- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
643-644

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spekulativ - Spekulera - Spel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som intagits af Fichte d. y. (Spekulative
theologie,
1846—47),
Weisse, Ulrici m. fl. (Jfr Rationalism.)
2. S—e.

Spekulera (af lat. speculari, spana), begrunda,
tänka djupsinnigt; föreha eller uppgöra planer,
företrädesvis i fråga om affärer (jfr Fond och
Spekulation 2). — Spekulant, person, som förehar
planer på att komma i besittning af någonting.

Spel (ty. spiel), eg. lek. 1. En sysselsättning
af kropp eller själ med kropps- eller
själsförmögenheternas utveckling samt icke minst
vederkvickelse eller förströelse till syfte. Bland
spel, vid hvilka kroppen hufvudsakligen är verksam,
märkas bollspel, kägelspel, kulspel (se dessa
ord) m. fl. Vid schack- och damspel, kortspel,
tärningsspel o. s. v. tagas däremot i synnerhet
själsförmögenheter (uppmärksamhet, iakttagelse- och
uppfinningsförmåga) i anspråk. En mellanställning
kan biljardspelet sägas inta. Om olofligt spel se
Sedlighetsbrott. Berömda festspel med täfling i
kroppsliga idrotter äro de i forntidens Grekland
firade isthmiska spelen (se d. o.), nemeiska spelen
(se Nemea), olympiska spelen och pythiska spelen
(se dessa ord) samt de moderna (internationella)
olympiska spelen (se bd 20, sp. 670-681), nordiska
spelen och svenska spelen (se dessa ord). Jfr
Folklekar och Lek. - 2. Maskint. Se nedan. -
3. Mus. Traktering af ett instrument; register i
harmonium. - 4. Sammanfattningen af musikanterna i
ett regemente, som förr voro dels särskildt genom
kontrakt antagna fältmusikanter, dels s. k. "spel
i nummer", hvilka senare tillhörde manskapet (jfr
Musikpersonalen). - 5. Zool., benämning på åtskilliga
fåglars parningslekar. Särskildt används detta namn
i fråga om tjäder och orre, men äfven brushanens,
dubbelbeckasinens och trapparnas parningslekar
benämnas stundom spel. Jakt under parningstiden
("skytte på spel") var i äldre tider vanlig,
men är numera förbjuden såsom alltför förödande.
5. G. G.

Spel, maskint., maskiner för uppfordring af eller
nedfirning af tyngder.

Spel drifna af lefvande motorer lämpa sig visserligen
endast för mindre tyngder, små hastigheter och föga
betydande uppfordrings-höjder, men de ha dock en
vidsträckt och viktig användning. Handvind är
ett spel af enklaste beskaffenhet; den utgöres af en
horisontal vals, hvars i en bock lagrade axel är vid
h vardera ändan försedd med en handvef. På valsen
är fäst en lina, som, då vinden är uppställd rätt
ofvanför den plats, från hvilken uppfordring skall
ega rum, nedhänger lodrätt och som vid användningen
upplindas på eller af vecklas från valsen. Då vinden
ej kan placeras på detta sätt, ställes den ett stycke
åt sidan och linan får gå öfver en brytrulle, ledande
denna ned till lasten. Handvinden ingår som väsentlig
beståndsdel i små lyftkranar vid byggnadsplatser
och hamnar, ombord å fartyg, i fabriker, verkstäder
och magasin. Då större lyftkraft är erforderlig,
användas en eller flera kugghjulsutväxlingar mellan
handvef axeln och valsen. Hästvind skiljer sig
från handvinden ej endast därigenom, att motorerna
äro dragare, anspända vid långa horisontala bommar,
sittande i den vertikala
axeln, utan ock därigenom, att från valsen
utgå två linor, den ena på ena sidan, den andra på
den motsatta. Härigenom kunna dubbla lastkorgar,
utbalanserande hvarandra, komma till användning
växelvis; den ena går ned, då den andra går
upp. Utbalanseringen minskar behof vet af drifkraft,
och driften blir därigenom förbättrad. De lefvande
motorernas kraft- och effektutvecklingsförmåga
är mycket begränsad. Af en man kan nämligen vid
handvinden icke påräknas större drifkraft under
längre tid än omkr. 8 kg. med en hastighet för
kraftpunkten af ungefär 0,8 m. i sek., hvarför
effekten icke uppgår till mer än omkr. 6,5
mkg. i sek., d. v. s. ungefär 1/16 kilowatt (se
Arbetsförmåga). Af en medelstor häst kan vid häst
vinden påräknas en dragkraft af omkr. 45 kg. och en
hastighet af 0,9 m. i sek.; alltså en effekt af i
rundt tal 0,4 kilowatt. Oftast måste emellertid,
vare sig lasten eller hastigheten är betydande,
vid spelen uppoffras vida större effektbelopp än de,
som kunna påräknas af muskelmotorer. - Om bråspel
och pumpspel se Bråspel; om gångspel och dess
utvecklingsform barbotinspelet se Gångspel; om spanskt
spel
se d. o. - Spel med maskinella motorer drifvas
af vattenhjul, ångmaskiner, tryckluftmotorer eller
elektromotor er. Ångvinschar (se Vinsch), vindspel
drifna af små tvillingångmaskiner, äro mycket vanliga
på fartyg. Elektriskt drifna spel med en lyftkraft
af flera tiotal ton förekomma å traverskranar
(se därom Kran, sp. 1208 och fig. 7). Fördelen af
dessas användning är, att lasten kan lyftas från
ett ställe hvar som helst och nedfiras hvar som
helst inom de stora lokalerna. - Grufspel, äldre,
drifvas af vattenhjul, nyare af ångmaskiner eller
elektromotorer. De nyttiga lasterna uppgå i dessa
spel ända till 5 à 10 ton och hastigheterna för
lastkorgarna till inemot 30 m. i sek. Svenska grufspel
drifvas dock icke med större hastigheter än 4 à 6
m. Vid en nettolast af 10 ton och en hastighet af 30
m. i sek. kräfves en nettoeffekt af motorn af 3,000
kilowatt, hvartill kommer det belopp, som erfordras
för att öfvervinna de skadliga motstånden. Då därtill
kommer, att uppfordringen kan behöfva bedrifvas
från ett djup af 2,000 m., af hvilken anledning för
linornas uppvindning erfordras stora lintrummor samt
en hel del tillbehör, så bli dessa maskinerier i vissa
fall verkligen jättelika. I stora grufspel förekomma
lastkorgarna alltid parvis, och deras vikter bli då
utbalanserade. Behof af linviktens utbalansering
föreligger också. Detta framgår däraf, att vid en
linvikt af 5 kg. per m. och ett schaktdjup af 2,000
m. den fritt nedhängande linans vikt kan uppgå till
10,000 kg. För utbalanseringen betjänar man sig ofta
af starkt koniska, parvis förekommande trummor, på
hvilka linorna upplindas spiralformigt. Linan fästes
vid den mindre ändan af trumman och utgår därifrån, då
den är fullt afvecklad och den ena lastkorgen befinner
sig invid schaktbottnen; häfarmen för lasten blir
i följd häraf minst, då belastningen är störst; den
andra korgen hänger då i den på trumman fullständigt
upplindade linan, och dess häfarm har då nått sitt
största värde. Genom att afpassa lintrummornas största
och minsta diameter


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free