- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
881-882

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stad - Stadarholsboken - Stade - Stade, Bernhard - Staden (Staden inom broarna)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett af de för svårt väder mest
utsatta styckena af Norges västkust.
K. V. H.

Stadarholsboken. Se Grågås.

Stade. 1. Regeringsområde (förut "landdrostei")
i preussiska prov. Hannover. 6,786 kvkm. 429,355
inv. (1910). – 2. Stad och hufvudort i nämnda
reg.-omr., 6 km. ofvanom floden Schwinges utlopp
i Elbe. 11,078 inv. (1910). Järnvägsknut. Säte för
åtskilliga domstolar och öfverstyrelser äfvensom för
ett konsistorium (med generalsuperintendent). Bland
undervisningsanstalter märkas gymnasium,
skollärarseminarium och högre flickskola,
bland andra inrättningar döfstuminstitut
och militärlasarett. Betydande handel med trä
m. m. Järngjuteri, mekanisk verkstad, skeppsbyggeri,
tillverkning af tobaksvaror, spirituosa, tegel
m. m. I närheten finnes en stor glasfabrik. Ehuru
en hamn anlades 1882 (Schwingehafen), är
Brunshausen vid Schwinges mynning i Elbe stadens
egentliga hamnplats. Före 1882 var S. en ansenlig
fästning, men nämnda år raserades större delen af
fästningsverken. Staden, som var anlagd redan på
900-talet, kom 1227 till ärkebiskopsdömet Bremen,
hölls 1632–35 besatt af svenskarna, inrymdes
1635 åt den till ärkebiskop af Bremen valde
hertig Fredrik, men intogs 1645 af svenskarna
under Kr. von Königsmarck och afträddes 1648 till
Sverige. Det var därefter hufvudort i de svenska
provinserna hertigdömena Bremen och Verden samt fick
sina fästningsverk förstärkta, så att de slutligen
omfattade 9 bastioner och 8 utanverk. Från april 1676
hölls den af H. Horn med 3,000 man försvarade staden
innesluten af de till sist 20,000 man starka (danska,
lüneburgska och münsterska trupper) allierade
och måste 12 aug. s. å. ackordera (se N. Wimarson,
"Sveriges krig i Tyskland 1675–1679", II, 1903),
men återlämnades 1679 af lüneburgarna. 14 aug. 1712
började danskarna belägra S., där K. A. Stackelberg
förde befälet, besköto det våldsamt och beredde sig
till stormning, då Stackelberg gaf sig med den från
1,500 till 270 man hopsmälta besättningen. S. tillföll
1719, jämte nämnda hertigdömen, Hannover, som 1866
blef en preussisk provins.
2. J. F. N. L. W:son M.

Stade, Bernhard, tysk protestantisk teolog, f. 11 maj
1848 i Arnstadt (Timringen), d. 6 dec, 1906 i Giessen,
där han 1875 blef ord. teol. professor. S. var på
sin tid en af de längst avancerade bibelkritiske
exegeterna, af stort anseende och stor betydelse. Hans
teol. hufvudarbete var Geschichte des volkes
Israel (bd l, 1881-84, 2:a uppl. 1887; bd 2,
tills, med 0. Holtzmann, 1888); hans Bib-lische
theologie des alten testaments fullbordades efter
hans död af A. Bertholet och utgafs 1911. 1881
uppsatte han "Zeitschrift fiir alttestament-liche
wissenschaft". S. var utrustad med stor lärdom
i semitiska språk samt författade Lehrbuch der
hebräischen grammatik (l bd, 1879) och (tills,
med Carl Siegfried) Hebräisches wörterbuch zum
alten testament (1893). I Fr. Fehrs skriftserie "I
religiösa och kyrkliga frågor" finns ett akademiskt
högtidstal af S., "Om de uppgifter, som tillhöra det
gamla testamentets bibliska teologi". J-P.

