Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spik - Spikblad - Spikborr - Spikböld - Spikhammare - Spikharmonika - Spikklubba - Spikning - Spikolja - Spikreglar - Spiksjuk - Spiksmide - Spiktramp - Spiktunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715
Spikblad-Spiktunna
716
glödgad) järntråd af fyrkantig, mera sällan rund
eller trekantig tvärskärning. Trådstiftmaskinerna
(fig. 3) arbeta sålunda, att den förut riktade
tråden fasthålles mellan två rafflade klämbackar,
medan hufvudet formas genom stukning, hvarpå följer
spetsning genom två andra klämbackar, som pressa
spetsen till form af en pyramid och samtidigt
frånskilja det färdiga stiftet. Somliga maskiner
tillverka två stift samtidigt, i det att tråden
först afklippes till dubbel längd, hvarefter
hufvu-dena formas å båda ändarna af stiftet,
hvilket slutligen tudelas genom’klämbackarna, som i
detta fall i stiftet inpressa två med spetsarna mot
hvarandra vända pyramider. Smärre stift blåanlöpas
genom upphettning på en järnplåt eller svärtas med
linolja. Trådspik sorteras efter längden, scm växlar
från 6 mm. (groflek O,e mm.) till 200 mm. (groflek
6 mm.). Tre- och fyrkantspik ha stundom skruf-form
med mycket stor stigning hos gängan. Sådan spik
sammanhåller kraftigare. Trädstift benämnas efter
ändamålet: skifferstift, spånstift, ribbstift,
golfstift, skostift etc. - Gjuten spik, numera sällan
förekommande, tillverkas af gjutjärn, koppar, brons
och zink.
Bland mera speciella arter af spik märkas följande:
hästskos ö m, breda och tunna, vanligen med
skarpt tillspetsade hufvuden, tillverkas numera
i maskiner. Ämnet utgöres af en valsad skena med
en tvärprofil, motsvarande sömmets längdprofil,
dock med hufvud åt båda hållen. Sömmen utklippas
och uträckas till mycket tunn form, antingen mellan
excentriska valsar- eller genom pressning mellan tvji
klämbackar. - Tenlikor, tapetserar- 1. möbelstift,
tämligen korta, men med stora, buktiga, ofta ornerade,
till prydnad afsedda hufvuden af mässing eller
liknande metall. De tillverkades förr h. o. h. genom
gjutning. Numera pressas hufvudet af plåt och fästes
vid stiftet antingen genom lödning eller genom
tillstukning af metallen kring stiftets hufvud. -
Häftstift tillverkas med mässingshufvud och järnstift
eller h. o. h. af järnplåt med stiftet bildadt
genom utstansning ur hufvudet, utböjning till rät
vinkel samt spetsning och sammanpressning till rund
form. Flera svenska järnverk bedrifva spiksmide. Hit
höra Boxholms bruk (årlig tillverkn. omkr. 2,000 ton),
Kallinge (omkr. 1,500 t.), Domnarfvet (omkr. 900
t.), Avesta, Degerfors m. fl. Söm tillverkas
vid Håg-fors, Uddeholm, Domnarfvet m. fl. Ärliga
tillverkningsvärdet af spik och stift i Sverige
uppgår till omkr. 51/2 mill. kr. En mindre del. i
synnerhet gröfre spik (öfver 45 mm. lång), exporteras.
G- S-n-
Spikblad, bot. SeHydrocotyle.
Spikborr, tekn. Se Spikning.
Spikböld, en i eller tätt under huden uppkommande,
mindre bulnad, äfven kallad b o l d e (se d. o.).
Spikhammare, mek. Se Spik.
Spikharmonika (ty. nagelgeige, eisenvioline],
mus., ett instrument, som uppfanns 1740 af bajerske
violinisten Joh. Wilde och består af ett antal i en
resonansbotten fästa, runda och olika långa järn-
eller stålspikar (merendels utan hufvud). De äro
ordnade i half cirkel eller 3/4 cirkel, vanligen
kromatiskt i 2-2*/2 oktaver, och ange
olika toner, som frambringas genom att spikarna
bestrykas med hartsade stråkar. Tonen är klar och
något hvass. Spikharmonikan förekom som
Ijfll^JitftHÉh
Spikharmonika från Uppland. (Nordiska museet,
Stockholm.)
folkinstrument hos svenska allmogen under senare delen
af 1700-talet och inpå 1800-talet. Jfr H a r-m o n i k
a. E-
F-t.
Spikklubba. 1. Bot. Se Datura. - 2. Krigsv., namn på
morgonstjärna (se d. o.).
Spikning, tekn., indrifning af spik, används
hufvudsakligen till sammanfogning af träarbeten. För
gröfre spik och hårdt trä förborras vanligen med s p i
k b o r r, hvars diameter är högst 2/a af spikens. För
indrifningen används antingen hammare eller press,
den senare metoden mest använd vid masstillverkning
af träarbeten, t. ex. vid lådfabrika-tion, hvarvid
en särskild maskin, spiknings-m ask i n, används. För
utdragning af inslagen spik används ett tångliknande
verktyg, s p i k-utdragare, eller en kloliknande
del af ham-marhufvudet eller den ena, med en liten
urtag-ning försedda skänkeln hos en hoftång, för
grof spik kofot (se d. o.). Spikning undantränges
alltmer af hopskrufning för sammansättaing af
träarbeten. Skrufven skonar träet mera, åstadkommer
fastare anslutning, hvarjämte delarna lättare kunna
tagas i sär, om så skulle erfordras. G- S-n.
Spikolja (ty. spiköl, af spike, namn på Lavandula
spica), JEtheroleum spicce, farm., en flyktig olja,
som beredes genom destillation ur blomaxen (spicce)
eller rättare blomsvansarna (anthuri hos Lavandula
latifolia Vill. (L. Spica Chaix.), den bredbladiga
formen af lavendeln. Snarlik olja erhålles äfven af
L. Stoechas L. Den s. k. spikoljan, som väsentligen
består af cineol (C10 H18 0), har kamferlik-nande
lukt, men luktar därjämte af terpentin, som används
vid dess beredning. Spikoljan må icke förväxlas
med den fina, välluktande hos oss officinella
lavendeloljan (jfr Lavendel). Spikoljan nyttjas
utvärtes i liniment o. d. till ingnidning mot
reumatism, å svullnader o. s. v. O. T. S. (C. G. S.)
Spikreglar, virke, sågadt af furu och gran till 7,5
cm. tjocklek och 7,5-10 cm. bredd. W. E-n.
Spiksjuk, skpsb., brukade man förr säga om fartyg,
hvars järnförbindningar, bultar och spik i skrofvet
voro förrostade. E-. N.*
Spiksmide. Se Spik.
Spiktramp. SeHoflidanden.
Spiktunna, ett tortyrredskap, som är kändt eg,
endast från folksagorna och folkvisorna: hos oss
svenskar särskildt genom visan om ’’Liten Karin" (se
d. o.). Det bestod af en tunna med utifrån genomslagna
spikar, mot hvilkas spetsar den i tunnan inneslutne
sargades, då tunnan rullades om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
