- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
859-860

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sr - s:r - S:r - S.r. - S.R. - Sraddha - Sredets - Sredna gora - Srepel - Srè-Umbel - Sreznevskij, Izmail Ivanovitj - Sri - S.R.I. - Srikakolam - Srinagar - Srirangam - Srjem - Srnena gora - S romanum - Srpska knjizevna - S.S. - s.s. - Ssottnowsky z Zamorzicz - s.st. - s.str. - Ssuak - S.S.U.H. - s.s.v. - Ssü-hai - s.s.ö. - St.(S:t) - st. - S.T. - s.t. - Sta - Staaasbatteriet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

859 Sr–Staaasbatteriet 860

Sr, förk. för fr. Sieur (se d. o.); kem., tecken
för strontium.

Sir, förk. för lat. senior (se d. o.). Jfr sen.

S:r, på recept, förk. för lat. signētur, bör betecknas
(på etiketten).

S. r., förk. för lat. salva ratificatione (se d. o.),
med förbehåll af stadfästelse, eller sub rubrica,
under rubriken.

S. R., förk. för lat. Senatus Romanus, romerska
senaten.

Sraddha, religionshist. Se Själakult.

Sredets, bulgar., stad. Se Sofia, sp. 250.

Sredna gora (turk. Orta dagh), sydlig parallellkedja
till Balkan i Öst-Rumelien, skild från Balkan
af Topolnicas och Striemas (bifloder till Maritza)
dalar. Högsta toppen når 1,572 m.

Šrepel [ʃre-], M. Se Serbokroatiska litteraturen,
sp. 157.

Sré-Umbel, stad. Se Kambodja, sp. 706.

Sreznevskij, Izmail Ivanovitj, rysk
språkforskare, f. 1812, d. 1880, blef 1837 professor
i politisk ekonomi och statistik vid Charkovs
universitet. Redan tidigt började han syssla med
slavisk filologi och etnografi och utgaf Slovatskija
pjesni (Slovakiska folkvisor; 1832), det arkeologiska
arbetet Zaporozjskaja starina (1833–38). Hans studier
i det ryska slangspråket nedlades i det filologiska
arbetet Oferskij jazyk v Rossii (Tjuf-språket
i Ryssland; 1839). Efter en studieresa i väst- och
sydslaviska länder blef han 1842 professor i
sia vistik i Charkov och förflyttades 1847 till
Petersburg. Hans undersökningar om ryska språkets
historia, Mysli ob istorii russkago jazyka (1849),
bilda epok i den ryska filologiens historia vid
sidan af Buslajevs "Opyt istoritjeskoj gramma-tiki
russkago jazyka". Bland hans många lärjungar
märktes Lamanskij, Pypin, Makusjev, Budi-lovitj
m. fl. 1854 blef han ord. led. af ryska vet. akad.,
i hvilken han redigerade de filologiska Izvjestija
(Bulletins), det lexikografiska arbetet Materialy dlja
iziasnitelnago i sravnitelnago slo-varja. Dessutom
gjorde han förberedelser för det stora fornryska
ordboksarbete, som började publiceras först 10 år
efter hans död. Bland hans språk-vetenskapliga arbeten
(omkr. 400) må nämnas Iz obozrenija glagolitjeskich
pamjatnikov (1861- 64), Drevnie pamjatniki russkago
pisma i jazyka (1861-66), Drevnie pamjatniki pisma
i jazyka jugo-zapadnich slavjan (1864), Skazanija
ob Anti-cfiristé v slavjanskach perevodach (1874)
och Paleo-grafitjeskija nabljudenija po pamjatnikam
gretje-skago pisma (1876). Dessutom redigerade han
textkritiska editioner af ryska medeltidsskrifter
(Af. Nikitins indiska reseskildring, "Zadonstjina",
"Povjest o Tsaregradé", "Skazanija o svjatych Borise
i Glebé" m. fl.).
A–d J.

Sri (Qri), ind. myt. Se Lakshmi.

