- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
703-704

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spezia - Speziaviken - Sphacelus - Sphaerella nivalis - Sphaeriaceae - Sphaeronites - Sphaeropsidales - Sphaeropsideae - Sphaerotheca - Sphaerotherium - Sphagia - Sphagna - Sphagnaceae - Sphagnacéer - Sphagnales

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Speziaviken-Sphagnales

704

efter plan af amiral Chiodo, befinner sig i vikens
nordvästra hörn vid S. Yito. Dess areal är 90 har,
hvaraf de båda bassängerna uppta resp. 9 och 14,5 har;
vid den inre ligga 6 dockor af 120-200 m. längd. På
östra sidan af viken, vid S. Bartolomeo, finnas
anläggningar för submarina vapen, i synnerhet
torpeder, ö. om staden ligger handelshamnen
innanför en 500 m. lång molo. Flera af italienska
flottans största krigsfartyg ha byggts i S. Bland
byggnader märkas sjukhuset i Porto Venere och flera
inilitäretablissemang. Staden har gymnasium, tekniskt
institut, teknisk och yrkesskola. Invånarna idka
skeppsfart och kusthandel samt tillverka hamp-tyg,
läder och möbler. På grund af sitt sköna läge
besökes S. äfven af en mängd badgäster. - Troligen
grundlagdt efter den närbelägna staden Lunas (se
d. o.) förstöring på 1000-talet, erhöll det sina
privilegie- på 1500-talet. Napoleon I påvisade dess
lämplighet som örlogshamn, men först 1860 beslöt man
att där anlägga en sådan. Starka befästningar började
sedan anläggas, och när alla planerade anläggningar
bli färdiga, kommer S. att skyddas af en mängd fort
och batterier, hvilka då kraft en kcstnad af omkr. 150
mill. lire. Viken mäter 2,600 har och begränsas af
två 400-500 m. höga bergmassiv, så att landstigning
är möjlig endast i Magras mynning, under det att
landbefästningar behöfvas mot n. v., n. och n. ö. för
att möta anfall från Magradalen. De förnämsta
befästningarna äro fort Parodi (627 m. ö. h.) 4
km. n. v. om S., som behärskar öfvergången öfver Colle
di Biassa; iort Sommovigo och batteriet Marinasco,
som skydda vägen från Genua; vidare forten Vissegi (+
349) och Castellazzo (+ 220) 3 km. n. om S., Garbia,
M:te Albano, Mad. del Bacon Viaggio och batteriet
Frosonara vid Magra järnvägsbron, forten Monte Bastia
och Capituio. ö. och v. om vågbry-taren, som har ett
pansartorn å hvar ända, finnas 150, resp. 350 m. breda
genomfarter. På ön Palmaria ligga ett fort (+ 187),
pansartornet Um-berto I och pansarbatteriet Scuola,
hvardera med 2 st. 40 cm. Kruppkanoner. På halfön
ligga Castagnabatterierna (ett högre jordbatteri och
ett lägre pansradt), fort och batteri S:ta Maria och
batterierna Pezzino samt härbakom forten Muzze-rone
(+ 319) och Castellana (-f 498). Ytterligare finnas
i n. v. fort S:ta Croce (+ 546), batteriet M:te
Bramapane och fort Verugali, som ansluter till
Parodi. Yid hamnens bakgrund ligga batterierna
Cappuzini och åt ö. batterierna Tele-.grafo,
Bartolomeo alto och basso vid inre hamnen och fort
Falconara vid vågbrytaren samt de pansrade sjöforten
Ginestrone och Trebbiano samt fort Maralunga. Bakom
dessa verk ligga från v. till ö. de högre forten
Yal di Lochi, Monte Eufino, Pianellani och Monte
Canarbino, batteriet Pugliola, forten Lerici och Monte
Branzi, redutten Valestreri samt forten Eochetta och
Monte Marcello. J-
F- N. L. \V:son M.

Speziaviken [spe’ttsia-]. Se Spezia.

Spha;celus (lat., af grek. sfa’kelos, brand),
.patol. Se Brand 3.

