- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
909-910

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stadspost - Stadsprivilegier - Stadsprofoss - Stadsrevisor - Stadsrätt - Stadssigill - Stadsskolor - Stadstjänare - Stadsträdgård - Stadsträdgårdsmästare - Stadstullen - Stadsvakten i Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

909

Stadsprivilegier-Stadsvakten i Stockholm

910

emellertid denns, och Dockwra afspisades med en
pension (som efter några år indrogs). Denna lokalpost
utvecklades sedan till en mönsterinstitution i sitt
slag. - Med "petite pöste" och "pennyposten" som
förebilder planerades med myndigheternas begifvande
inrättandet i Stockholm af liknande företag, 1774
af en Biörkdahl, 1825 af grosshandlaren N. Kemner
("tvåskillingsposten"), 1831 af öfverstelöjtnanten
C. de Mottoni och ±832 af kaptenen F. L. Rosenqvist
af Åkershult. Intet af dessa företag, af hvilka
åtminstone det förstnämnda synes ha stannat vid blotta
af sikten, rönte någon framgång. Däremot hade den af
E. E. Mallen (se d. o.) 1838-55 skötta gångposten
en viss betydelse. Efter erhållen oktroj började
ett af redaktören A. Jeurling (se denne) bildadt
aktiebolag "Stadsposten" i dec. 1887 sin verksamhet
inom hufvudstaden. Ett "hufvudkontor" öppnades,
breflådor, till färgen gula, anbragtes på ett flertal
platser i staden, särskilda frimärken tillverkades och
saluhöllos, en "poststadga för Stockholms stadspost"
utgafs från trycket o. s. v. 1888 öppnades i Göteborg
af en firma, "Göteborgs stadspost (E. Wiberg)",
en liknande rörelse, om än i betydligt mindre
skala. Dessa företeelser påkallade statsmakternas
uppmärksamhet. Dylika privata postinrättningars nytta
var högst tvifvel-aktig till följd af bristande
prestationsförmåga och de ständiga förväxlingarna
(vid Stockholms stadspost omkr. 150 fall dagligen)
af deras och postverkets breflådor, och fara
var, att de inrättade till afsevärdt antal på
olika orter kunde genom samverkan sinsemellan
kringskära den monopoliserade postinrättningens
verksamhet. K. kung. 21 dec. 1888 fastslog därför
uteslutande rätt för statens postverk att mot
afgift besörja regelbunden befordran af förseglade
eller eljest tillshitna bref äfvensom af bref
kort fr. o. m. l okt. 1889, och genom k. bref
10 sept. 1839 bemyndigades Generalpoststyrelsen
att för 3,143 kr. inköpa a.-b. "Stadspostens" i
Stockholm materiel. S. k. stadsbudsexpeditioners
och liknande affärsföretags åtaganden att inom
ett samhälle vid sidan af sin egentliga verksamhet
ombesörja rent tillfällig befordran af expressbref
har icke ansetts kunna betraktas som ett intrång
i statens rätt att uteslutande handhafva den
ordnade och regelbundna brefbefordringen.
B. L-n.

Stadsprivilegier. Se Stad.

Stadsprofoss. Se P r o f o s s.

Stadsrevisor kallas den af vederbörande
kommunalmyndighet i städerna tillsatte tjänsteman,
som i olika utsträckning utför granskning af
sta-.dens räkenskapsväsen. Särskild stadsrevisor
finnes dock icke i alla städer. I de större
är han chef för stadsrevisionskontoret.
I- Sn.