S. R. I., förk. för lat. Sanctum Romänum Impe’-rium,
det heliga romerska riket.

Srikakolam, stad. Se Chicacole

Srīnagar (sanskr., ”lyckostaden”) l. Surajnagar
(hindust., ”solstaden”), maharajans af Kashmir
vinterresidens (sommarresidenset är Islamabad
och Leh) och landets egentliga hufvudstad, ligger
1,600 m. ö. h. på båda sidor om Jhelam. 126,344
inv. (1911), ¾ muhammedaner, ¼ hinduer. Läget
i den måleriska Kashmirdalen är vackert, men
klimatet är osundt till följd af närliggande träskmarker.
S. har trånga, smutsiga gator med höga
träbyggnader, en stor moské, ett palats, en arsenal
och flera högre skolor. Den ryktbara tillverkningen
af schalar är nu så godt som utdöd, till följd af
förlusten af den franska marknaden efter 1870 och
hungersnöden 1877–79, som dref många af väfvarna
till andra trakter; de, som kvarstannat, ha slagit
sig på matt-tillverkning. F. ö. tillverkas silfver- och
koppararbeten, papper, papier-maché, läder m. m.
N. ö. om staden ligger sjön Dal med simmande
trädgårdar, besjungen af Th. Moore i ”Lalla
Rookh” och scenen för händelserna i Palmblads
novell ”Holmen i sjön Dall”. På dess stränder
ha Kashmirs forna härskare anlagt präktiga
parker.
J. F. N.

Srirangam (Seringham), stad i
brittisk-indiska presidentskapet Madras,
distriktet Trichinopoli, vid Cauveri, 3 km. n. om
Trichinopoli, på en af Cauveri bildad ö. 24,799
inv. (1911). Ryktbart för sitt Vishnu-tempel,
bestående af 7 innanför hvarandra belägna inhägnader,
omkr. 100 m. från hvarandra, den yttersta 6,5 km. i
omkrets, och hvar och en försedd med en tornkrönt
port på hvar sida.

Srjem, serbokroatiska namnet på Syrmien.

Srnena göra, bergskedja. SeKaradza dag,

S romänum. Se Gol o n, anat.

Srpska knjizevna zadruga och S r p s k i k n j i-zevni
glasnik. Se Serbokroatiska litteraturen, sp. 160.

S. 8., förk. för lat. Sacra Scriptura, den heliga
skrift, eller Sua Sarnctitas, hans helighet, eller
Scriptöres, författare.

S. S., mus., förk. för it. senza sordino, utan
dämmare.’

Ssottnowsky z Zamorzicz, Karel Iskreta (kallad Carlo
Screta), tjechisk målare, f. omkr. 1605 i Prag,
d. 1674, utbildades i Venezia, Bologna och Rom och
var verksam i Prag, där han 1644 blef medlem af
och 1653-61 var senior i målargillet. Bland hans
arbeten märkas Lukas målande Marias porträtt,
Den helige Wenzel och porträtt (båda dessa
i Rudolfinum i Prag) samt E van-gelisterna i
Dresdengalleriet. Monogr. af E. Pazaurek (Prag, 1889).
G-gN.

S. st., på recept förkortning för lat. sine
stipiti-bus, utan stjälkar.

S. str., förkortning för lat. sensu stricto, i trängre
(inskränkt) bemärkelse.

Ssuak, Salvadora persica, bot. Se Egypten, sp. 1464,
och Salvadoraceae.

8. S. U. H., d. v. s. Sveriges studerande
ungdoms h e l n y k t e r h e t s fö r b un d. Se
Nykterhetsrörelsen, sp. 226.

S. S. V., förk. för sydsydväst.

Ssii-hai ("de fyra hafven"). Se Kina, sp. 26.

S. S. Ö., förk. för sydsydöst.

St. (S:t), förk. för sankt.

st., förk. för eng. sterling (se d. o.) Jfr sterl.

S. T., förk. för lat. Salvo Titulo, med uteslutande
al titeln.

S. t., mus., förk. för it. senza tempo, utan bestämdt
tidsmått.

Sta, förkortning för it. Santa, helig.

Staaasbatterlet [staås-], i Norge, utgör ett led

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free