Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stadling, Jonas Jonsson - Stadmannia sideroxylon - Stadra - Stadsarkitekt - Stadsarkiv - Stadsbana - Stadsbetjänte - Stadsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Populära etnologiska skrifter") och Kriget och
religionen ur etnologisk synpunkt (1915)
T. B.
Stadmannia sideroxylon, bot. Se Järnträ.
Stadra, kronopark i Nora, Järnboås och Gryt-hytte
socknar, Hjulsjö och Hällefors härad, Örebro län,
tillhör Örebro revir af Bergslagsdistriktet och
bildades i enlighet med bestämmelserna i k. br. 8
mars 1907 genom inköp af sammanlagdt 13 skogshemman
tillhörande byarna Greksjöhöjden, Grekskog,
Greksnäs, Skärhyttan, Finnan, Moshyttan, Löfnäs,
Brunnshyttan, Bredsjöhöjden, Kronoberg och Sundsboda
i ofvannämnda socknar. Genom k. br. 17 okt. 1913
inköptes därtill hemmanet Al-gutstorp n:r 1. Areal
6,922 har (1910).
S–r.
Stadsarkitekt, kommunal tjänsteman tillsatt enligt
byggnadsstadgan för rikets städer (han kallas
där stadsbyggmästare), skall vara tillstädes vid
byggnadsnämndens sammanträden, med rättighet att
i öfverläggningarna, men ej i besluten deltaga
samt att, där han det äskar, få sin mening till
protokollet antecknad. Stadsarkitekten öfvervakar
den enskilda byggnadsverksamheten i staden och har att
afge utlåtande till byggnadsnämnden i stadsplane- och
byggnadsfrågor samt på vissa platser frågor, som röra
tomtindelning. I Stockholm tillsättes stadsarkitekten
af byggnadsnämnden, i en del andra städer af
magistraten, efter stadsfullmäktiges, drätselnämndens
och byggnadsnämndens hörande. Stadsarkitekten får
i Stockholm, Göteborg och Malmö ej utföra enskild
praktik som arkitekt för byggnadsföretag, som skola
behandlas af byggnadsnämnden. I en del städer förenas
stadsarkitektbefattningen med andra stadens tjänster,
såsom stadens byggnadschef, stadens arkitekt,
stadsingenjör o. a. I vissa städer har stadsarkitekten
icke skyldighet att bo inom samhället, utan kan ha
sin öfriga sysselsättning å annan ort.
K. Sln.
Stadsarkiv, samling af handlingar, tillhörande en
stad. Hufvudbeståndsdelen i ett svenskt stadsarkiv
utgöres af rådstufvurättens och magistratens
arkiv. Vidare bruka där förvaras vissa numera upphörda
domstolars arkiv (kämnärsrätters, accisrätters,
hallrätters etc.). Sedermera ha därjämte tillkommit
handlingar, hörande till kommunala institutioner,
såsom allmänna rådstugan, stadsfullmäktige och dem
underlydande nämnder och styrelser m. fl. Stadsarkiven
bruka vara inrymda i rådhusen, hvad större städer
beträffar delvis äfven i andra lokaler. På senare
tid utfärdade arkivförfattningar ha gett anledning
till, att en mängd städers arkiv, som förut varit
så godt som otillgängliga, blifvit ordnade och
förtecknade. Sålunda har i 1900 års arkivstadga
föreskrifvits, att förteckningar skola insändas
till Riksarkivet, och plan till förteckning öfver
rådstufvurätters och magistraters arkiv utfärdades
1903. Vidare skola, enligt k. kungörelser af 1899 och
1902, stadsdomstolarnas äldre protokoll och handlingar
öfverlämnas till landsarkiv. Undantag från sistnämnda
bestämmelse har dock af K. M:t på vissa villkor
beviljats för följande städer: Norrköping (1900),
Malmö (1902), Arboga (1904), Söderköping (1905), Borås
(1908), Strängnäs (1912) och Jönköping (1914); deras
arkiv stå under riksarkivariens inspektion. Somliga
städer ha numera fullt tidsenliga arkivlokaler,
särskildt där nya rådhus blifvit uppförda. Hvad
Göteborg beträffar har staden afgiftsfritt upplåtit
tomt och lämnat byggnadsbidrag till uppförande
af en landsarkivbyggnad därstädes (färdig 1911),
under villkor bl. a. att staden berättigas att
för all framtid till landsarkivet öfverlämna ej
blott till rättskipningen och administrationen
hörande handlingar, utan äfven kommunala. Rörande
Stockholms stads arkiv se d. o. Några stadsarkiv
gå tillbaka till medeltiden, men de flesta börja
först på 1600-talet. Jfr Arkiv, sp. 1493 och 1495.