Stadsrätt. 1. Sammanfattningen af de rättsgrundsatser,
som gälla sådana förhållanden, hvilka äro
egendomliga för stad. Den äldre germanska rätten
är – i motsats mot den romerska, som urspr. är en
stadsrätt – en landsrätt, emedan hos de germanska
folken verkliga rättssamhällen tidigast utvecklat
sig på landet. Småningom uppväxte emellertid äfven
hos dem stadssamhällen, i hvilka särskilda näringar
drefvos och i öfrigt särskilda förhållanden utbildade
sig. Dessa äldsta stadssamhällen, i hvilka sannolikt
tidigast den rätt
tillämpades, som gällde för det kringliggande
landet, synas först småningom ha lösgjort sig från
landets rättsområde och erhållit egen jurisdiktion,
hvarefter de för städerna mer och mer sig utbildande
egendomliga förhållandena medförde en omskapning
af själfva den materiella rätten. (Om den särskilda
stadsrättens utbildning i de nordiska länderna
se Nordisk rätt, sp. 1326, 1329, 1331–32.) –
2. Stadsdomstol. I de flesta svenska städer
funnos före 1849 två stadsdomstolar, af hvilka
kämnärsrätten (se d. o.) utgjorde
en lägre och rådstufvurätten (se d. o.) en
högre instans. Kämnärsrätterna upphäfdes 1849.
I. L.*

Stadssigill. Se Sigill, sp. 420.

Stadsskolor. Se Lärdomsskola.

Stadstjänare, den alltifrån medeltiden kvarstående
titeln på de betjänte, som utföra Stockholms
magistrats vaktmästarsysslor.
I. Sn.

Stadsträdgård, en af stad anlagd och
underhållen trädgård för uppdragning af sådana
blomsterväxter, som användas till utplantering
i prydnadsanläggningar på offentliga platser
eller eljest åtgå för stadens behof. Ofta finnas
växthus för öfvervintring af dekorationsväxter
o. s. v. I vissa städer (t. ex. Karlstad)
omfattar stadsträdgården såväl ekonomi- och
prydnadsafdelningar som park och promenadplatser.
C. G. D.

Stadsträdgårdsmästare, trädg., har till
uppgift att leda alla arbeten i stadens parker,
prydnadsplanteringar och ekonomiträdgårdsafdelningar
och finns numera i de flesta svenska städer. C. G. D.

Stadstullen. Se Tull.

Stadsvakten i Stockholm. De medeltida burspråken
(kommunala ordningsregler) fordrade af hvarje borgare,
att han ständigt skulle ha sina vapen och brandredskap
i ordning, beredd att skydda sin stad, och hvar i sin
tur efter vård-skrifvarens tillsägelse i egen person
gå burvård (nattlig vaktpatrullering) i staden. För
detta ändamål var staden indelad i fyra kvarter
under årligen ombytta brand- och kvartermästare (de
senare för mönstring af vapnen). Under den medeltida
stadsordningens upplösning under 1500-talet slappades
småningom upprätthållandet af dessa bestämmelser,
och vid slutet af århundradet blef det för
ordningens upprätthållande nödvändigt att öfver-lämna
bevakningen åt yrkessoldater, och knekt-pengar började
upptagas af borgerskapet, hvars vaktskyidighet dock
alltjämt kvarstod. Sålunda uppstod omkr. 1600 en
särskild stadsvakt, hvars första corps-de-garde 1624
byggdes utanför rådstugan vid Stortorget. Denna vakt
organiserades militäriskt som ett kompani, det under
1700-talet kallade stadsmilitärkompaniet, som stod
under politikollegiets inseende (från 1821 politi-,
byggnings- och ämbetskollegiets). Yid 1600-talets
midt utgjorde dess styrka 70 man, hvilket antal,
sedan 1667-69 försök gjorts med en beriden nattvakt,
de s. k. archererna (se Archer), ytterligare
ökades, så att det 1761 utgjordes af 130 man under
en kapten eller kompanichef, förutom öfrigt befäl
och den s. k. s e p a-r a t i o n s v a k t e n (se
d. o.). 1809 reglerades styrkan till 136 man. Vaktens
hufvudsakliga uppgift var då att bestrida nio poster,
eskortera fångar, utsända handräckningspatruller,
anskaffa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free