Sphaerella nivälis, bot. Se Grönland, sp. 497, Röd
snö och Snöalger.

SphaBfiäcea?, bot. Se Pyrenomycetineae.

Sphaeronites (af grek. sfalfra, klot) 1. Sphse-T o
n i s. paleont., släkte af cystidéernas ordning

(se C y s t i d e a). S’, pomum
är allmän i och karakteristisk för
ortoceratitkalken i flera svenska provinser.
B. L-n.*

Sphaeropsidäles, Sphseropsideae, bot., serie
bland Fungi imperfecti, utgörande konidieformer
af askomyceter. Konidierna utbildas i pyknider,
som vanligen öppna sig med en por eller en
längdspricka. Hithörande svampar äro till stor del
parasiter på kulturväxter och kunna förorsaka ej
obetydlig skada. Arter af släktet Phyllosticta
bilda fläckar på bladen af syren, murgröna,
plommon, körsbär, palmer o. s. v. P/towa-arterna
parasitera i synnerhet på stjälkarna och kunna
åstadkomma farliga sjukdomar. P. Rostrupii visar
sig på öfre delen af morötter som insänkta gråa
fläckar och kan förorsaka rotens ruttnande och
stjälkens vissnande, så att plantorna gå ut,
utan att sätta frö. P. oleracea är orsaken till
kålplantornas "fallsjuka" och gör äfven stor skada
på vinterförråden af kålhufvud. P. Hennebergii
angriper hvete-axen. Andra PÄowa-arter lefva på
kålrötter, douglasgranen m. fl. Ascochyta Pisi
bildar ofta fläckar på ärtskidor, Septoria graminum
visar sig på bladen af sädesslag och andra gräs som
bleka fläckar med små svarta punkter (pykniderna),
S. pyricola förorsakar uppkomsten af många små. h
vitgråa fläckar på päronblad, S. Apii angriper ofta
selleribladen, som få bruna fläckar. Lepto-thyrium
Pini är mycket vanlig på bladen af flera barrträd.
G. L-m.

Sphseropsideae, bot. Se Sphseropsidales.

Sphaerothéca, bot., svampsläkte af fam. Erysi-bacece
(se d. o.). Flera bland arterna äro farliga
parasiter på kulturväxter, såsom S. mors uvce (se
Krusbärsmjöldagg), S. Humuli, som visar sig som
ett gråhvitt, mjölliknande öfverdrag på humlens
blad och blomställningar och äfven angriper andra
odlade växter, och S. pannosa, ros-mjöldaggen. Den
sistnämnda är de odlade rosornas mest bekanta fiende
bland parasitsvamparna. Dess mycelium ter sig
som ett hvitt mjöl på de unga bladen och en tät,
hvit filt på grenar och blommor, särskildt deras
fruktämnen. Fruktkropparna utbildas på grenarna och
nyponen. De angripna bladen bli krusiga och vissna
tidigt, blomknopparna stanna i sin utveckling, och
hela växten får ett föga tilltalande utseende. Olika
rosor äro olika mottagliga för sjukdomen. Medan
R. rugosa och polyantharosen Mme Norbert Leva-vasseur
gå fria, äro andra sorter, t. ex. klätterrosen
Crimson rambler, nästan alltid mer eller mindre
angripna. Sjukdomen, som gör skada äfven på persikor,
härjar svårast under varma och torra somrar. Den
bekämpas genom öfverpudring med svafvelblomma eller
besprutning med svafvelkalk-vätska, men den är ej
lätt att utrota. G. L-m.

Sphserothérium, zool. Se Glomerida?.

Sphagia, ö. Se S f ak t er i a.

Sphagna, bot. Se Sphagnales.

Sphagnäceae, bot. Se Sphagnales.

Sphagnacéer, bot. Se Mosse, sp. 1199, och Sphagnales.

Sphagnales, Sphagna, Hvitmossor, bot., underklass af
löfmossorna, utmärkt af i regel bladlik protonerna,
stam utan rhizoider, nervlösa blad, bestående al
2 slags celler, dels smala, klorofyllförande, sona
bilda ett slags nätverk, samt dels

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free