- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
779-780

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sponneck, Vilhelm Karl Eppingen - Sponneck, Frederik Vilhelm - Sponsalier - Sponsor - Spont - Spontan - Spontini, Gasparo Luigi Pacifico

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

779

Sponsalier-Spontini

land, men blef i nov. 1865 afskedad enligt
folkets önskan. 1866-69 var S. folketingsman,
blef 1868 direktör i nationalbanken och 1873 i den
ny-stiftade handelsbanken, var dessutom styrelseled,
i åtskilliga viktiga aktiebolag (t. ex. Store
nordiske telegrafselskab) samt var 1872 ordf. i
Skandinaviska myntkommissionen. - 2. Frederik
Vilhelm S., grefve, den föregåendes son, diplomat,
f. 23 mars 1842, blef 1869 juris kandidat och var
1870 anställd som frivillig i franska hären (han
utnämndes till kapten i Bourbakis kår). Efter att
ha varit legationssekreterare i London 1880-94 och
därefter i Petersburg blef han 1888 ministerresident
i Washington och förflyttades 1893 till Wien samt 1897
till Stockholm, där han var danskt sändebud ända till
1912. 1-2. E. Ebg.

Sponsalier, lat. sponsälia, trolofningsfest.

Spo’nsor, lat., löftesman; fadder, dopvittne.

Spont 1. Spontning, bygnk., skarfning mellan plank
eller bräder sidovägen (längs kanterna) för att ge
dem större sammanhang eller åstadkomma en så tät och
för vatten ogenomtränglig fog som möjligt. En spont
består vanligen af fjäder och not, som ingripa i
hvarandra, såsom

anges å fig., och göres antingen så, att rännan -
noten -. uttages i den ena plankan och listen -
fjädern - i den andra, eller ock så, att noter
uttagas i båda planken och en lös fjäder insattes,
hvilken då ofta utföres af något bättre träslag
eller af plattjärn. - Spontning utföres i stor
skala i hyfvelmaskin eller för hand med hjälp af
särskild sponthyfvel. Spontadt virke begagnas i stor
utsträckning till golf, väggar, snickerier m. m. För
panelningar å väggar och tak inomhus användas
ofta i kanterna profilerade, s. k. pärl-spontade
bräder. - Spontvägg 1. spont benämnes en vägg, som
utföres af stående plank eller bjälkar insatta tätt
intill hvarandra, för att utestänga vatten eller
vattensjuk mark. Planken hopfogas då vanligen med
något slags spontning som ofvan. Spont väggar kunna
utföras af virke, fasonjärn eller armerad betong
och användas antingen som provisoriska väggar
vid utförandet af grundschakt eller rörgrafvar
o. d. eller ock som permanenta väggar vid grunder i
betong eller vid kajbyggnader och strandskoningar,
för att upptaga och till kajens stomme öfverföra
jordlagrens sidotryck. Särskildt ha i det senare
fallet spontväggar fått stor konstruktiv betydelse
vid moderna kajkonstruktioner, hvilka, om väggarna
utföras i armerad betong, kunna fås att uppfylla
alla de anspråk, som kunna ställas på dem. - Se den
i art. Grundläggning anförda litt. P.Ax.L. Spontan
(af lat. sura spofnte, själfmant, frivilligt),
själfverksam, själfvillig, frivillig; löt.,
vildväxande, själfsådd. - Spontaneitet, filos.,
förmåga att själf med egen, inre kraft frambringa
verkningar. Enligt Boströms åsikt äro alla organiska
1. lefvande

varelser spontana (= ega spontaneitet), till
skillnad från de oorganiska, döda tingen, hos
hvilka förändringarna ske blott till följd af
utifrån verkande orsaker. Det mänskliga lifvet är
enligt denna åsikt sålunda alltigenom spontant,
ehuru det på sitt lägsta stadium, sensationens och
driftens, är bundet af inre naturnödvändighet. Hos
Kant framställes spon-taneiteten hos förståndet såsom
motsats till recep-tiviteten hos sinnligheten. Enligt
de naturalistiska och materialistiska åsikter, som
neka viljans frihet, är naturbestämd spontaneitet
den högsta form af själfständighet, som öfver hufvud
finnes; men många af dessa åsikter förneka också
denna rest af frihet och anse hela universum såsom
en enda stor mekanism, hvars enskilda delar sättas
i rörelse med blott yttre naturnödvändighet. -
Spontana rörelser. Se Automatiska rörelser. -
Spontan muskelsammandragning. Se M u s k
l e r, sp. 1466. - Spontan somnambulism. Se
Somnambulism. - Spontant aneurysm. Se Aneu-rysm. -
Spontan variation, biol. Se Mutation, sp. 1483.
S-e.

Spontini [spån-], Gasparo Luigi Pacific o, italiensk
tonsättare, f. 14 nov 1774 i Ma-jolati i Mark
Ancona, d. där 14 jan. 1851, af ringa härkomst,
åtnjöt från 1791 konservatorie-undervisning af
Paisi-ello och Cimarosa i Neapel. S:s första
opera, I puntigli delle donne (1796), fäste på
honom Piccinis uppmärksamhet, och han blef dennes
elev. Efter en tids vistelse i flera af Italiens
större städer kom S. 1803 till Paris. Efter ett
föga framgångsrikt uppförande af några bland hans
i neapolitansk stil komponerade operor skref han La
Vestale i en helt annan, af Gluck påverkad stil samt
vann därmed 1807 fullständig framgång, så att han
t. o. m. erhöll det af Napoleon stiftade operapriset,
som skulle utdelas hvart tionde år. ("Vestalen"
gafs i Stockholm 1823.) Med storslagen enkelhet
och lidelsefull kraft i uttrycket förhärligade
S. i detta verk romarandan lika ypperligt, som
Gluck förut återgett den helle-niska. Därefter
följde 1809 Ferdinand Cortez (Stockholm 1826),
som äfven mottogs med ofantligt bifall och var
en illustration till kejsardömets militärglans
och eröfrarlust. S. utnämndes 1810 till direktör
för italienska operan (Théåtre de l’im-pératrice),
där han i oförfalskadt skick uppförde Mozarts "Don
Juan" f. g. i Paris. 1812 från-trädde han detta
direktörskap och utnämndes 1814 af Ludvig XVIII till
hofkompositör. Efter några tillfällighetsoperor skref
han 1819 sin tredje stora opera, Olympie. Vid denna
tid erhöll S. från konung Fredrik Vilhelm III kallelse
till Berlin, där han 1820 tillträdde en befattning
som generalmusikdirektor och hofkompositör. Hans
senare operor äro Nurmahal, Alcidor och Agnes von
Hohenstaujen (1829, omarb. 1837), ett af hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free