- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
917-918

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staël von Holstein, Anne Louise Germaine - Staël von Holstein, Otto Vilhelm - Staël von Holstein, Otto Vilhelm - Staf - Stafbakterier - Stafby - Stafett - Stafettlöpning - Stafettväxling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

917

Staf-Stafettväxling

918

koalitionen mot Napoleon, och författade Dix années
d’exil. (Om det uppseende hon väckte här se Malla
Montgomery-Silfverstolpes memoarer och fru Knor-rings
roman "Illusionerna".) 1813 utgaf hon Reflexions sur
le suicide ("Tankar om sjelfmord", 1883). I maj 1813
styrde hon kosan till England. Vid Napoleons fall
återvände hon till Frankrike, där hon sysselsatte
sig med sitt sista arbete, Considérations sur la
revolution francaise (3 bd, 1818, ny uppl., 6 bd,
1861; öfv. 1818 -19), förstämd af restaurationens
allt starkare reaktionära karaktär. - Madame S. har
haft stort litterärt inflytande genom att förbereda
den romantiska perioden i Frankrike. Hon är en
kosmopolit, som med suggestiv och yppig framställning
gjorde sina landsmän bekanta med främmande kulturer,
framför allt den tyska, genom att hänvisa till och
förstående skildra olika samhälleliga och litterära
förhållanden i Europa. Befryndad med Rousseau genom
intensiteten i sitt känslolif, var hon samtidigt
en mondän och resonerande natur; saknande konkret
skaparkraft och artistisk form, verkade hon i
romaner som den internationella "Corinne" och
teoretiskt agitatoriska böcker som "De l’Allemagne"
likväl omskapande och nybildande genom att sprida
idéer, vidga kunskaperna och meddela ett rikt, ofta
stimulerande iakttagelsematerial. Efter sin förste
makes död gifte hon i hemlighet om sig 1811 med den
schweiziske officeren Rocca. En upplaga af hennes
samlade arbeten utgaf s i 17 bd 1820-21 af hennes son,
Auguste Louis, baron de S. (f. 1790, d. 1827); (Euvres
diverses utkommo 1829 i 3 bd, Des circonstances
actuelles qui peuvent terminer la revolution
o. s. v. utgafs 19C6. - Af den rika litteraturen
om henne må nämnas (utom framställningar i arbeten
af G. Brändes, Faguet och Brune-tiére) arbeten
af A. Stevens (2 bd, 1881), lady Blennerhassett
(3 bd, 1887-89), Sorel (3:e uppl. 1901), Hemön
(1903), Francis Gribble (1907; sv. öfv. s. å.),
"M:me de Stael and B. Constant. Un-published papers"
(s. å.), och Chapuisat (1910), samt L. Maury, "Lettres
de mad. de S. å Nils von Rosenstein" (i "Revue bleue",
1905), Schticks och Wickmans å sp. 915 nämnda arbeten.

8. Otto Vilhelm S., friherre, sonsons son till S. 2,
ämbetsman, f. 14 sept. 1802 på Hjälms-hult i Allerums
socken, Skåne, d. 4 okt. 1884 på Järla, Nacka socken,
Stockholms län, blef 1816 student i Lund och tog 1820
juridisk examen i Uppsala samt ingick därefter som
auskultant i Svea hofrätt. Han utnämndes redan 1826
till assessor och 1839 tlll hofrättsråd. 1840 utnämnd
till justitie-råd, kallades han 14 jan. 1841 till
konsultativt statsråd och innehade denna befattning
till 10 april 1848, då han entledigades, när han ej
med sina kolleger själf begärde sitt afsked. Han fick
återgå till ledamotskapet af Högsta domstolen och

var 5 okt. 1850-26 nov. 1867
generalpostdirektör. S. var rikt begåfvad samt
egde framstående juridiska kunskaper och ovanlig
ämbetsmannarutin. Från hans chefskap öfver postverket
daterar sig början till en mängd reformer i svenska
postväsendet (se t. ex. Frimärke, sp. 1449).

9. Otto Vilhelm S., friherre, den föregåendes son,
jurist, ämbetsman, f. l nov. 1834 i Stockholm,
d. 14 inars 1902 i Jönköping, blef student
i Uppsala 1852, där han 1858 aflade filos,
kandidat-och 1860 hofrättsexa-men, ingick
därefter i Svea hofrätt samt blef 1862 vice
häradshöf-ding, 1873 assessor i nämnda hofrätt,
1879 t. f. byråchef för lagärenden i Justitiede-
l partementet och led. af Nya lagberedningen samt
1883 president i Göta hofrätt. 1893 kreerades
han till ju-ris hedersdoktor i Uppsala. S. var
sekreterare i vattenrättskommittén 1863-65,
led. af sjölagskommittén 1877-78 och af Förstärkta
lagberedningen 1884-87 samt ordf. i kommittén för
jordbrukskreditlagstiftningen 1886. Han intog genom
stil, skarpsinne och modern rättsuppfattning en
framstående plats bland Sveriges jurister. Bland
hans skrifter må nämnas Fastighetsböcker eller
icke? Betänkligheter vid Kongl. Maj:ts proposition
till 1875 års riksdag (1875), Om rättegångsformen
i de nordiska länderna (i "Nord. tidskr.",
1892) och Om dödsstraffets af skaffande
(ibid. 1893). 1. L. W:sonM. 5. S. B. 6.’V-M. 7. (R-n
B.) 9. (C. G. Bj.)

Staf. 1. Bygnk., listverk med rund profil. Jfr Gesims
och Rundstaf. - 2. Farm., läkemedel i form af en smal,
cylindrisk stång. Se B a-ciller 2. - 3. Oftalm. Se N ä
t h i n n a. - 4. Trav., ämnen till tunnor, tillverkas
af furu- och granaffall vid sågverken. Virket skall
vara friskt, skarpkantigt, fritt från blåyta och röta
och stora kvistar. Se vidare Plank. - 5. Den raka,
lodräta linjen i runskriften. Se Runor, sp. 1214.
4. W. E-n.

Staf bakterier, Baciller. Se Bakteriologi.

Stafby, socken i Uppsala län, Olands härad. 6,625
har. 856 inv. (1916). Annex till Tuna, Uppsala stift,
Olands och Frösåkers kontrakt.

Stafe’tt (fr. estafette), ilbud. kurir; idrottst.,
en vid stafettlöpning (se Löpning, sp. 284 och
fig. 4), d. v. s. ilbudslöpning i lag, bruklig rulle
af papp eller trä, som of verbringas från löpare till
löpare. Sådant öfverbringande kallas s t a-fettväxling
och måste ske efter vissa regler. Sålunda får ej
stafetten kastas, utan måste öfver-lämnas från
hand till hand, och växlingen måste vid kortare
lopp ske inom ett markeradt område af tio m. på
hvardera sidan om gränslinjen för stafettbytet.
É. B-11.

Stafettlöpning, idrottst. Se Löpning, sp. 284,
och Stafett.

Stafettväxling, idrottst. Se Stafett.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:22 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free