- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
789-790

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sprakfågel - Spranger, Bartholomeus - Sprayapparat - Spreader - Spredningsevne - Spree - Spreewald - Sprekelia - Spremberg - Sprengel, Christian Konrad - Sprengel, Kurt Polycarp Joachim - Sprengel, Hermann Johann Philipp - Sprenger, Jakob - Sprenger, Aloys

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

789

Sprakfågel-Sprenger

790

Sprakfågel, zool. Se A ga m i.

Spränger, Bartholomeus, flamsk figurmålare,
f. omkr. 1546, troligen i Antwerpen, d. 1627 i Prag,
blef 1557 elev af Jan Mandijn i Antwerpen, reste
senare utomlands och blef hofmålare hos kejsar Rudolf
II. Hans arbeten - mest allegoriska och mytologiska
framställningar - hade på hans tid stort rykte,
ehuru hans kompositioner äro ytterst tillkrånglade,
teckningen osäker och koloriten maniererad och
falsk. Emellertid stod han hos kejsaren i hög
gunst och var den äldste och mest ansedde inom den
flamska konstnärskolonien i Wien. Ett bevis på,
att hans taflor högt skattades, är, att de tillika
med ett antal andra målningar vid stormningen af
Prag bortfördes af de kejserlige och sålunda icke
jämte det öfriga dyrbara tafvel-galleriet föllo i
svenskarnas händer. S:s taflor hänga nu i stället
i Wiens museum. De äro annars sällsynta. Dock
finnes en sådan, Venus’ toalett, i samlingen
på Bysta (familjen Gripenstedts egendom).
O.G-g.

Spray apparat [sprei-; af eng. spray, stänka]. Se
Inhalation och Pulverisatör.

Spreader [spre’da], eng. Se Repslageri, sp. 1439.

Spredningsevne, da., skogsv. Se Skikt f ör-m å g a.

Spree [sprē], biflod till Havel (fr. v.), i norra
Tyskland, upprinner i sachsiska Oberlausitz, nära
bömiska gränsen, genomflyter nämnda landskap äfvensom
Schlesien och Brandenburg, hvarunder den på flera
ställen delar sig i armar, som åter förenas, samt
faller ut i Havel vid Spandau, efter att ha passerat
Berlin och där bildat en ö (Spreeinsel), hvarpå
en del af den tyska hufvudstaden är byggd. Dess
förnämsta bifloder äro fr. h.: Schwarze Schöps,
Malxe, den segelbara Rüdersdorfer Kalkfliess
och Panke, samt fr. v.: Berste och den segelbara
Dahme (äfven kallad Wendische Spree). Floden,
hvars längd är 398 km., är segelbar på 176,4
km. (från Leibsch). Dess flodområde omfattar 10,370
kvkm. Genom Friedrich-Wilhelms- l. Müllroskanalen
samt Oder–S.-kanalen (se Oder) står den i förbindelse
med Oder. S:s latinska namn var Suevus; Colonia ad
Suevum blef senare Kölln an der Spree (se Berlin,
sp. 22). (J. F. N.)

Spreewald [sprēvalt], benämning på en sumptrakt i
preussiska reg.-omr. Frankfurt a. d. 0. Omkr. 275
kvkm. Detta område har sitt namn efter floden
Spree, som där delar sig i flera armar, som vid
högt vattenstånd öfversvämma den kringliggande
marken. Området delas i Öfre S., mellan Peitz och
Lübben (30 km. lång och 10 km. bred), samt Nedre S.,
nedanför Lübben, 15 km. lång och 6 km. bred. En del af
det sumpigaste området är afvattnad genom kanaler och
odlad, men större delen är skogsmark och tillgänglig
endast med båtar. I vissa orter bildar hvarje gård
en ö, och enda samfärdsmedlet är båtar. Invånarna
voro i äldre tider slaver (vender). Numera finnas
sådana endast i östra delen af Öfre S., det öfriga
landet är germaniseradt. Boskapsskötsel, fiske
och fruktodling äro befolkningens hufvudnäringar.
J. F. N.

