Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sporre - Sporreblomma - Sporren - Sporrklinga - Sporrslaget - Sporsäck - Sport - Sportler - Sports - Sportula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Sporreblomma-Sportula
786
motstånd. Man skiljer på olika slags sporrar;
t. ex. klack- 1. skrufsporren, som skrufvas fast i
stöfvelklacken (se fig. 1), och spännsporren, som
spännes på foten (se fig. 2). Sporren kan ha krokig
hals (se fig. 1) eller rak hals (se fig. 2) eller ock,
som danssporren, sakna hals (se
Fig. 1. Klack- 1. skr uf sp orre.
Fig. 3. Danssporre.
Fig, 2. Spännsporre.
Fig. 4. Sporrklingor af olika slag.
fig. 3). Äfven sporrklingan kan vara af olika slag:
utan taggar eller med mer eller mindre skarpa sådana
(se fig. 4). Spännsporren fasthålles medelst s p
o r r - r e m m a r (se fig. 2); svenska arméns
modell af 1895 är den spännsporre, som fig. 2
utvisar. Redan under forntiden användes sporrar, i
början bestående af endast en spetsig ståludd, fäst
på hälen. Under medeltiden tillkom sporrklingan,
som längre fram, särskildt i Amerika, fick en
storlek af ända till 10 cm. Under senare delen
af medeltiden erhöll den gyllene riddarsporren en
symbolisk betydelse. Den förlänades under särskilda
högtidligheter vid riddarslaget och medföljde i
grafven. De österländska folken ersätta sporren
med en skarp kant på stigbygeln, kosackerna med
ridpiskan. Sporrklingan förekommer som sköldemärke
(se fig. till Molett 3). - 2. Skpsb. Se Ra m m. -
3. Bot. Se Fruktsporre och Honungs-körtel. - 4. Zool.,
hos olika djurformer förekommande, ej homologa
"sporr"-liknande bildningar. Hos fåglarna ha sporrarna
vanligen en kägellik form med bred bas; de bestå
af ett yttre hornlager och en inre bentapp. Sporrar
finnas på olika delar af fågelkroppen på mellan-foten
(hos hönsfåglarna), på mellanhandsbenen, på ett
handlofsben o. s. v. Sporrarna äro att uppfatta som
anfallsvapen. - Hos kloakdjuren finnes en "sporre"
på foten, och hos flädermössen betecknas med detta
namn en skelettdel, som upp-bäres af hälutskottet och
uppbär svansflyghudens bakre rand. - Hos insekterna
ges namnet sporre åt tagglika utskott, som uppträda
å skenbenets undre ända. - 5. Jaktv., en inom
jägarkretsar vanlig benämning på den å bakfoten hos
hunden stundom uppträdande rudimentära första tån.
1. B. C-m. O. K-a. 4. L-e. 5. G. G.
Sporreblomma, bot. Se Linaria.
Sporren, Gyllene, påflig orden. Se Gyllene sporren.
Sporrklinga. Se Sporre 1.
Sporrslaget (Sporrslaktningen), namn på slagen vid
C o u r t r a i och Guinegatte (se dessa ord).
Sporsäck, bot. Se Ascomycetes och Sporangium.
Sport, eng. (eg. lek, förströelse), urspr, detsamma
som idrott (se d. o.). Inom idrottskretsar skiljer
man emellertid ganska noga på begreppen sport och
idrott. Sport är en förströelse, där materielen eller
det af människan styrda djuret är hufvudvillkoret
för utöfvandet och individens kroppsliga insats
mera är en bisak (motorsport, hästsport, segelsport
o. d.). Idrott är visserligen, liksom sport, "en
genom öfning vunnen färdighet", där dock utöfvarens
personliga och kroppsliga insats är hufvudsaken
och den använda materielen mera bisak (hopp, kast,
löpningar, simning, skidlöpning, skridskoåkning,
roddidrott o. s. v.). E. B-11.
Sportler (af lat. spo’rtula, se d. o.), finansv.,
afgifter, hvilka omedelbart gå till tjänstemännen
som ersättning för deras tjänstförrättningar. Rätten
till sportler har på senare tiden i sammanhang med
fastställandet af nya löneregleringar väsentligen
inskränkts, enär det visat sig lämpligare,
att staten uppbär afgifterna - t. ex. medelst
stämpel å handlingar o. s. v. - och själf aflönar
tjänstemännen. - I Sverige räknas till sportler
hufvudsakligen sådana afgifter, som betalas för
vissa förrättningar, hvilka tjänstemän verkställa
för enskildas räkning. En del af dessa förrättningar
består i utskrifvande och bestyrkande af offentliga
handlingar, utfärdande af intyg o. d. Afgiften härför
kallas lösen 1. expeditionslösen (sa d. o.). En annan
del består i förrättningar af allehanda slag, till
hvilkas utförande statens tjänstemän antingen äro
förpliktade eller af enskilda anlitas, såsom syner,
besiktningar, uppmätning af mark, uppskattning af
skog, mätning af fartyg, tullbevakning af fartyg
och gods under resa o. s. v. Till sportler kunna
äfven hänföras efter viss procentberäkning utgående
provisioner för medel, som i följd af tjänstemäns
åtgärd inflyta i statens kassa, såsom danaarfsmedel,
anmärkningsmedel, försäljningsmedel för i beslag
tagna varor o. s. v., äfvensom uppbördsprovision,
botes-andelar, debetsedelslösen o. d.
De belopp vederbörande tjänstemän ega som
sportler uppbära äro bestämda genom taxor. En
sådan af allmännare omfattning är k. förordn,
ang. expeditionslösen 7 dec. 1883, en annan är k. taxa
23 dec. 1910 å ersättning, som skall af trafikerande
utgöras för vissa af tulltjänstemän verkställda
tjänstförrättningar.
Strafflagen föreskrifver, att ämbetsman, som tager
eller eljest betingar sig för sin ämbetsåtgärd
någon belöning eller sportel, hvartill han icke är
berättigad, skall straffas med mistning af ämbetet
på viss tid eller med böter; under synnerligen
försvårande omständigheter kan straffet bli
afsättning. Jfr 0. M. T. Rabenius, "Handbok i Sveriges
gäl^ lande förvaltningsrätt" (d. I o. III, 1866,
1873; I i 2:a uppl. 1875), L. G. Linde, "Sveriges
finansrätt" (1887), och L. Cossa, "Första grunderna af
finansvetenskapen" (1882). H. S-n. (R. V.)
Sports [spå’ts], eng., biol., djur- eller
växt-exemplar, som genom språngartad variation mycket
af vika från arttypen.
SpoYtula (dimin. af spo’rta} en korg med två handtag),
urspr, en liten fiskkorg; sedermera en gåfva,
bestående af en liten korg med mat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