S. B-h.
Stadsbana (ty. stadtbahn), järnv., sådan bana
eller järnväg af ena eller andra slaget, som
är afsedd att förmedla den lokala trafiken
inom eller omkring en storstad. Se Berliner
stadt- und ringbahn, Elevated railroads,
Ringbana, hvilka jämte de i art. Paris, sp. 80,
beskrifna ringbanorna lämna exempel på stadsbanor.
H. L.
Stadsbetjänte, personalen vid rådstufvan.
Stadsbibliotek, offentlig boksamling, afsedd närmast
för den bildningssökande allmänheten i en viss
stad. Stadsbiblioteken äro en blott till namnet,
ej till begreppet skild form af folkbibliotek (se
d. o.), och de ha också sin historia gemensam med
dessa. Med få undantag – så t. ex. hade staden
Hamburg redan från 1529 ett stadtbibliothek,
tillgängligt för allmänheten – har den sida af
folkbildningsarbetet, som representeras af stads-,
kommunal- och församlings-(socken-)bibliotek,
kommit till sin rätt först med ingången af
1800-talet. England och Nord-Amerikas förenta
stater togo härvid ledningen. Först efter midten af
1800-talet blef Sverige delaktigt af denna humanitära
rörelse. Stadsbiblioteken äro kommunalbibliotek,
som ofta ha enskilda donatorer att tacka för sin
uppkomst och fortsatta verksamhet. Ett undantag
från den i Sverige vanliga innebörden af ordet
stadsbibliotek utgör Göteborgs stadsbibliotek
(se Bibliotek, sp. 289), som är en institution
afsedd för vetenskapliga studier och närmast
jämförligt med våra universitetsbibliotek (dess
chef bär liksom de nämnda lärda bibliotekens titeln
"öfverbibliotekarie"). Stadsbibliotek i den vanliga
populär-litterära betydelsen finnas, delvis sedan
längre tid tillbaka, inrättade i de flesta svenska
städer, ehuru ej alltid under detta namn. Endast
rikets hufvudstad väntar ännu på sitt stadsbibliotek,
till hvilket dock ej ringa material (bl. a. Wernerska
biblioteket) redan är hopbragt. För större delen af
stadsbiblioteken finnas tryckta kataloger, reglementen
m. m. utgifna. Med undantag af 3–4 rikare utrustade
stadsbibliotek äro de flesta stadda i relativt
blygsamma villkor med bokbestånd af endast några
hundra volymer och dessa dessutom ej af nyare
datum. Bland de större boksamlingarna (alltjämt
med bortseende från Göteborgs stadsbibliotek)
må nämnas följande: Norrköpings stadsbibliotek,
med hvilket 1906 Finspångssamlingen (omkr. 20,000
bd) införlifvades, har en präktig lokal ("villa
Swartz"; se fig. 14 å pl. II till art. Norrköping),
en fackutbildad föreståndare och utger alltifrån
1906 årsberättelse. Göteborgs stads folkbibliotek,
grundlagdt af James R:son Dickson 1862, är trots namnet
(se ofvan) ett verkligt stadsbibliotek i högsta mening.
Katalog utgafs 1892 och 1896 af V. Hjertberg med
därefter följande årliga redogörelser för accessionerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
