- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
945-946

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stahl, Ernst Christian - Stahleck - Stahls afförande piller - Stahr, Adolf Wilhelm Theodor - Stahre, Nils Ludvig - Stai - Stainer, sir John - Staines - Stainland with Old Lindley - Stainville - Stair - Stake - Stake, Harald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jena. Hans mest betydande forskning omfattar
växtbiologi och fysiologi samt experimentella,
fysiologisk-morfologiska undersökningar, hvarvid
särskildt bladens form, ställning och färg utgöra
föremålet. Arbeten i denna riktning äro
Ueber sogenannte kompasspflanzen (2:a uppl. 1883),
Pflanzen und schnecken (1888),
Regenfall und blattgestalt (1893),
Ueber bunte laubblätter (1896),
Ueber den pflanzenschlaf etc. (1897),
Biologie des chlorophylls (1909) m. m.
S. blef led. af Vet. soc. i Uppsala 1911.

C. Lmn.

Stahleck, borg. Se Bacharach.

Stahls afförande piller, med. farm., ha namn efter tyske läkaren
G. E. Stahl (se denne). Se Järnpiller.

Stahr, Adolf Wilhelm Theodor, tysk skriftställare,
f. 1805 i Prenzlau i Ukermark, d. 1876 i Wiesbaden,
var lärare vid gymnasiet i Oldenburg 1836–52 och
bosatte sig därefter i Berlin. Han gifte sig 1854
med författarinnan Fanny Lewald (se d. o.).
S. var icke betydande som vitter författare, men
gjorde sig ett namn som kulturskildrare och kritiker.
Af hans verk kunna nämnas
Ein jahr in Italien (3 bd, 1847–50; 4:e uppl. 1874),
Weimar und Jena (2 bd, 1852; 3:e uppl. 1892),
Torso, oder kunst, künstler und kunstwerke der alten (2 bd, 1854–55; 2:a uppl. 1878),
G. E. Lessing (2 bd, 1858; 9:e uppl. 1886),
Herbstmonate in Oberitalien (1859; 3:e uppl. 1884),
Goethes frauengestalten (2 bd, 1865–66; 8:e uppl. 1891),
Ein winter in Rom (tills. med sin fru; 1869; 2:a uppl. 1871),
Kleine schriften zur literatur und kunst (4 bd, 1871–75) och
rehabiliteringen af Agrippina, Kleopatra och Tiberius i
Bilder aus dem altertum (4 bd, 1863–66).
F. ö. utgaf han arbeten af och om Aristoteles, af
Tacitus m. m. Geiger utgaf 1903 "Briefe von und an S."

Stahre, Nils Ludvig, kemist, f. 18 jan. 1843
i Stockholm, d. där 18 maj 1909, aflade 1866
apotekarexamen, blef 1873 laborator och lärare i
författningskunskap (under läsåret 1873–74 och året
illustration placeholder

1876), 1877 därjämte lärare i kemi och farmaci vid
Farmaceutiska institutet samt utnämndes 1883 till
professor och 1894 till inspektor för detsamma. Från
1901, då de nya stadgarna för Farmaceutiska
institutet, till hvilka det grundläggande förslaget
utarbetats af S., vunnit K. M:ts stadfästelse,
kvarstod S. som institutets föreståndare och
(som det numera hette) e. o. professor i kemi och
kemisk farmaci vid detsamma, till 1903, då han blef
innehafvare af apoteket "Leoparden" i Stockholm. –
S:s hufvudsakliga lifsgärning inföll under de 30
år han oafbrutet var fäst vid den farmaceutiska
högskolan, för hvars utveckling han var rastlöst
och framgångsrikt verksam. Såväl beträffande
undervisningens anordnande i tidsenlig riktning,
särskildt genom införande af praktiska öfningar i de

olika ämnena, som ock med hänsyn till studieplan
och stadgar samt ej minst den viktiga frågan
om Farmaceutiska institutets skiljande
från Medicinalstyrelsen och förläggande under
Ecklesiastikdepartementet var det oftast S., som tog
initiativet och med energi och ovanlig arbetsförmåga
genomdref sina förslag. – S. var äfven under några
år apoteksvisitator, tog verksam del i utarbetandet
af den första på svenska utgifna uppl. af farmakopén
(1901) och publicerade en del vetenskapliga uppsatser.

S. J–n.

Stai [sta’-i], samhälle och postanstalt vid Hamar–Trondhjemsbanan,
10 km. s. om Koppang, Hedemarkens amt, Norge. 215 inv. (1910).

K. V. H.

Stainer (Steiner), Jakob,
tysk violinfabrikant,
f. 1621 i byn Absam vid Hall, Tyrolen,
d. där 1683, utbildade sig i Cremona. Han
förde ett bekymmersamt lif, ehuru han 1669 fick
titeln kejs. hofviolinfabrikant; han blef af
jesuiterna förföljd som kättare och hemföll åt
sinnessjukdom. Hans violiner och violonceller skattas
mycket högt af kännare. Biogr. af Ruf (1872 o. 1892)
och Lentner (1898).

Stainer [stei’nə], sir John, engelsk musiker, f. 1840
i London, d. 1901 i Verona (under en resa), var redan
vid 14 års ålder organist, blef 1865 doktor i musik i
Oxford, 1872 organist vid S:t Paulskyrkan i London,
1876 professor vid National training school of
music (1883 ombildad till Royal college of music),
adlades 1888 och erhöll 1889 musikprofessuren
vid Oxfords universitet. S. komponerade, påverkad
af Mendelssohn, oratoriet Gideon, passionen The
crucifixion
, kantaterna The daughter of Jairus och
S:t Mary Magdalen, skref handböcker i orgelspel och
harmonilära m. m. samt utgaf urval af äldre musik i
Oxfordsamlingarna ("Dufay and his contemporaries",
"Early Bodleian music").

Staines [stei’nṡ], stadsliknande samhälle
(urban district) i engelska grefsk. Middlesex,
9 km. s. ö. om Windsor, på Thames’ vänstra strand.
6,755 inv. (1911). Tillverkning af linoleum och senap.

J. F. N.

Stainland with Old Lindley [stei’nlənd ωith åu’ld
li’ndli], stadsliknande samhälle (urban district) i
engelska grefsk. York (West Riding), 5 km. s. v. om
Halifax. 4,449 inv. (1911). Tillverkning af ylle-,
kamgarns- och bomullsvaror, papper och papp.

J. F. N.

Stainville [stävi’l], grefve de. Se Choiseul 2.

Stair [stäə’], viscount och earler. Se Dalrymple 1, 2 och 3.

Stake [stei’k], eng., insats, vadsumma vid kapplöpningar eller annan sport.

Stake, Harald, friherre, krigare, riksråd, f. 20
juni 1598 på Hönsäter, Kinnekulle, d. 1677, blef
1618 kammarjunkare hos Gustaf II Adolf och sändes af
honom 1620 att lära sig krigskonst under Morits af
Oranien. S. deltog med utmärkelse i slaget vid Fleurus
1622, och efter sin hemkomst befordrades han 1624 till
kornett, 1625 till häradshöfding i Stranda härad
af Småland och 1629 till ryttmästare vid Västgöta
kavalleri. Under tyska kriget utmärkte han sig under
konungens ögon vid stormningen af Burgstallhöjden
1632. I slagen vid Nördlingen, Dömitz och Wittstock
deltog han med stor utmärkelse och blef, då han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free