Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 635-636 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spektroskopiska apparater - Spektroskopiska dubbelstjärnor - Spektrum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Efter upprepade reflexioner uppkommer på detta sätt
ett knippe sinsemellan parallella ljusstrålar på
hvardera sidan af plattan. Men då en vägskillnad


Fig. 8 B. Fickspektroskop.

förefinnes mellan de olika strålarna inom dessa
knippen, komma de, om de medelst en lins brytas
tillsammans, att ge upphof till interferensband (jfr


Fig. 9. Gitterspektroskop.

Interferens, sp. 765), och ett spektrum erhålles,
som lätt kan iakttagas medelst en kikare. I ett sådant
instrument har man ett utomordentligt


Fig. 10. Spektrometer för uppmätning af
deviationen.

skarpt medel att afgöra, om en viss ljussort ar
homogen eller huruvida den består af en blandning af
ljussorter med olika våglängd. För en viss


Fig. 11. Interferensspektroskop.

våglängd erhålles ett skarpt markeradt linjesystem,
och för hvarje annan erhållas linjesystem, som
äro belägna på andra ställen. Om en spektrallinje
i verkligheten består af flera olika linjer, som
i ett vanligt spektroskop icke kunna skiljas från
hvarandra, visar den dock, om den undersökes medelst
den Lummer-Gehrkeska interferensplattan, skilda
linjesystem. Flera andra slags interferensspektroskop
1. interferometrar finnas konstruerade. -
Spektralapparater, som skola användas för de
ultraröda och ultravioletta delarna af spektret,
måste vara konstruerade särskildt med hänsyn
till egenskaperna hos dessa strålar. Se härom
art. Ultraviolett ljus och Värmestrålning. Litt.:
Kohlrausch, "Lehrbuch der praktischen physik"
(12:e uppl. 1914), och E. Baur, "Kurzer abriss
der spektroskopie und kolorirnetrie" (1907).
T. E. A.

Spektroskopiska dubbelstjärnor, astron. Se
Dubbelstjärnor, sp. 976.

Spektrum (lat. spectrum, bild), best. form spektret,
plur. spektra och spektrer, fys., den färgade bild,
som uppstår, när sammansatt ljus uppdelas i sina
enkla beståndsdelar. Olika ljussorter ha olika
brytbarhet (jfr Dispersion). Violett ljus
brytes t. ex. starkare än gult ljus och detta
starkare än rödt. Om ljus, som innehåller olika
färger, får passera genom en glasprisma, uppdelas det
därför. (Jfr Newton, sp. 891.) Låt A i fig. l
(se färgpl. III) föreställa en liten rund öppning,
genom hvilken vanligt solljus kastas in mot en prisma
(P). Uppfångas ljuset på en skärm, får man, om prisman
tages bort, en hvit rund fläck (PC) på skärmen,
men får ljuset passera genom prisman, erhålles i
stället ett färgadt band (V-R), ett spektrum. I
spektret kan man lätt urskilja vissa hufvudfärger:
rödt, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett,
meii i verkligheten ingå i det hvita ljusets spektrum
oändligt många färger, som utan skarpa gränser öfvergå
den ena i den andra. Ett på nyss omtalade sätt
erhållet spektrum säges vara orent, emedan hvarje
särskild ljussort på skärmen ger en färgad bild af
öppningen, hvilka bilder delvis täcka hvarandra. Låt


Fig. 2.

hvitt ljus falla genom en smal springa (S i fig. 2)
i st. f. genom en rund öppning. Medelst en lins (L)
göras ljusstrålarna konvergenta, så att de skulle
förena sig till en tydlig bild af springan (B), som
antingen kan uppfångas på en skärm eller direkt med
blotta ögat eller genom en lupp kan iakttagas. Om
en prisma (P) inskjutes omedelbart bakom linsen,
komma ljusstrålarna att brytas och samtidigt att
uppdelas i sina enkla beståndsdelar, (l fig. äro
endast de violetta och röda strålarna antydda.) Alla
röda strålar förena sig till en bild (R) och alla
violetta till en annan bild (V). Alla andra ljussorter
förena sig till bilder, som i ordning alltefter de
resp. ljussorternas brytbarhet ligga mellan de röda
och violetta bilderna, och man erhåller sålunda ett
spektrum, som säges vara rent. De bilder af springan,
hvaraf spektret

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>