Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sprängning - Sprängolja - Sprängpatron - Sprängprojektil - Sprängringar - Sprängrör - Sprängsalpeter - Sprängstycken - Sprängsviken - Sprängverkan - Sprängämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Sprängolja-Sprängämne
828
2. Befästningsk., används såväl i fält- som
fästningskriget dels för förstöring af sådana
förbindelser e. d. (järnvägar, broar, tunnlar,
dammar, m. m.), som man vill hindra en fiende att
draga nytta af, dels som hjälpmedel för skjutfältets
röjande och på långt håll skönjbara siktpunkters
inom försvarsställningen (torn, skorstenar, träd,
byggnader, m. m. d.) förstörande, dels för beredandet
af an-fallsväg genom stormhinder och för förstörandet
af vissa försvarsanläggningar (flankeringsanordningar,
murar, m. m.), dels i minkriget, dels för
ödeläggandet af icke länge hållbara verk, dels
slutligen för beredandet af öppning i is. För
sprängningars utförande i fält medföras af
ingenjörtrupperna sprängmedel och anordningar för
dessas anbringande och antändning. Fästningskri^ets
behof af sprängningars utförande tillgodoses
från ingenjörparken. Jfr Fältmina,
Förstöringsarbeten, Minkrig och Stormhin-der.
2. L. W:son M.
Sprängolja, namn på nitroglycerin (se d. o.).
Sprängpatron, detsamma som explosionspatron (se
Patron 4).
Sprängprojektil, krigsv. Se F u 11 k u l a.
Sprängningar. Se Lokomotiv, sp. 1009.
Sprängrör, krigsv. Se Mina, sp. 563.
Sprängsalpeter. Se Sprängämne, sp. 830.
Sprängstycken, artill’., de oregelbundna bitar
af mycket växlande vikt, hvilka vid en granats
sön-derspringande bildas af dess gods. Jfr Granat.
G. af Wdt.
Sprängsviken, förr sågverk i Gudmundrå socken,
Västernorrlands län, på norra sidan af en i nedre
Ångermanälfven från västra stranden utskjutande
halfö, som uppbär en fyr med inter-mittent hvitt
sken med förmörkelser hvar 10:e sekund, och nära
S. station på Härnösand-Sollefteå järnväg, 3,s
km. från Härnösand. Det tillhörde S. aktiebolag,
men öfvergick till det 1914 bildade Nensjö
cellulosaa.-b. (aktiekap. 2,010,000 kr.), som i
st. anlagt sulfatfabrik (kallad Nensjö), tax. till
1,020,000 kr. (1916), och eger jordbruksfastighet
inom socknen tax. till 101,000 kr.
Sprängverkan 1. Minverkan, artill., den verkan
sprängladdningen i en granat åstadkommer, sedan
granaten inträngt i marken eller i ett beskjutet
föremål, eller m. a. o granatens verkan med bortseende
från den ofta nog samtidigt erhållna verkan genom
kringslungade sprängstycken. Jfr Nedslagseld.
G. af Wdt.
Sprängämne, ett sådant explosivt ämne (se
Explosion), hvars egenskaper göra det användbart
för sprängningsändamål, t. ex. inom bergsbruket,
stenindustrien eller för militära ändamål. Till
skillnad från de explosiva ämnen, krut af olika typer,
som användas för att framdrifva projektiler i eldrör
(kanoner, gevär o. d.), äro sprängämnena i allmänhet
betydligt mera häftigt verkande, brisanta, en följd af
deras högre deto-nationshastighet. En särskild grupp
af sprängämnen bilda de s. k. initialsprängämnena,
som i form af tändhattar, detonatorer m. m. användas
för att bringa laddningar af andra sprängämnen till
detonation.
De för praktiskt bruk använda sprängämnena utgöras
antingen af enhetliga, kemiska kroppar
eller af blandningar af två eller flera ämnen,
som antingen själfva äro explosiva eller först
i blandning med andra ämnen bilda ett explosivt
system. De enhetliga sprängämnena utgöras oftast af
sal-petersyreestrar eller nitroföreningar af organiska
ämnen. De viktigaste bland de förstnämnda äro
nitroglycerin (glycerintrinitrat, se Nitroglycerin)
och nitrocellulosa (se Bomullskrut, Krut och
Kruttillverkning). Nitroglycerinen används icke numera
enbart som sprängämne, men utgör huvudbeståndsdelen
i dynamit med flera sprängämnen. Den högnitrerade
nitrocellulosan, innehållande 13,e-14,o proc. kväfve,
används under namn af bomullskrut (se d. o.) för
militära ändamål, såsom till laddningar i minor
och torpeder, i sprängladdningar för pionjärändamål
m. m. Bland de organiska nitroföreningarna ha flera
vunnit betydelse som sprängämnen, särskildt för
militära ändamål. P i-krinsyran (se d. o.) fick sin
betydelse som sprängämne i de på 1880-talet införda
brisans-granaterna. Sprängämnena melinit, lyddit,
shi-mose m. fl. innehålla som huvudbeståndsdel
pikrin-syra eller salter däraf. Pikrinsyrans
egenskap att lätt bilda metallsalter, som äro
synnerligen känsliga för mekanisk åverkan,
har gjort, att den numera används i allt mindre
utsträckning och ersattes af den betydligt ofarligare
trinitroto-luolen (trotyl), hvilket sprängämne, i
början af 1900-talet infördt i artilleritekniken,
numera är det dominerande brisanssprängämnet,
såväl för laddning af granater som för torpeder
och minor. Äfven tetranitrometylanilin (tetryl),
tetranitranilin (tetril), hexanitro-difenylamin
samt trinitroanisol ha under senare tid funnit
användning som militära sprängämnen. - Bland de
sammansatta sprängämnena skiljer man mellan sådana,
som innehålla en eller flera i sig själfva explosiva
komponenter, och sådana, som uteslutande bestå af
enbart icke explosiva ämnen. Ojämförligt viktigast
bland den förstnämnda gruppens sprängämnen äro de
s. k. nitroglycerinsprängämnena med nitroglycerin
som hufvudbeståndsdel. Hit höra de olika slagen
af dynamit (se d. o.). Den ursprungliga, af Nobel
1867 uppfunna gurdynamiten används numera endast
i obetydlig utsträckning; den har ersatts af de
s. k. gelatindynamiterna, uppfunna af Nobel i slutet
af 1870-talet. Tack vare sina plastiska egenskaper
och större säkerhet vid användningen samt stora kraft
ha dessa dynamittyper vunnit oerhörd betydelse för
bergsbruket. G u m-midynamiten 1. spränggelatinet
innehåller 92-94 proc. nitroglycerin och 6-8
proc. nitrocellulosa och utmärkes för utomordentligt
stor sprängverkan, motståndsfönnåga mot vatten och
relativt stor okänslighet för stöt och rifning. Dess
alltför stora brisans gör den emellertid mindre
lämplig för användning i lösare bergarter. Genom
tillsats af vissa nitrater, såsom kali- eller
ammo-niumnitrat, samt vissa brännbara ämnen,
såsom trämjöl, kolpulver o. d., framställde Nobel
sedermera extradynamiten, hvars absoluta effekt
visserligen är något lägre än gummidynamitens, men
hvars sprängverkan är bättre afpassad för bergarter
af normal hårdhet. (Exempel på sammansättningen hos
olika dynamittyper återfinnas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
