en viss ljussort, är därmed konstanten (A) för
detta ämne och denna ljussort funnen, och man kan
vid en lösning med obekant koncentration (c2),
sedan exstinktionskoefficienten (e2) bestämts,
beräkna koncentrationsgraden ur ekvationen c2 = A
. e2. Vid den kvantitativa spektralanalysen gäller
det således att inom ett visst område i spektret
bestämma ljusstyrkan hos ljus, som fått passera
genom det ämne, som skall undersökas. Uppgiften
blir således af fotometrisk art, och samma slags
apparater, som användas för bestämning af ljusstyrkor
i allmänhet, kunna begagnas äfven för ifrågavarande
undersökningar (jfr Fotometer). Den vätska, som skall
undersökas, anbringas vanligen i ett litet glaskärl
af det utseende, som fig. visar. I kärlet, som har
planparallella väggar, finnes en parallellepiped af
glas (a), hvars öfre yta är skarpt afslipad. Om
afståndet mellan kärlets glasväggar är 11 mm. och
parallellepipedens tjocklek är 10 mm., kommer, när
kärlet fylles med vätska, vätskeskiktets tjocklek i
den öfre delen af kärlet att vara 11 mm., under det
att det i den nedre har endast
l mm. tjocklek. Ljuset har således i den öfre delen
att passera genom ett vätskeskikt, som är precis
l cm. tjockare än i det undre. Efter bestämning
af styrkan hos ljus, som passerar genom kärlets
båda delar, kan exstinktionskoefficienten lätt
beräknas. Den kvantitativa spektralanalysen är
användbar vid alla färgade lösningar, som ha ett
utprägladt absorptionsspektrum, t. ex. för lösningar
af kaliumpermanganat, kaliumbikromat, kromalun,
indigo och andra färgämnen, bestämning af minimala
mängder koppar i form af kopparammoniumsulfat,
vid medikolegala undersökningar af blod (jfr
Absorption). - En betydligt enklare, men på samma
gång också mindre skarp undersökningsmetod tillämpas
vid kolorimetern (se d. o.), vid hvilken mätningarna
icke utföras i ett bestämdt område af spektret, utan
vanligt hvitt ljus används. - Om Absorptionsspektrum
se Spektrum. Om Fraunhoferska linjerna, Kirchhoffs
lag och Konkavgitter se Spektroskopiska apparater.
Litt.: J. Formánek, "Die qualitative
spektralanalyse" (2:a uppl., 1905),
samt H. och P. Krüss, "Kolorimetrie und
quantitative spektralanalyse" (2:a uppl., 1909).
T. E. A.
Spektralapparater, fys. Se Spektroskopiska apparater.
Spektralfärger, de färger, som förekomma i spektrum
(se d. o.).
Spektrallinjer, fys. Se Spektrum.
Spektrobolometriska mätningar, fys., mätningar i
spektrum med tillhjälp af bolometer (se
d. o.).
Spektrofotometer, fys., fotometer (se d. o.),
speciellt anordnad för mätningar i spektret.
Spektrograf. Se Astronomiska instrument, sp. 299,
och Spektroskopiska apparater.
Spektroheliograf, astron., instrument, först
konstrueradt af Hale och, oberoende af honom,
af Deslandres omkr. 1892, tjänande till att
erhålla monokromatiska bilder af solen i en viss
spektrallinjes ljus. Spektroheliografen består till
sin princip af en spektrograf, hvars kollimator och
kameratub äro parallella med hvarandra och som är
anbragt på en refraktor så, att kollimatorns spalt
befinner sig i refraktorns brännplan, där solbilden
faller. I kameratubens brännplan är en andra spalt
anbragt, som till fotografiplåten genomsläpper
af det där uppkomna solspektret endast en enda
spektrallinje. Därigenom att hela apparaten får
en med brännplanen parallell rörelse i spektrums
längdriktning, blir successivt hela solskifvan
afbildad i den ifrågavarande spektrallinjens ljus
(se Solen). En så erhållen bild af solen kallas
spektroheliogram. . B-d.
Spektroheliogram, astron. Se Spektroheliograf.
Spektrometer, fys. Se Spektroskopiska apparater.
Spektroskop [-skåp], fys. Se Spektroskopiska
apparater. - Spektroskopi, fys., den gren
af optiken, som afhandlar de i naturen förekommande
eller på konstgjord väg åstadkomna formerna af
ljus- och värmestrålning, strålarnas uppkomstsätt,
sammansättning och egen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
