- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
739-740

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spinteroskop - Spionage - Spionerilagen - Spion kop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Spinteroskop [-skåp; af grek. spinthér, gnista,
och skopéi’n, se], fys., apparat för att påvisa och
bestämma styrkan af α-strålningen vid radioaktiva
ämnen, består af en mässingscylinder (fig. 1), på
hvars botten finns en liten skärm (z), bestruken med
zinksulfid. På spetsen af en öfver skärmen befintlig
liten visare (f) är anbragt en ytterst ringa mängd
af ett radiumsalt (r). Visaren kan medelst en skruf
höjas eller sänkas i förhållande till skärmen,
och medelst en förskjutbar lupp (L) kan skärmen
noggrant observeras. På skärmen kan man iakttaga,
att i närheten af radiumpreparatet synes en massa lysande punkter, som
oupphörligen ändra plats, s. k. scintillationer
(af lat. scinti’lla, gnista; fig. 2). Fenomenet
förklaras därigenom, att de från radiumpreparatet
utslungade α-partiklarna (jfr Radioaktivitet,
sp. 869, och Radium, sp. 878), då de träffa skärmen,
bringa densamma att lysa. Genom att räkna antalet
scintillationer kan man bestämma antalet α-partiklar,
som utkastas från preparatet.
T. E. A.
illustration placeholder
Fig. 1. Genomskärning af ett Spinteroskop.

illustration placeholder
Fig. 2. Scintillationer ini spinteroskopet.


Spion (it. spione, fnhty. speha, sv. spejare),
krigsv., kallas i allmänhet hvarje person, som
under vistelse i fiendens land eller bland hans
trupper söker skaffa underrättelser, hvilka meddelas
hans egen armés öfverbefäl. Man skiljer vanligen
mellan spionering i krig och i fredstid. Före eller
strax i början af ett krig kunna spionerna göra
ganska god tjänst genom uppgifter om den fientliga
arméns sammansättning, förläggning, utrustning,
sinnesstämning m. m. Under ett rörligt fälttåg komma
deras meddelanden oftast för sent, men kunna stundom
vara af nytta. Sådant spioneri har enligt alla tiders
folkrätt varit belagdt med dödsstraff och är det
ännu. Förr hängdes en upptäckt spion utan rannsakning;
nu anser man undersökning inför krigs- eller ståndrätt
erforderlig, och mildrande omständigheter kunna därvid
förskona från dödsstraff, hvilket eljest följer genom
skjutning (arkebusering). Spioneri i fredstid har
visserligen i alla tider mer eller mindre förekommit,
men har genom den större hemlighetsfullhet,
med hvilken alla militära åtgärder numera omges,
ökats i omfattning och betydelse. För att skydda
sig mot spioneri ha de flesta stater antagit
spionerilagar (om den svenska se Spionerilagen),
hvilka stadga stränga straff, om ock icke lifsstraff,
för hit hörande förseelser. – Litt.: Kleinbowski,
"Det militära spioneriet" (öfv. från ry.; 1912),
och en uppsats i "Svensk militärtidskr." 1914. _
C. O. N.

Spionage [-naʃ], fr., spionerande.

Spionerilagen, jur. Under denna beteckning
sammanfattar man hos oss ofta lagen af 9 maj 1913
ang. ändring af vissa §§ i Straffl. kap. 8 samt
lagen af samma dag, innefattande vissa bestämmelser
till skydd för hemligheter af betydelse för rikets
försvar. Före tillkomsten af dessa lagar kunde
straffansvar för spionerihandlingar endast i ringa
omfattning inträda enligt vår rätt. Frånsedt de fall,
då gärningen innefattade kränkning af tjänsteplikt
och ansvar kunde ådömas enligt Straffl. kap. 25
resp. enligt strafflagen för krigsmakten, voro dylika
gärningar straffbelagda, endast om de innefattade
meddelanden till fienden i krigstid (Straffl. kap. 8 §
9) eller om de innefattade uppenbarande af "hemliga
underhandlingar, rådslag eller beslut i ärende,
därå rikets säkerhet eller rätt emot främmande
makt ligger" eller af "handling, som han i ty mål
lönlig hålla bort" (numera Straffl. kap. 8 § 17),
hvarjämte vissa bestämmelser funnos i T. F. för
den händelse gärningen föröfvats medelst tryckt
skrift. Härjämte kunde emellertid, därest vederlag
bevisligen erhållits af främmande makt, ansvar
inträda, oberoende af om någon spioneriverksamhet
ännu utöfvats eller icke, för "tagande af gåfva
eller förläning af främmande makt för att dess fördel
mot riket främja eller riket eljest skada" (numera
kap. 8 § 15). I öfrigt kunde in- eller utländska
medborgare efter eget godtfinnande sysselsätta sig
med uppspårande af militära hemligheter samt meddela
dylika till andra, så långt icke faktiska hinder,
t. ex. i form af anordnad militär bevakning, lade
hinder i vägen därför. Genom den förstnämnda af de
nya lagarna infördes nu i kap. 8 härutöfver dels ett
allmänt straffbud för "uppenbarande för obehörig af
sådana handlingar, afbildningar eller andra föremål
eller sådana sakförhållanden, hvilkas uppenbarande
för främmande makt kan skada rikets försvar och
som man vet böra hemliga hållas" (§ 18), samt för
försök till såväl detta brott som det i § 17 nämnda
(§ 19), dels ock straff för den, "som med vetskap
om, att ett dylikt föremål eller sakförhållande bör
hållas hemligt, obehörigen sätter sig i besittning
af sådan hemlighet" (i § 20) resp. för den, som
gör försök till dylik gärning i syfte att uppenbara
hemligheten för främmande makt (i § 21), hvarjämte
vissa kompletterande tillägg infördes i T. F. Genom
den senare af de båda ofvannämnda lagarna infördes
härutöfver särskilda lägre straff för olofligt
beträdande af militära anläggningar eller fartyg,
öfverträdande af förbud att öfvervara manöver,
afbildande (fotografering) eller beskrifvande
af fasta försvarsanläggningar utan vederbörligt
tillstånd i vissa fall samt sjömätning eller lodning
i svenska farvatten utan dylikt tillstånd m. m.
N. S-g.

Spion kop [spiån kå’p], höjdparti i Natal på
Tugelaflodens vänstra strand, 30 km. v. s. v. om
Ladysmith, bekant genom det slag, som 24 jan. 1900
utkämpades på dess västligaste platå mellan en
boerstyrka af omkr. 600 man (under general Louis
Botha), som hade besatt platån, och en brittisk
härafdelning om närmare 5,000 man (under general Warren),
som gick till anfall mot den förra. Slaget var ett af
de blodigaste under hela kriget. Det slöt med boernas
fullständiga seger,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free