- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
983-984

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stanhope, Charles - Stanhope, Lady Hester Lucy - Stanhope, Philip Henry - Stanhope, Edward - Stanhope, Philip James - Stanhopea - Stanhopes press - Stanimaka - Stanislau

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

earl S., f. 1781, d. 1855, ärfde sin faders
naturvetenskapliga intressen; mest belant är han
genom det beskydd han gaf Kaspar Hauser (se d. o.).

4. Lady Hester Lucy S., dotter till S. 3 och
William Pitt d. y:s syster lady Hester Pitt,
f. 12 mars 1776 i London, d. 23 juni 1839 på
Libanon, var utrustad med stor intelligens,
okuflig energi och mycket imponerande sätt i sitt
yttre uppträdande. Hon vistades från 1803 i sin
morbroder W. Pitt d. y:s hus, i det hon dels var
hans privatsekreterare, dels gjorde les honneurs
vid hans mottagningar; vid hans död (1806) erhöll
hon af engelska staten en lifstidspension om 1,200
pd st. Drifven af sitt oroliga, härsklystna lynne,
lämnade hon fäderneslandet 1810. Efter att under
några år ha fört ett kringirrande lif och därunder
företagit en pilgrimsfärd till Jerusalem samt en
tid vistats hos beduinerna bland Palmyras ruiner
bosatte hon sig först i det öfvergifna klostret
Mar Elias på Libanon, sedermera i ett för henne
uppfördt palats i en vild bergstrakt vid Djoun nära
Saida. Hennes storartade välgörenhet och den slöja
af hemlighetsfullhet, hvarmed hon omgaf sig, gjorde
stort intryck på de kringboende drusiska stammarna,
hvilka kallade henne för "Tadmors drottning" och
"Libanons sibylla". Enligt deras uppfattning hade hon
gemenskap med andevärlden, och hennes makt ansågs så
stor, att den i Syrien 1832 inryckande Ibrahim pascha
utbad sig hennes neutralitet. Till sist aftogo dock
penningtillgångarna, och hennes ställning försvårades
betydligt. Hon mottog esomoftast besök af resande
européer, bl. a. Lamartina och Kinglake, men var
vid sin död omgifven endast af uppstudsiga tjänare,
som därefter plundrade huset och flydde. Doktor
Ch. L. Meryon, som länge vistades hos henne som
husläkare, utgaf Memoirs of the lady Hester S. as
related by herself in conversations ivith her
physician (3 bd, 1845) och Travels of lady Hester
S. (3 bd, 1846). Jfr Ch. Roundéll, "Lady Hester
S." (1910).

5. Philip Henry S., 5:e earl S., mest känd som
viscount Mahon (hvilken titel han bar 1816-55),
den föregåendes brorson, historieskrifvare,
politiker, f. 30 jan. 1805, d. 24 dec. 1875 i
Bournemouth, inträdde i underhuset 1830, där han
häftigt bekämpade parlamentsreformen, samt var 1834-35
utrikes understatssekreterare i Peels första ministär
och 1845–46 sekreterare i Board of control i dennes
andra ministär. S:s rykte grundar sig dock på hans
historiska verk, hvilka utmärkas genom innehållets
opartiska behandling och stilens enkla klarhet,
hvarjämte de i ljuset framdragit mycket förut otryckt
källmaterial, till hvilket han genom sina släktförbindelser
egde tillgång. Af S:s historiska verk må nämnas History
of the war of the succession in Spain (1832),
History of England from the peace of Utrecht down
to the peace of Versailles 1713–1783 (7 bd, 1836–53),
Life of William Pitt (4 bd, 1862; 5:e uppl. 1879)
och History of England comprising the reign of
queen Anne until the peace of Vtrecht (1870; ny
uppl. 1908). S. utgaf äfven lord Chesterfields
bref (1845) och R. Peels memoarer (1856) samt
inrättade 1858 i Oxford det s. k. Stanhope-priset
för forskningar i ryare tidens historia. Han
genomdref 1856 upprättandet af brittiska
nationalporträttgalleriet.

6. Edward S., den föregåendes son, politiker,
f. 24 maj 1840 i London, d. 21 dec. 1893, blef
1865 advokat och var från 1874 till sin död led. af
underhuset, där han tillhörde det konservativa
partiets mest arbetsamma medlemmar. I Disraelis
ministär var han 1875-78 parlamentssekreterare
vid Board of trade, hade som sådan ledningen vid
utarbetandet 1876 af den s. k. Plimsoll-lagen (se
d. o.) och var 1878–80 understatssekreterare för
Indien. I Salisburys första ministär (1885-86)
var han först vice-president för undervisningsrådet
och sedan handelsminister, i den andra ministären
Salis-bury (1886–92) först kolonialminister och därpå,
från jan. 1887, krigsminister. På sistnämnda post
genomförde han en omfattande arméorganisations-reform,
skaffade armén bättre kaserner och moderniserade det
föråldrade befordringsväsendet.

7. Philip James S., baron Weardale, den föregåendes
broder, politiker, f. 8 dec. 1847, d. 1917, var
1886–92, 1893–1900 och 1904–05 led. af underhuset
samt erhöll 1906 peersvärdighet med titeln baron
Weardale. S. gjorde sig i underhuset bemärkt som
en af de ifrigaste talarna på det liberala
partiets radikala flygel; bl. a. tillhörde han
den Chamberlainska imperialismens och boer-krigets
häftigaste bekämpare i parlamentet och föll
med anledning däraf igenom vid "khaki-valen"
1900. S. var en af fredsrörelsens veteraner
i England och intog en ledande ställning inom
den engelska gruppen af Interparlamentariska
unionen, till hvars president han utsågs 1906.

1–3, 5–7. V. S–g. 4. (V. S–g.)

Stanhopea Frost, bot., ett i tropiska Amerika
inhemskt släkte af epifytiska orkidéer, hvaraf
flera arter allmänt odlas i växthus i korgar med
genombruten botten, genom hvilken de fåblommiga
blomställningarna bryta fram. De mycket stora, starkt
vaniljdoftande blommorna öppna sig tidigt på morgonen
med en hörbar smäll, men vara endast några dagar.

G. L–m.

Stanhopes press [stä’nops-]. Se Boktryckarkonst,
sp. 983, Stanhope 3 och Tryckpress.

Stanimaka, stad i konungariket Bulgarien
(Öst-Rumelien), 17 km. s. ö. om Filippopel,
vid norra foten af Rhodope, midt i ett rikt
vinland. 12,969 inv. (1910), till stor
del greker. Silkesodling och vinhandel.

J. F. N.

Stanislau (po. Stanislawow, på ukrainska
Stanislaviv), stad i Galizien, vid de bägge
Bystrzycas (högerbiflod till Dnjestr) förening,
knutpunkt för fem järnvägslinjer. 33,328
inv. (1910; enl. Rudnyckyj öfver 60,000
inv. 1915). Grekisk-katolsk biskop, kretsdomare,
statsbanedirektion, ett polskt och ett ukrainskt högre
gymnasium, högre realskola, folkskollärarseminarium,
yrkesskola för snickare, teater m. m. Stor järnvägsverkstad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free