- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
961-962

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stamford - Stamfordbridge - Stamganglion - Stamgöter - Stamhemman - Stamholländeri - Stamhus - Stamhusbrev - Staminodier - Stamitz, Johann Wenzel Anton - Stamitz, Karl - Stamitz, Johann Anton - Stamknopp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stamford [stä’mfəd]. 1. Stad i engelska
grefsk. Lincoln (Kesteven), vid floden Welland
samt vid Midland-, North Western- och Great
Northern-banorna. 9,647 inv. (1911). Latinskola,
litterärt institut med museum. Handel med kol,
ved och sten. Tillverkning af landtbruksredskap,
vagnar m. m. Staden har 6 kyrkor, daterande sig
från 1200–1400-talen, och ruiner af flera kloster
samt åtskilliga välgörenhetsinrättningar. – Urspr.
kallad Staunford, var staden, enl. traditionen, 449
skådeplats för en strid mellan pikter och skoter å
den ena sidan samt britter och sachsare å den andra
och var sedermera en af danskarnas fem städer, som 941
eröfrades af Edmund. På 1000-talet uppfördes ett slott
där, och så tidigt som 1298 funnos där klosterskolor,
hvilka för en tid t. o. m. lockade studerande från
Oxford. –

2. Stad i nordamerikanska staten
Connecticut, vid Long island sound samt vid
New York–Hartford-banan. 25,138 inv. (1910).
Tillverkning af vagnar, automobiler, skrifmaskiner,
byggnadssmide m. m. Sommarvistelseort för
New-York-bor. –

3. Earl af. Se Grey, sp. 285.

1 o. 2. (J. F. N.)

Stamfordbridge [stä’mfəd bri’dʃ],
Stamfordbro, by i engelska grefsk. York
(West Riding) omkr. 10 km. ö. om York,
uppkallad efter en bro, som leder öfver ån Derwent,
ett tillflöde till Ouse. 3,477 inv. (1911).
Där besegrade angelsaxiske konungen Harald
Godwinsson norske konungen Harald Hårdråde
(se Harald, sp. 1442–43), som kommit för att
eröfra England, och sin med denne förbundne
broder jarlen Tostig 25 sept. 1066. Slaget,
i hvilket den norske konungen och Tostig stupade,
gjorde för alltid slut på skandinaviskt välde i England.

(J. F. N.)

Stamganglion, anat. o. fysiol. Se Hjärnan, sp. 829.

Stamgöter. Se Götiska förbundet, sp. 918.

Stamhemman, kam., hemman, från hvilket jordafsöndring
(se d. o.) egt rum. Benämningen förekommer i
lagen af 27 juni 1896 om hemmansklyfning,
egostyckning och jordafsöndring, samt i
åtskilliga därmed sammanhängande författningar.

R. V.

Stamholländeri (jfr Holländeri), husdjurssk.,
kallas en hjord af nötkreatur, hvilkas afvel är
afsedd att spridas inom den ort, där stamholländeriet
finnes, till förbättrande af boskapsstammarna. Svenska
staten har egt stamholländerier af olika raser
(ayrshire-, allgau-, voigtland-, pembroke- och
korthornsraserna). Stamholländerier ha underhållits
äfven af åtskilliga hushållningssällskap och
bolag. Genom försäljning af de svenska staten
tillhöriga stamholländeri- och fårhjordarna har
bildats fonden för svenska hornboskapens och
fårafvelns förädling
. Dess afkastning används
till pris vid statens landtbruksmöten m. m.

C. A. L.*

Stamhus, en sedan Kristian V:s danska och norska
lagkodifikation af 1687 vedertagen privilegierad
form för besittning af jordagods i Danmark och Norge,
motsvarande familjefideikommiss i Sverige (se därom
Fideikommiss). I kraft af denna lag fingo adliga
eller i likhet med bördsadel privilegierade egare af
en sätesgård jämte underlydande gods, af minst 400
tnr hartkorn

(se d. o.), genom ett s. k. stamhusbrev rätt
att låta godset öfvergå till ett enda af sina barn
eller till en annan bestämdt angifven arfvinge. Egaren
fick njuta endast afkastningen af "stamhuset"; blott
i särskilda fall tilläts honom att pantsätta denna
afkastning. Till 1746 hade upprättats 17 stamhus;
under 1900-talet har antalet af dem varit 36. – I
Norge har på grund af Kristian V:s lag ej upprättats
mer än ett enda stamhus, Rosendal (se d. o.) 1749;
enstaka andra upprättades emellertid i kraft af
särskildt k. tillstånd. 1814 års grundlag (§ 108)
afklippte möjligheten att sedermera upprätta nya
stamhus. Dock tillerkändes länsgrefskapet Jarlsberg
ånyo genom särskild lag af 8 aug. 1842 en 3 jan. 1684
stadgad arfföljd. F. ö. kan genom k. dispens beviljas
rättighet till afyttring af delar af ett stamhus’
jordagods, med villkor att försäljningssumman fixeras
som fideikommisskapital. – Se Adel, sp. 145 o. 147.

K. V. H.

Stamhusbrev. Se Stamhus.

Staminodier (af lat. stamen, ståndare, och
grek. ei’dos, utseende), bot., vanligen trådformiga
eller vårtliknande organ, utgörande ofullständigt
utvecklade, sterila ståndarblad. Staminodier finnas
i vissa blommor regelbundet, såsom hos orkidéerna
och Cannaceæ, där de äro kronbladlika, samt de
flesta andra Scitamineæ. Hos Scrophularia är af
de 5 ståndarna den öfversta utbildad till en tråd,
hos Lauraceæ ombildas stundom en hel krans af
ståndare till staminodier i form af körtellika
bildningar, hos Parnassia palustris sitter innanför
de normala ståndarna en krans af flikiga staminodier.

(G. L–m.)

Stamitz, tysk musikerfamilj. 1. Johann
Wenzel Anton S.
, f. 19 juni 1717 i Deutsch-Brod,
Böhmen, d. 27 mars 1757 i Mannheim, åvägabragte en
högeligen märklig och vidtgående stilreform inom
instrumentalmusiken. Om denna reform och om S:s
genialiska egenskaper som tonsättare och dirigent se
Mannheim-skolan. Sedan han tidigt nog gjort sig
bemärkt som violinvirtuos, anställdes han 1742 som
kammarmusiker hos pfalziske kurfursten Karl Teodor i
Mannheim samt blef där 1745 konsertmästare och ledare
af kammarmusiken. Under sin korta lefnad hann S. göra
sin orkester till den utmärktaste för långa tider
samt komponera inemot 50 symfonier (ett urval utg. af
H. Riemann i "Denkmäler der tonkunst in Bayern"),
förutom orkestertrior (9 utg. i Riemanns "Collegium
musicum") samt konserter och sonater för violin. –
2. Karl S., den föregåendes son, f. 1746 i Mannheim,
d. 1801 som akademisk konsertmästare i Jena, förde
mest ett kringflackande lif som virtuos på altfiol
och viola d’amour. Han skref i faderns stil 70
symfonier, ett antal stråkkvartetter, triosonater,
duor, konserter och 2 operor. Af flera bland hans
alster har Riemann ombesörjt nytryck i "Denkmäler
der tonkunst in Bayern". – 3. Johann Anton S., den
föregåendes broder, f 1754 i Mannheim, d. omkr. 1820,
bosatte sig tidigt i Paris och komponerade under
påverkan af Mannheimskolan symfonier, konserter
för olika instrument samt åtskillig kammarmusik.

1–3. E. F–t.

Stamknopp, bot. Se Frö, sp. 54, och Groddplanta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free