- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
763-764

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spitteler, Carl - Spittler, Ludwig Timotheus - Spittler, Christian Friedrich - Spitzmüller, Alexander von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

763

Spittler-Spitzmiiller

764

är denna dikt en af den samtida litteraturens
egendomligaste företeelser. Sublim i sin
själfständiga, personligt fantasifulla och energiskt
genomförda konst, kan "Olympischer friihling" sägas
vara rik på ädelt andligt patos och plastisk skönhet,
i hvilken man skönjer en förening af helleniskt
och schweiziskt. Språklig djärfhet, men äfven
språkligt tvång utmärker formen, hög idealitet i
den etiska åskådningen, stundom ej alldeles fri från
trots på egen egendomlighet, och, framför allt, den
lefvande, men i åtskilligt främmande och godtyckligt
gestaltade mytvärld, dit händelserna äro förlagda,
göra osannolikt, att den någonsin skall komma i
åtnjutande af allmänynnest, liksom ett och annat
hos S. otvetydigt vittnar om, att viljan trädt
i ställe för inspirationen. Prosaromanen Imago
(1906; 7,000 ex. 1911) innehåller i om-diktning
hans egen själs- och utvecklingshistoria,
Meine friihesten erlebnisse (1914) minnesbilder
från hans barnaår. Landskapsskildring är Der
Gotthard (1897). 1917 har annonserats ett nytt
arbete af S., Der neffe des herrn Bezenval. -
Mycket länge förbisedd, vardt S. sent omsider
upptäckt i Tyskland, där en växande skara af
litteraturbedömare och litteraturintresserade
ifrigt framhöll hans betydenhet. Sedan han 1914
med föredraget Unser schweizer ståndpunkt och i
det därpå följande ordskiftet än mer ställt sig
sympatisk mot ententen, har en förändring kunnat
märkas i hållningen mot honom i Tyskland. Se S:s
egen framställning af sitt lif i "Kunstwart"
(1908) samt F. Weingartner, "C. S." (1904),
F. H. Hofmann, "C. S" (1912), C. Meissner, ’
"C. S." (s. å.), A. Zelling, "C. S." (1914, i
"Tijdspiegel"), R. Faesi, "C. S." (1915), och
A. Steiger, "Spitte-lers sprachkunst" (s. å.).
R-n B.

Spittler, Ludwig Timotheus, tysk historiker
och statsman, f. 1752 i Stuttgart, d. 1810, blef
professor i Göttingen 1779 i kyrkohistoria och 1782 i
politisk historia. 1797 trädde han i wiirt-tembergsk
statstjänst och blef 1806 minister. Som politisk
historiker tog han intryck af Voltaire, som
kyrkohistoriker af Semler och Lessing. Han författade
bl. a. Grund-riss der geschichte der christlichen
kirche (1782; många uppl.), Geschichte Wurttem-bergs
(1783), Geschichte des flirstentums Hannover
(1786), Geschichte der spanischen in-quisition
(1788), Entwurf der geschichte der euro-päischen
staaten (1793), Von der ehemaligen zins-barkeit
der nordischen reiche an den römischen stuhl (1797)
m. fl. Hans Sämtliche werke utgåfvos (af hans måg
K. von Wächter-Spittler) i 15 bd 1827-37. Se G. Waitz,
"Göttinger professoren" (1872), och E. Fueter,
"Geschichte der neueren historiographie" (1911).
HJ- H-t.

Spittler, Christian Friedrich, en af banbrytärna för
1800-talets kärleksverksamhet, f. 12 april 1782 i
närheten af Pforzheim, Wurttem-

berg, d. 8 dec. 1867, omtalades 1808 som sekreterare
i det s. k. Kristendomssällskapet (grundlagdt 1780)
och var jämte Fr. Steinkopf och Ch. Gottlieb
en af de drifvande krafterna vid bildandet
af Baselmissionssällskapet 1815. 1820 var han
verksam vid bildandet af Israels vänners förening
och vid grundläggandet af räddningsanstalten för
gossar i Beuggen. Under grekernas frihetskamp
var han en af grundläg-garna af Föreningen för
sedlig och religiös inverkan på grekerna, som
hade till syfte att uppfostra grekiska gossebarn,
som räddats ur turkiskt slafveri, och för detta
ändamål i anslutning till uppfostringsanstalten
i Beuggen upprättade det s. k. "grekiska hemmet"
(1826- 32). Hans mest betydelsefulla gärning var
upprättandet af Chrischona-anstalten utanför Basel
för utbildning af lekmannaarbetare i den inre och
yttre missionens tjänst, skriftspridare, kateketer,
diakoner m. fl. Grundlagd 1840, blef den centrum för
den s. k. pilgrimsmissionen, som utsände arbetare
icke blott till Schweiz, Tyskland och Österrike,
utan äfven till Amerika, Armenien och Palestina,
där från 1847 upprättades ett s. k. "brödrahus" med
ett par kristna arbetare, som dock senare anslöto
sig till biskop Gobats mission. Med Jerusalem som
utgångspunkt planerade S. och realiserade delvis
en s. k. "Apostlaväg", som skulle omfatta 12
stationer, fram till Abessinien. S. var därjämte
en bland grundläggarna af en döfstum-anstalt, ett
hem för värnlösa kvinnor, ett hem för ålderstigna,
"den frivilliga tvångsanstalten i Maienbtihl"
(i närheten af Chrischona) för afsig-komna män;
hans sista åtgärd var affattande af ett upprop
till bildande af en förening i Strass-burg med
syfte att taga ?>ig an de försummade vedhuggarna
på Vogeserna. Biogr, af J. Kober (1887). _
A. K.

Spitzmiiller, Alexander von, österrikisk politiker
och finansman, f. 12 juni 1862 i Wien, inträdde
1883 på ämbetsmannabanan inom finansförvaltningen
i Nieder-österreich och fick mot 1880-talets slut
anställning i österrikiska finansministeriet,
där han snart blef en bland de för finanstekniska
utredningar mest anlitade arbetskrafterna. Särskildt
tog han framträdande del i utarbetandet af lagar om
valutareglering och bankväsen samt i förarbetena
till den af Körber och Koloman Szell dec. 1902
genomförda ekonomiska uppgörelsen (ausgleich) mellan
Österrike och Ungern. S. var 1903-10 president för
Österrikes "finanzlandesdirektion " och lämnade
därpå statstjänsten för att öfvertaga ledningen af
österrikiska kreditanstalten. Nov. 1915 utnämndes
S. till handelsminister i grefve Sturgkhs ministär,
afgick, då efter mordet på Stiirgkh E. v. Körber
bildade ny ministär (l nov. 1916), och fick vid
Kör-bers afgång (dec. 1916) i uppdrag att själf bilda
ministär. Detta lyckades honom emellertid icke,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free