Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sprickförkastning - Spridd ordning - Spridning - Spridningsanordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Sprickförkastning-Spridningsanordning
800
Sprickförkastning, geol. Se Förkastning.
Spridd ordning, krigsv., kallas den vid infanteriet
numera så godt som uteslutande förekommande
stridsformen, i hvilken åt hvarje karl ges en viss
grad af handlings- och rörelsefrihet. Den spridda
ordningens formering är skyttelinjen (se Skyttar),
hvilken följes af slutna afdelnin-gar (understöd,
reserver) med ändamål att förstärka skyttelinjen
och före den afgörande stöten öka dess kraft. Äfven
dessa understöd eller reserver måste numera vanligen
använda spridd ordning. Den spridda ordningen, som
eg. infördes under den stora franska revolutionen,
har med de alltjämt förbättrade eldvapnen fått en allt
större betydelse. Jfr Fotfolk. C. O. N.
Spridning. 1. Fys. Se Dispersion och Luftelektricitet,
sp. 1294. - 2. Krigsv., den vid alla skjutvapen
oundvikliga företeelsen, att projektilerna,
oaktadt vapnet bibehålles i så crförändradt läge
som möjligt, dock aldrig kunna träffa en och
samma punkt skott efter skott, utan sprida sig
i en k u l k ä r f v e, som vid målet täcker en
viss yta, kallad t r ä f f y t a. Spridningen
beror af a) variationer i utgångshastighet,
beroende på ojämnheter hos ammunitionen, vapnets
uppvärmning, förorening m. m., b) variationer i
utgångsriktning, beroende på ojämnheter i vapnets
rörelser i skottlossningsögonblicket och framför
allt på olika inriktning, samt c) variationer i de
luftlager projektilen genomlöper. Spridningen sker,
om ett större antal skott sk jutes, efter bestämda,
matematiska lagar, i det träffarna gruppera sig
likformigt omkring medelträffpunkten (M) samt glesare,
i den mån de komma längre ifrån denna. Träffytan
har alltid formen af en ellips. Vid lodråt träffyta
(t. ex. då träffarna uppfångats på en lodrät tafla)
är ellipsens större axel lodrät och anger sålunda
totala höjdspridningen, under det att mindre axeln
anger totala sidspridningen. Vid vågrät träffyta
(t. ex. då träffarna uppfångats på marken) går
större axeln i skjutriktningen och anger totala
längdspridningen; mindre axeln anger äfven i detta
fall sidspridningen. Tänkas två parallella linjer
dragna, en på hvar sida om medelträffpunkten och så,
att halfva antalet träffar ligger mellan dem, kallas
af ståndet mellan dessa linjer jemtio-procentig
spridning. Man skiljer härvid mellan
2%
7%
16%
**
25%
"’Xf~~f
M
25%
1
16%
7%
2%
50 proc. spridning i höjd (enl. internationellt
bruk betecknadQ H50), i sida (B5p) och i längd
(L50), beroende på spridningsriktningen. Halfva
50 proc. spridningen, d. v. s. afståndet från
medelträffpunk-
ten till endera af de båda parallella linjer, som
innesluta 50 proc. af träffarna, benämnes sannolikt
fel (y£). Totala spridningen är 4 gånger
50 proc. spridningen, och inom träff ytan gruppera
sig träffarna enligt ofvanstående skiss. De i
skjuttabellerna upptagna värdena å H50, B50 och L50
afse spridningen vid ett enda vapen och vid så jämn
inriktning som möjligt, enskild spridning. Sker
skjutningen med flera vapen samtidigt och under
fältmässiga förhållanden, ökas spridningen, som
då benämnes fältmässig spridning, betydligt dels
på grund af olikheter hos vapnen, dels, och framför
allt, på grund af olika skicklighet hos skyttarna. Vid
artilleriet brukar den fältmässiga spridningen räknas
till dubbla värdet af den enskilda spridningen. Under
verklig strid anser man sig behöfva räkna med
ytterligare ökad spridning, enär samma skjutsäkerhet
som i fred då aldrig kan påräknas. Detta förändrar
dock intet i lagarna för träffarnas gruppering inom
träffytan. Med stöd af spridningssiffrorna kunna
träff sannolikheten och träffprocenten (se dessa ord)
beräknas mot mål af känd utsträckning. Gifvet är, att
stor spridning för hvarje vapen är en olägenhet, och
vid vapnets konstruktion sträfvar man därför alltid
att nedbringa densamma. I den mån detta lyckas,
säger man, att vapnet har stor träffsäkerhet. Vid
handeldvapen, där inskjutning på grund af omöjligheten
att observera nedslagen i regel ej kan ske, medför
dock spridningen samtidigt den fördelen, att ett
felaktigt val af sikte får mindre inflytande. Man
blir där t. o. m. nödsakad att på större afstånd
åvägabringa en konstlad ökning af spridningen
genom användning af flera sikten. Vid artilleriet,
där inskjutning alltid sker, är däremot spridningen
under alla förhållanden en olägenhet. Jfr Inskjuta
och Kulbana. - 3. Jaktv., haglens större eller mindre
fördelning vid gången genom luften. För att erhålla
en jämn spridning med god "täckning", d. v. s. utan
större luckor, böra haglen vara af så klotrund form
som möjligt samt af samma storlek. För att minska
spridningen används trångborrning af hagelpipan eller
koncentrator, en kring hagelladdningen liggande
öppen pappcylinder, som en stund medföljer haglen
och sammanhåller dem. Någon gång kan det vara
önskvärdt att öka spridningen. Detta kan ske genom
att vid laddningen fördela hagelmassan medelst tunna
tvärställda pappförladdningar. 2. G. af
Wdt. 3. G. G.
Spridningsanordning, bot. Frukt- 1. fröspridning
kallas de tillpassningar, som kunna anses underlätta
frukters och fröns utbredning till platser mer eller
mindre aflägsna från moderplantan. Spridningen
sker väsentligen genom fyra medel: genom frönas
kringkastande med tillhjälp af egendomlig byggnad hos
frön eller frukter, genom vinden, genom vatten och
genom djur. Det förstnämnda sättet åstadkommes genom
väfnadsspänning i frukten eller fröskalet. Exempel
på dylik fröspridning erbjuda bland svenska växter
Geranium (fig. 3), Impatiens (se d. o.) och Oxalis
(fig. 2). Särdeles märkvärdig är den s. k. spring-
eller sprutgurkan (fig. l; se E l a t e r i u
m). Hit kunna äfven de s. k. ballisterna räknas,
hos hvilka kringkastandet af fröna eller frukterna
åstadkommes ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