Sprekelia, Jakobslilja, löt., liljesläkte af
fam. Amaryllidacece, underfam. Amaryllidoidece med
l art i Mexico, S. formosissima (Amaryllis

formosissima), utmärkt af den ensamma, zygomorfa,
tvåläppiga, stora, röda, honungsrika blomman,
som belyst af solen synes vara öfverpudrad af
guldstoft. Tyvärr varar den praktfulla blomman
endast ett par dagar. Jakobsliljan odlas ofta i
kruka. G. L-m.

Spremberg, kretsstad i preussiska reg.-omr. Frankfurt
(Brandenburg), vid Spree och järnvägen
Berlin–Görlitz. 11,706 inv. (1910). Realprogymnasium,
väfskola. Betydlig klädestillverkning och ullspinneri,
kvarnar, möbelsnickerier m. m. S. skall ha anlagts
893.
J. F. N.

Sprengel. 1. Christian Kon ra d S., tysk botanist,
f. 1750 i Brandenburg a. H., d. 7 april 1816 i Berlin,
1780-94 rektor vid lutherska stadsskolan i Spandau,
uppvisar i sitt enda, men mycket betydelsefulla
botaniska arbete Das ent-deckte geheimniss der
natur im bau und in der befruchtung der blumen
(1793) betydelsen af blommornas färg, doft och
honungsafsöndring såsom nödvändiga för växtens bestånd
på könsfortplantningens väg genom de blombesökande
insekternas förmedling. Hans samtid fattade ej
betydelsen af detta arbete, och först efter mer än 60
år blef det af Darwin framdraget ur förgätenheten och
till sitt fulla värde uppskattadt. S. namnes därför
som blombiologiens grundläggare. Han skref äfven Die
nutzlichkeit der bienen und die nothwendigkeit der
bienenzucht (1811). - 2. Kurt Polycarp Joachim S., den
föregåendes brorson, läkare, botanist, f. 3 aug. 1766
i Boldekow vid Anklam, d. 15 mars 1833 i Halle, blef
1787 med. doktor, 1789 e. o. och 1795 ord. professor
i medicin i Halle, där han äfven var praktiserande
läkare, och 1797 professor i botanik där. Inom
medicinen skref han Versuch einer pragmatischen
geschichte der arzneikunde (5 bd, 1792-1803; flera
uppl.), Handbuch der patho-logie (3 bd, 1795-97) och
Handbuch der semiotik (1801). Inom botaniken skref
han Anleitung zur kenntniss der gewächse (1802-04;
ny uppl. i 3 bd 1817-18) och Von dem bau und der
natur der gewächse (1812; "Om växternas byggnad och
natur", 1820, öfv. af H. M. Rönnow), arbeten, genom
hvilka S. väckte det första allmännare intresset i
Tyskland för växtanatomi och fysiologi, Historia rei
herbarice (2 bd, 1807-08), Geschichte der botanik
(2 bd, 1817-18) och Flora Halensis (2:a uppl., 2
dlr, 1832) samt öfversatte Theofrastos’ "Historia"
(1822). S. utgaf "Gartenzeitung" (4 bd, 1804-06)
och (jämte Schrader och Link) "Jahrbiicher der
gewächskunde" (1818-20), "Neue entdeckungen im ganzen
umfang der pflan-zenkunde" (3 dlr, 1820-22) och Linnés
"Systema vegetabilium" (1825-28; 16:e uppl.). Han blef
led. af sv. Vet. akad. 1810. 1-2. C. Lmn.

Sprengel, Hermann Johann Philip p, tysk-engelsk
kemist, f. 1834 nära Hannover, d. 1906 i London,
blef 1858 filos, doktor i Heidelberg, 1859 assistent
i Oxford, 1863 kemist vid Guy’s och Bartholomew’s
hospital i London och var sedan 1870 privatman. S. är
bekant som uppfinnare af Sprengelska luftpumpen 1865
(se L u f t-pump och "Phil. magazine" 1873). S. A-s.

Sprenger, Jakob, dominikanmunk, inkvisitor. Se
Häxeriprocesser, sp. 195.

Sprenger, Aloys, tysk-engelsk orientalist, f. 1813
i Tyrolen, d. 1893 i Heidelberg, studerade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free