Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Spis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då däri eldas med ved, kol e. d., får bränslet
brinna på en rost. Därigenom blir värmet på ett
något bättre sätt tillvarataget såväl för koknings-
som uppvärmningsändamål. Vid
|
Fig. 1. Huskvarnas järnspis för ved- och koleldning. |
|
Fig. 2. Huskvarnas järnspis för gaseldning, med sidvarmskåp. |
|
Fig. 3. Bolinders kombinerade ved- och gasspis (gasspisen t. v. å bilden), en alltmera använd typ. |
födoämnesberedning skyddas ock matvarorna bättre för rök,
gnistor m. m., hvarförutom spisugnen har sin stora
betydelse. Ofvanför eldstaden, som vanligen utgöres
af ett rektangulärt rum, hvarunder en asklåda är
anbragt, finnes en järnhäll, hvarpå kokkärlen äro
placerade. Denna järnhäll är försedd med af ringar
täckta hål, hvilken anordning medger, att olika stora
kärl kunna direkt utsättas för de heta gaserna från
elden. På vanliga nutida spisar finnas åtminstone
en stekugn samt en varmvattenreservoar. De heta
förbränningsgaserna från eldstaden stryka först
öfver ugnens tak, emellan detta och spishällen samt
upphetta därvid dessa bägge, gå sedan emellan ugnens
ena sida och spisens yttersida i riktning nedåt,
passera därefter under ugnens
botten och ut till rökröret. På svenska spisar är
vattenreservoaren merendels placerad på spisens ena
sida och uppvärmes direkt från denna, hvilken starkt
upphettas af elden i eldstaden. Spisar finnas
af de mest olika konstruktioner. På större sådana
finnas stundom två eldstäder, i hvilka man icke
behöfver elda samtidigt, samt två ugnar, en större
och en mindre. Stundom finnas särskilda anordningar
för stekning på spett, för griljering o. s. v. De
vanliga spisarna göras af gjutjärn. De äro inmurade
i en murmassa eller fritt stående. Man har numera
konstruerat äfven ett slags kakelugnsspisar,
afsedda för matlagning i arbetarbostäder, i syfte
att göra ett särskildt kök öfverflödigt. Vid dylika
är spisen inmurad i kakelugnens nedre del, och de
bortgående gaserna få passera igenom dess kanaler
för att därigenom uppvärma rummet. I gasspisen (se
d. o.) används lysgas som bränsle, en spisform,
som i storstäderna fått en allt större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0419.html