Staden, Staden inom broarna l. Stadsholmen, den holme
i Stockholms midt (se kartan till art. Stockholm),
på hvilken Stockholm först blef byggdt och från
hvilken de
öfriga stadsdelarna sedermera strålat ut, är
belägen mellan Saltsjön i ö. samt Mälaren och
Riddarholmskanalen i v. och begränsas f. ö. af
Mälarens utflöden i Saltsjön, i n. Norrströms södra
arm och i s. Slussen. Förbindelse söderut förmedlas
af tvenne broar öfver Slussen, västerut öfver
Riddarholmsbron till Riddarholmen, och öfver Norrström
till Norrmalm leda Norrbro (södra delen färdig 1806),
den s. k. Riksbron och längst i v. Vasabron (sedan
1878). Den bebyggda arealen är 1,816 ar; gator och
allmänna platser upptaga 1,349 ar. Genom utfyllningar
har arealen, som urspr. icke torde ha öfverstigit 24
har, under de senare århundradena betydligt utvidgats.

Stränderna rundtomkring Stadsholmen utgöras på alla
sidor utom den norra af hamnar och salutorg. De
förnämsta kajplatserna äro Skeppsbron i ö., en
omkr. 800 m. lång hamn för fartyg, som trafikera
Norrland, Tyskland, Ryssland, Finland och andra
utrikes orter, i v. Munkbrohamnen, omkr. 140 m.,
för Mälartrafiken. Skeppsbron bildar äfven den
bredaste genomfartsvägen öfver staden. I v. ledes
trafiken från Norrmalm till Södermalm hufvudsakligen
genom Stora Nygatan och den smala Västerlånggatan
(mest gångtrafik). Den senare motsvaras i ö. af
Österlånggatan, och båda mynna ut i en öppen plats,
Järntorget, strax n. om Slussen. De viktigaste öppna
platserna äro f. ö. Stortorget, en gång Stockholms
hjärta, där den gamla rådstugan (se Stockholms
rådhus
), rifven 1767, var belägen och där Stockholms
blodbad (se d. o.) försiggick; Slottsbacken, som
fordom till stor del var öfverbyggd af det gamla
slottet, hvars sträckning delvis är markerad i
gatuläggningen, Riddarhustorget, som betydligt
förminskats genom den 1916–17 framför Riddarhuset
anlagda förgården, Mynttorget och Köpmantorget samt
åt Mälarsidan saluplatserna Munkbrohamnen, Mälartorget
och Kornhamnstorg.

I kyrkligt hänseende utgör Stadsholmen jämte
Riddarholmen (sedan 1807) och Helgeandsholmen (sedan
1906) Nikolai församling l. Storkyrkoförsamlingen,
dit äfven holmen Strömsborg i Mälaren
räknas. Församlingskyrka är Sankt Nikolai
l. Storkyrkan (om denna se Nikolai församling),
som äfven rymmer lokal för Stockholms stads
konsistorium. K. slottet tillhör k. hofförsamlingen,
hvars kyrka, Slottskapellet, är inrymd i slottets
södra parti. Tvenne icke territoriella församlingar ha
sina kyrkor inom Staden, nämligen Tyska församlingen,
hvars kyrka, Sankt Gertrud l. Tyska kyrkan, uppförd
1638–42, ligger i hörnet af Tyska brinken och
Svartmangatan (om kyrkan se vidare Tyska församlingen
i Stockholm
), och Finska nationella församlingen
(se denna), som sedan 1725 har till kyrka det forna
Lilla bollhuset (se Bollhus) vid Slottsbacken.

Staden brukar kallas Stockholms "city", hvilken
benämning är riktig i den mening, att dess
invånarantal i förhållande till den öfriga stadens
företer en typisk citybildning. Befolkningen, som
inom Storkyrkoförsamlingen 1916 uppgick till 10,863,
har oafbrutet, dock mindre faktiskt än i förhållande
till de andra stadsdelarna, nedgått i antal och utgör
nu endast 2,9 proc. af Stockholms stads

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free